Löpning Träning 15 inlägg 2924 visningar

Därför orienterar vi!

1971 • Hollsvattnet
#1
10 februari 2014 - 23:40
4 Gilla
(Ledsen Camilla, kunde inte hålla mig längre...)

Här vill jag att alla vi som håller på med orientering i någon form, beskriver och berättar, motiverar och underhåller våra övriga löparkompisar om varför vi tycker att det är så fantastiskt med orientering!

Själv orienterar jag för att det är så jäkla kul! Härlig gemenskap, problem att lösa, feedback vid varje kontroll, skön känsla när man kommer in mot kontrollen och bara vet att den är där nere i sänkan, glädjen över en väl ritad karta och rolig och klurig bana, osäkerheten som gnager om bästa vägvalet, att bara få mata järnet utför över sluttande tallhedar, förnöjsamheten att kunna hålla fokus trots brännande mjölksyra uppför bergen, eftersnacket om spikar, bommar och vägval med polare och konkurrenter och alltid känna att det finns något att förbättra. Att alltid få fortsätta söka det perfekta åket.

T Springsson
1970 • Skotrampa
#2
11 februari 2014 kl 20:51
Gilla
...och hur intressant är det inte när man efteråt lägger upp GPS-rutten på orienteringskartan i datorn och ser exakt hur man sprungit och inte minst vilka vägval andra gjorde som också laddat upp. :)
Camilla Kruse
1972 • Örebro
#3
11 februari 2014 kl 22:12
2 Gilla
Ah, underbart Håkan! (vågade inte göra mer smygreklam för orientering-tänkte att några löpare här snart skulle be mig gå och hänga på en orienteringssajt istället ;-) )
Älskar nattorientering. Från att varit en löjligt mörkrädd person nu kunna forsa fram ensam i kolmörkret i djupaste skogen ger tillfredsställelse.
Annars är spänningen o "skattjakten" det som jag blev hooked på. Glömmer helt trötthet o mjölksyra o kan ta ut mig mer fysiskt än vid konventionell löpning (även om jag ägnar mig en del åt konventionell löpning också-nöter till o med asfalt då o då...)
Väldigt teknisk löpning eller obanat kräver också ett sådant totalt fokus på det man gör vilket ger en annan upplevelse än vid löpning där man kan låta tankarna vandra o avhandla lite av varje. Orientering är mindfulness!
1967 • Nyköping
#4
11 februari 2014 kl 22:55
Gilla
Finns inget mer att tillägga efter era inlägg :) Härliga beskrivningar!

Älskart!!!
1970 • Lerum
#5
12 februari 2014 kl 11:52
Gilla
Det är som mkt annat, först måste man våga försöka och sedan får man inte ge upp för snabbt. En liknelse, kanske inte den bästa, är egenupplevd. Efter ett längre uppehåll i löpning krävs det 10-15 pass vanlig löpning innan huvud och kropp springer lika mkt och ett någotlunda steg infinner sig. 'Rätt fart' beror sedan på hur långt uppehållet var och orsaken.

De ggr jag orienterat ~20 tävlingar under 10-årsperiod och inte direkt många kartpass emellan så har/brukar det vara mkt motstånd och mjölksyra. Varför jag fortsatt är för de få ggr man sätter en kontroll så får man ett lyckorus. Att sätta en kontroll för mig anses av eliten vara en miss ;) men man måste börja någon stans.

På en lokal tävling för ett par år sedan var jag påväg mot 3e sista med vetskapenatt alla har samma sista innan utstämpling. En av de bättre löparna i Göteborgsområdet kom ikapp mig. Jag bestämde mig för att bara hänga på och fixa finorienteringen när 'han' tog sin kontroll. Jag blev ifårn sprungen och fick läsa in mig från början och sedan följa strömmen ner mot sista :)

Jag var tagen, tyckte själv jag sprang skapligt, en lång stund efter målgång, i duschen och efteråt. Än idag kan jag tänka tillbaka på hur fruktansvärt bra man kan bli och behärska de olika underlagen.

Nu vill inte barnen orientera och friidrottsklubben tar all tid, hittar jag mer tid så blir det absolut orientering igen. SÅ KUL ÄR DET
Elin Lundqvist
1990 • Karlstad
#6
12 februari 2014 kl 21:48
Gilla
Wiie bra tråd! :)
Leif Höglund
1978 • Stockholm
#7
13 februari 2014 kl 16:25
1 Gilla
Fan, nu måste jag hitta en orienteringsklubb, känner jag.
Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#8
13 februari 2014 kl 18:16
1 Gilla
Leif Höglund
1978 • Stockholm
#9
13 februari 2014 kl 18:43
Gilla
Mattias, jag var där ca 1 minut efter min post. :) Gäller bara att hitta en klubb som gillar nybörjare.
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#10
13 februari 2014 kl 19:29
2 Gilla
Leif - Jag och dottern på sju bast orienterade en del i höstas. Bättre bemötande har jag nog aldrig vart med om! Man behöver ju inte direkt köa för att få vara med (vilket är fallet med friidrott i 08:a). Vi orienterade med Solna OK men OK Ravinen är väl störst om jag förstått det hela rätt.
Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#11
13 februari 2014 kl 19:54
2 Gilla
Leif: Tror de flesta orienteringsklubbar är väldigt positiva till nybörjare. Så det är nog inga problem... ;) Men kolla annars om någon av klubbarna har någon prova på-dag på gång. Då behöver du inte vara ensam nybörjare :)
1971 • Hollsvattnet
#12
13 februari 2014 kl 20:29
2 Gilla
Mattias: Jag tror att orienterare är väldigt trevliga människor och därför positiva till nybörjare. Min första riktiga tävling var en rätt omtumlande upplevelse. Små barn, ungdomar, elit-21-åringar, gubbar occh gummor och åldringar om vart annat. Glada, trevliga tillrop, alla hejjar, inte bara på sin klubb. Fullt fokus i skogen och långa fika och vägvalssnack efteråt. Alla var som kompisar med alla. Det var bara att åka hem och meddela: "Nu ska vi börja med orientering!" - vilket vi gjorde. Redan helgen efter var frun med till en av de regnigaste tävlingar jag varit med om men hon bara gapade av förvåning då ingen verkade bry sig och sura det minsta om nederbörden utan alla var bara glada och trevliga knatade på till start och fikade glatt i tälten efter målgång skrattandes åt det dåliga vädret.
1955 • Uppsala
#13
13 februari 2014 kl 22:53
2 Gilla
>> Leif Höglund - Go for it!
Orientering är Löpning DeLuxe!

---

Vad gäller frågan varför man orienterar drar jag mig till minnes att den ställdes i tidningen Blandaren för många år sedan i en serieruta.
Det korta och självklara svaret var:

Hur ska jag annars hitta kontrollerna !?

(Blandaren är en humoristisk tidning utgiven av KTH-teknologer.)

1978 • Arboga
#14
14 februari 2014 kl 11:47
1 Gilla
Varför Orienterar jag?

För att jag kan!

T Springsson
1970 • Skotrampa
#15
14 februari 2014 kl 12:54
1 Gilla
...eller: "Cause I'm worth it!" :)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.