25 april 2014 kl 23:31
Martin: blodsockret hålls normalt inom ganska snäva toleranser. Dessutom så var det ju insulinresponsen som mättes - så det har inget med dygnsvariation att göra. De får ju dricka en glukoslösning innan, sedan mäter man hur kroppen klara att hantera det med en mätning efter en given tid.
Detta ska hos en frisk person vara samma varje gång om man är stabil. I fettbroderns fall så hade han en försämrad insulinrespons och i sockerbroderns fall så hade han en _förbättrad_ insulinrespons.
Det intressanta är ju också att blodsockret _ökade_ med en högfettkost och i _avsaknad_ av kolhydrater och framförallt att insulinkänsligheten minskade redan på såpass kort tid som en månad. En sådan degradation av känsligheten är inget att sträva efter. Alla dessa tre faktorer är ju sådant som fettförespråkarna framhåller som _fördelar_med en högfettskost. Dvs att man ska slippa detta.
Att det sker en mirakulös återanpassning över tid tror jag inte på. Om det är en mätbar försämring efter såpass lång tid som fyra veckor så är det nog inget som vänder i botten och kör en uppåtspiral med plötsligt förbättrade resultat inom alla parametrar. Det är rent önsketänkande tror jag.
Kroppen VILL bilda glukos och i avsaknad av kolhydrater sker det enklast med hjälp av protein. Jag tippar på att man sabbar delar av proteinsyntesen i samband med en långvarig lågkolhydratkost och i samband med träning. Proteinet måste ju täcka upp energibehovet för träning. Fettet gör det ju inte i sig självt.
Vad gäller kroppsmätningen så påstår de ju i programmet att andelen fett vs muskler som minskade var den som jag skrev. Om du ifrågasätter det får det stå för dig. Med Bod Pod kan man göra mätningar med kompensation för vätskeförlust samt vätskevariation. S.k. 3 Component och 4 Component Molecular Level. Så eventuell vätskeförlust räknas således inte med som "viktminskning". Man kan kompensera för allt: vätskeförlust, mineral, benmassa etc.
Denna info är ju lätt tillgänglig i olika utvärderingar av mätning av kroppskomposition och deras möjligheter samt tillkortakommanden. Jag tror att de som använder den maskinen inte har missat en så enkel sak.
Vad gäller backtestet så fick de ju bägge trampa ur benen en timme innan backtestet och det innebär ju en urtömning av glykogen och detta drabbar ju en lågkolhydratare hårdare. Jag tror inte att testet hade skilt sig åt alls om det gjorts ett par månader senare. Du kan heller inte se det ur ett perspektiv där den sockerbroderns utveckling är statisk. Kanske skulle han ha utvecklats mycket starkare under en längre period och skillnaden vara minst lika stor även om fettbrodern hade förbättrat sig något? Så kan man ju också se på det om man vill.
Det bidde iallafall ingen fettmotor-kick som drog igång, vilket utlovas av lågglykogenträningsanhängarfalangen.
T_Springsson, jamen Snickers var bara ett exempel ju. :-)
Jag har ätit otaliga Powerbars genom åren i samband med träning (och gud vet vad skit jag fått i mig den vägen) men på senare år så tycker jag att det är lite för dyrt för vad man får. Av bekvämlighet så äter jag det ibland fortfarande men jag menar att man kan ersätta "kosttilskott" med något annat med hyfsad energiblandning. Snickers är gott, ett par gram transfett kan jag unna mig två-tre gånger i månaden. Sedan påstår jag inte att Snickers är bäst, det var som sagt bara ett exempel.
För att formtoppa och tokdeffa samtidigt så var det kolhydratsfest förra sommaren kombinerat med vandring och löpning. Det gav en kick i kroppen och en form som hette duga.
Nu har jag godisdeffat i snart två veckor i kombination med sedvanliga frukostmackorna med juice och helt vanlig mat till vardags, det funkar prima. Mycket socker och e-medel och nu är serratus anterior / sågmuskeln frammejslad i skarp kontur igen. Fick faktiskt en komplimang - bara sådär - för mina underarmar av en kund (jag vet hur illa det låter haha). Jag har rätt trådiga sugrör till armar.
Inga problem med blodsocker eller att gå långt mellan måltiderna heller. Fast mer än sju-åtta timmar känns lite drygt. Så länge jag inte blandar socker och fett mår jag prima, det är antingen eller som gäller för mig, men jag dras mer åt socker än åt fett. Att blanda socker och fett är döden för formen.
