25 februari 2014 kl 15:58
Kristoffer: Nja, inte i direkt mening. Men det finns flera förvisso små studier av så kallade supramaxintervaller och det var de jag lutade mig mot som en annan form av träning i högre fart när jag tänkte att tröskelträning är något annat än det.
Supramaxintervaller är korta med mycket hög fart, oftast 30 s i 90-95 procent av maxfart med lång vila, t ex 3 min. Lång vila är för att inte bygga nedbrytande syra. Syftet är istället att sätta fart på muskelcellerna och nerver så att deras fartkapacitet, neuromuskulär snabbhet och ämnesomsättning, ökar. Här vill man inte ha för höga laktatnivåer för det motverkar syftet.
Tröskelpassen är istället till för att flytta mjölksyratröskeln och då vill man ligga på precis den nivå som kroppen klarar av att ta hand om. Vad är det? 85 procent av maxfart? Här kan man antingen hålla nivån på rätt sida genom att tuffa på i jämn hög fart eller ligga lite för högt och vila ner den till under tröskeln med jämna mellanrum. Det sistnämnda gör man t ex genom 400-ingar eller två-minutare och kanske upp till tusingar, med rätt kort vila (30 s-1 min), och då börjar man under laktattröskeln och slutar varje intervall strax över för att justera ner under vilan. Det förstnämnda görs vanligen genom antingen ihållande längre tröskelfart, upp till 8-10 km, eller genom långa intervaller, 2-5 km, med vila emellan och där kanske jag var otydlig. Vid de här långa intervallerna spelar nog inte längden på vilan så stor roll, det är istället totala tiden vid tröskeln som är viktig.
Jag skulle tro att det är lättare att köra tröskelpass i form av kortare intervaller, 1-4 min, än att köra långa drag. För mig tog det rätt lång tid att lära mig balansera på tröskeln, så jag kunde köra mer än två km i stöten.
Märk väl, det mesta av mina "teorier" är hemmasnickarde. Jag blir gärna tillrättavisad och tar också gärna emot vetenskapliga belägg (så länge de bekräftar det jag tror). : )
