31 oktober 2016 kl 20:57
Självklart skall du vara nöjd! Jag njuter också väldigt själsligen när jag kunnat springa lite längre! Men...tyvärr är kroppen inte alltid lika glad efteråt, då jag liksom du lider av en värksjukdom.
Trots den kroniska sjukdomen (fibromyalgi) kom jag igång med löpning 2009, då 48 år! Som du! :-)
Sakta men säkert, snabbare, längre. Efter några år gick det väldigt bra, sprang några halvmaratävlingar, hyfsat snabbt för min ålder, pb 2013 på 1,44 ! Men någonstans där hade jag börjat bli övermodig och slutat lyssna på kroppens signaler, vilket ju kan vara svårt när man alltid ändå har värk... Ont i knäna har jag alltid haft efter varje löppass, men om det dagen efter "bara gör normalont" kvalar det in som ok. Jag menar, löpning utan smärta , finns det!? ;-)
Pga mitt övermod drog jag på mig slemsäcksinflammationer i knäna med ett trist löparår som följd. Nu är jag på väg tillbaka, men inga snabba lopp utan bara löpning för glädjens skull.
Det som funkar bra för mig nu, om jag vill springa lite längre är att jag springer 9 min och går sedan 1 min! Knän och höfter får återkommande röra sig lite annorlunda och det ger mindre smärta och snabbare återhämtning. Jag kör numera också mycket terränglöpning på skogsstigar vilket känns snällare mot kroppen!
Kanske nåt som du vill testa?
Önskar dig lycka till med din löpning!