14 februari 2017 kl 11:51
Har bara haft typiskt överbelastningsskador.
Började våren 2013 för mig, hade i princip bara åkt skidor januari-mars och marginellt med löpning. Gick in i löpningen ungefär på samma sätt som jag avslutade säsongen gällande mängd och fart. Hjärta och lungor hade ju inga problem efter den stora mängden skidåkning.
Fick problem hela våren med underbenen, typiska benhinnebesvär och allehanda senbesvär.
Skidåkningen bidrog nog också till att mina främre fotvalv kollapsade, dålig diagonalteknik och lite trånga pjäxor är ingen höjdare. Resten av 2013 gick lite upp och ner, ibland funkade bra att springa, ibland inte. När vintern kom fick jag dock så ont i fötterna att inte kunde springa alls nästan. I mars 2014, dvs efter 1 år, fick jag diagnosen att de främre valven kollapsat. Fick bra hjälp av en träningsintresserad ortoped och fick ett par inlägg med pelott som gjort att jag kunnat springa i princip obehindrat. Kan dock inte springa i typ X-Talon 212 eller andra väldigt flexibla trailskor, behöver sula som är ganska vridstyv beroende på underlag.
Senare 2014 sprang jag UV45 (Ultravasan 45km) och nästa problem kom. Hade trappat upp mängden ganska fort från april till augusti, lite för fort kanske med tanke på fotproblemen ovan. UV45 gick dock bra men jag vilade alldeles för lite efteråt, började träna lite redan 3 dagar efteråt och sprang långpass helgen efter. Därefter var jag uppe i samma volym som innan UV45. Fick en segdragen seninflammation i baksida lår och problem med senfästen runt vänster knä. Problemen och smärtbilden var så diffus så varken sjukgymnast, naprapat, ortoped eller MRI kunde se eller lista ut vad det var.
Gick med de sistnämnda problemen till förra våren i princip när jag av en slump testade excentriska övningar i liggande lårcurl-maskin. Högg till som fasen i baksida lår men den enda övningen som lättade på problemen. Är nästan återställd nu, har börjat ta styrketräning på lite mer allvar för att minska framtida skaderisker. Träna för att kunna träna helt enkelt :)
