Löpning • Skador & Rehab • 15 inlägg • 16158 visningar •

Överansträngda knän

Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#1
•
16 juli 2008 - 20:01
Gilla
Slänger ut bollen här. Efter 15 dagars vila började jag springa igen. Efter fjärde passet började jag känna att knäna blev överansträngda och lite svullna. Jag vilade åtta dagar innan jag sprang igen.

Men överansträngningen verkar inte riktigt ge med sig. I dag, efter två dagars vila från träning, simmade jag 49 längder utan problem, men fick ont under 50:e.

Det känns ju hyfsat hopplöst om man varken kan löpa, simma eller styrketräna för att knäna behöver vila. Dessutom fick jag ont när jag cyklade till jobbet för några veckor sen (ja, jag tar bilen allt för ofta)

Positivt: Det är nog (ta i trä) en klassisk överansträngning. Jag har haft sånt här någon gång i mitt liv, vill jag minnas, men det var riktigt längesedan. Det känns exakt likadant i båda knäna, vilket väl är bra. Annars skulle jag nog vara mer orolig.

Negativt: Jag tappar oerhört mycket från min löparsommar. I dag är det en månad sedan jag slutade vila från Maran och vid det här laget hade jag hoppats på att springa åtminstone 3-4 pass på över två mil. I stället har det blivit pass på högst en mil.

Någon som känner igen sig?
Tips på träning?
Det enda man kan göra är väl att vila, men det är ju inte direkt svaret som jag vill ha...
Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#2
•
16 juli 2008 kl 20:11
Gilla
Vila efter MARAN - that is
Madeleine Pettersson
1980 • Gävle
#3
•
16 juli 2008 kl 20:32
Gilla
Jag känner igen mig, tyvärr :)
Tränade första gången efter maran när jag vilat 4 dagar. Sedan tränade jag i ca 2 veckor sen kom den dumma smärtan i mina knän. Ena knät värre än det andra.
Vilade, prövade, vilade, prövade, massage, prövade, massage ungefär så har det sett ut sedan mitten av juni :(

Jag klarar nämligen att köra crosstreinern utan problem på gymmet vilket är strålande. Tappar ju inte mycket av konditionen då men saknar löpningen så himla mycket. Så pröva crossterinern om du har tillgång till en sådan :)

Men man blir så less!
Martin Persson
1985 • Umeå
#4
•
16 juli 2008 kl 21:05
Gilla
Cykla för att kompletera..Jag har samma problem och en tävling inplanerad om några veckor, det är tungt.
Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#5
•
16 juli 2008 kl 21:42
Gilla
"Kul" att jag inte är ensam i allaa fall
Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#6
•
17 juli 2008 kl 21:50
Gilla
Madeleine

I dag har jag jätteont i mina knän. Så nu blir det definitivt varken simning eller löpning eller styrka på underkroppen närmsta veckorna.

Jag ska testa crosstrainern, tack för tipset
Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#7
•
6 augusti 2008 kl 20:59
Gilla
Hur går det för Er?

Har ni kommit igång igen?
Stefan Rohm
1967 • Laxå
#8
•
6 augusti 2008 kl 21:14
Gilla
Henrik, nej du är låångt i från ensam....många, många äro de halta o lytta med diverse knäskador, hälseneskador, benhinneproblem m m, "you name it" o annat på meritlistan. Ibland så kan man undra om inte löpare är en av de absolut mest skadebenägna gruppen idrottare. Det hör nog också till saken att många skadar sig i början...men vi "rutinerade" drar också på oss skador ganska frekvent, i alla fall gör jag det...
Madeleine Pettersson
1980 • Gävle
#9
•
6 augusti 2008 kl 21:25
Gilla
Hej hej!

Jag lunkar fram sakta men säker mot det bättre. Men känner av mina problem emmellan åt med spänningar från knä höjd upp mot låret. Men klara nu av att springa. Har klarat att springa några pass nu. Som längst 7,7 km ( har inte vågar pröva länge ännu)
Varvar med crosstrainer maskinen fortfarande alltså. Så min löpardagbok är inte välfylld med löparstäcker men med träningstid i allafall ;)

Hur går det för dig Henrik??
Henrik Örtenvik
1978 • Luleå
#10
•
8 augusti 2008 kl 13:33
Gilla
Madeleine

Inte så bra, efter en vecka med Arnikasalva så stod stafett på Gotland på schemat. Efter det fick jag ont i knäna igen. Det släppte rätt bra, sedan joggade jag 4 km och fick lite ont dagen efter då jag satt i en konstig ställning i en dryg timme.

Nu kör jag Arnika, kallstretchar... men det känns inte riktigt bra. Ska boka idrottsläkare, men alla hade stängt innan jag fick semester och åkte norrut.

Frustrerande och jag börjar förlika mig vid tanken att Lidingöloppet, Stockholm Halvmarathon mfl går bort.
Magnus
1978 • Saltsjö-Boo
#11
•
18 augusti 2008 kl 10:51 Redigerad 18 augusti 2008 kl 11:47
Gilla
Hej,
slänger in en fråga här.
Jag åkte på löparknä (för andra gången) när jag vandrade Abisko-Keb i början av sommaren, har sedan dess cyklat en hel del och kan sedan 3-4 veckor löpa igen. Jag har ökat sträckorna successivt och i fredags kväll löpte jag c:a 16km, vilket var den längsta sträckan sedan löparknät kom upp till ytan igen.
Saken är den att jag fortfarande inte känner av löparknät, däremot så känner jag (och ser) en sena eller något knäppa/hoppa till när jag böjer på benet, "sen-knäppet" syns och känns på ungefär samma ställe som löpar-knä smärtan känns. Själva "knäppet" gör inte ont, men jag känner och ser till och med att något knäpper till på utsidan av och i ganska direkt närhet till knäskålen.

