8 mars 2015 kl 09:49
Tack alla! :) Jo jag blev helt överväldigad av allt pepp där ute. Sådant gör mer än vad många kan tro. Och jag kan inte göra något annat än att hålla med Dan #36. Att se "gasell-Åsa" susa förbi, var ren löparpropaganda. Vinden ställde till det för många. Jag led inte så mycket som de snabba löparna. Varje gång jag rundade häcken ner vid sjön och skulle upp för slakmotan där motvinden satte in, tänkte jag: "bring it on!" och kunde under denna del av banan upprepa inom mig "endast det värsta är gott nog!" Det hjälpte lite och jag kände mig ganska kaxig (inombords). Att ha varit ute i skitväer under året gav ju lite utdelning.
Nu skall jag anmäla mig till nästa upplevelse, stärkt av gårdagens framgång! :-)