22 april 2014 kl 08:13
Själv är jag inte alls lika övertygad som Peter P att det är "positivt" att träna på låga glykogendepåer. Snarare tror jag att det mest blir slitigt i längden och med ganska låg utdelning. Att inte ha energi och ork att prestera på träning innebär en försämrad löputveckling. Det ser man ju på individbasis.
Men allt beror på syftet. Vill man till exempel spjälka ner mer muskulatur ur kroppen på sina längre pass så är det en bra idé. ;)
Det beror ju helt på nivå, mängd och intensitet. Tränar man som Peter P finns ingen anledning att äta annat än normal kost och äta lite som man vill. Det räcker fint. Man kan äta Snickers till före, under och efter passen, eller inte alls.
Man kanske behöver äta efter ena passet och inget efter det andra. Det får ju dagsbehovet styra.
Man kan äta dåligt och för lite och/eller helt fel och ha en "bra" löputveckling. Själv åt jag för lite i ganska många år men blev ju snabbare och snabbare iallafall. Däremot försvann en del muskler på kuppen. Jag bottnade ur runt strax 35 minuter på milen med förhållandevis lite löpträning - men jag vet heller inte hur mycket snabbare eller bättre jag kunnat bli om jag gjort MER rätt och mindre "fel".
Startar man inte sina pass vrålhungrig och avslutar dem inte svimfärdig så visst kan man äta allt ifrån en handfull nötter (om man inte är allergiker) eller dricka en sportdryck - eller avstå.
Men det är lite konstigt att löpare i Sverige är så fixerade vid puls, tempo och resultat och ändå ska man liksom "skita i kosten - för det sköter kroppen själv".
Efter ett längre pass så vill ju ja att kroppen ska ha snabb och god återhämtning och även om den reglerar det på sikt upp till normal nivå så vill ju åtminstone jag vara pigg och fräsch så snart som möjligt efter min träning. Men det räcker med något så enkelt som en banan, snickers, lite juice, en macka, en trettiokronors BCAA-dryck med magiskt pulver utrört i vatten, enhörningspiss och rödbetsjuice.
Men varför ska man "späka sig" och inte ta någonting alls?
En närstående har provat att göra allt "rätt" med sin träning och har gått ifrån att "inte bry sig nämnvärt" till att göra allt "by the book" och har i sin styrketräning gått ifrån medelstark till subelit - snart elitklass - inom styrkelyft. På tre-fyra månader. Med synliga och mätbara resultat i en sport med högst påtagliga referensramar. Du tittar på din viktklass och ser vad du ska klara.
Det finns många myter inom löpning/träning och en del av dem har ju ett uns sanning i sig. Däremot så är ju tumregler sällan speciellt bra, som "öka 10% per vecka" eller "lära kroppen springa på fett" och liknande.