Har någon varit med om något liknande? Jag hoppas på att det är något överbelastnings-relaterat, i och med att det dök upp efter lite längre tids löpning än jag utsatt knät för sedan löparknät.

På mitt högra knä känns eller syns ingenting - ungefär som att samma sena (eller vad det nu är som spökar) inte ens fanns där.
Lars Skagerlind
1974 • UMEÅ
#12
•
18 augusti 2008 kl 11:12
Gilla
Svar till Henrik:
Jag sprang Höga Kusten Halvmarathon i augusti förra året och fick rejäla problem med höger knä när jag började träna igen några dagar efter loppet. Kändes oftast bra fram till 2-3 km, sedan började det värka kring knäet. Jag försökte och vilade och försökte och vilade om vart annat. Provade att simma, men stötte på samma problem där. Efter ett antal längder började det kännas i knäet.

Trots ett långt uppehåll under vintern så fanns känslan kvar framåt februari. Då bestämde jag mig för att ta kontakt med en sjukgymnast och det förändrade allt. Hon klämde och kände och vred och bände. Jag har aldrig varit öm vid beröring eller tryck utan har bara upplevt smärta vid aktivering (har det varit likadant för dig?)

Hon misstänkte att jag helt enkelt var muskelsvag kring knäet och gav mig ett enkelt program med excentrisk träning (liknande övningar som Zlatan fått göra för att bli starkare kring sitt knä). Jag började göra övningarna och kompleterade med lite vattenlöpning. Efter ett par månader kunde jag börja springa igen och nu är jag igång för fullt. Har satt personligt på milen och sprang halvmaran på Höga Kusten i år igen.

Mitt tips är således: ta kontakt med en sjukgymnast. Även om det kan vara stökigt att få tider inom sjukvården så kan det definitivt vara värt det. Jag gick hemma och surade och var närmast uppgiven tills min fru sa åt mig att jag måste ta kontakt med sjukvården. Så istället för att sitta hemma själv och gissa mig till vad och hur jag skulle göra så fick jag ett konkret förslag på träning vilket i sin tur gav mig blodad tand och ny motivation. Det tog en viss tidoch var dyngtråkigt, men hade jag inte gett mig f-n på att genomföra övningarna så hade jag knappast kunnat springa halvmaran för en vecka sedan.
Johan Tigér
1978 • Göteborg
#13
•
18 augusti 2008 kl 13:33
Gilla
Lars, har du lust att dela med dig av träningsprogrammet du fick??
Lars Skagerlind
1974 • UMEÅ
#14
•
18 augusti 2008 kl 15:50
Gilla
Ja, då ska vi se. Träningsprogrammet är grundat på en övning där man går ner från stående till stolsittar-ställning (eller vad vi nu ska kalla det för ... ungefär den ställning utförsåkare har). Man går sakta ner till ca 70 grader (inte mer för då blir det nog lite för mycket belastning ... det är trots allt en form av rehabträning) och går direkt upp igen. Gör övningen (från 0 till 70 grader) 3x15, 2gånger dagligen.
Programmet är indelat veckovis enligt följande:

Vecka 0-2: Ingen belastning och tilltagande smärta.

Vecka 3-6: Avklingande smärta. Här började jag dessutom vattenlöpa en del för även få jobba lite på konditionen. Frågade sjukgymnasten om det var ok, och det var det. Efter ca 6 veckor ska man eventuellt kunna vara åter i idrott.

Vecka 6-12: Ökat motstånd och förbättrat tillstånd. Jag började sätta en vanlig pärm under högerfoten (har man en kil så är väl det allra bäst) för att få en annan belastning och det kändes genast att det tog på ett annat sätt. Efter ungefär 8 veckor så började jag springa lite på löpband, men jag tycker inte riktigt om det så jag var ganska snart ute och sprang igen. Kände av en lättare smärta de första två veckorna jag sprang igen, men den försvann succesivt vart efter jag fortsatte med övningarna. Efter ca 12 veckor sprang jag tävling igen.

Efter 12 veckor: Övningen 1-3x/vecka vid behov. Gärna med en ryggsäck eller kanske rent av göra benpress på gym. Själv gör jag övningarna ibland när jag borstar tänderna för att ha något att göra.
Programmet är utvecklat av Idrottsmedicin här i Umeå.

Jag kan fortfarande då och då efter löpning känna mig lite svullen kring knät, men det är milsvid skillnad mot hur det har varit. Jag har inte alls ont under tiden jag springer längre. Klarade ju som sagt en rejält kuperad halvmara i maxfart utan några krämpor ... förutom att jag var aptrött och sprang betydligt långsammare än förra året. =)

Till hösten när tävlingssäsongen klingat av så ska jag börja träna mer seriös styrketräning på gym för att förebygga att jag råkar ut för samma elände igen. Har fått ett träningsprogram på gymet som är anpassat för långlöpning. Låga vikter och mycket upprepningar.

3 månader är inte så lång tid om man får allt att fungera. Det är det definitivt värt för att få springa igen.
rebecka bernhardsson
1991 • Boden
#15
•
16 april 2011 kl 10:48 Redigerad 23 juni 2011 kl 19:08
Gilla
..
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.