Vad tycker ni är bäst barfota/minimalistiska skor eller vanliga löparskor?

Jag började springa i somras och har kört minimalistiska skor enbart och tycker det är fantastiskt! Jag fick börja väldigt långsamt och sprang ett par kilometer varje gång i början. Nu efter ett halvår så springer jag upp till en halvmara. Jag sprang sist för sex år sen och då i vanliga dämpade skor men fick sluta för att jag fick ont i knäna. Jag tror det är väldigt individuellt, har man problem med knän tror jag att barfotalöpning är skonsammare för knän. Men mindre skonsamt för annat. Vivobarefoot gör fantastiska skor tycker jag!

Det är individuellt vad som fungerar bra och dessutom ändras det med tiden. Tycker du ska prova att springa barfota (helt skolös alltså) när du har underlag som passar (någonda mjuk och slät löparbana, sågspån, gräsplan, lagom fuktig sand osv) men börja med max en km första gången och öka riktigt långsamt.

"Barfotaskor" som Fivefingers (har jag) är rätt oanvändbart för mig, jag sätter oftast i hälen strax efter framfoten och ligger det en liten sten där slår den igenom och gör ont. Så barfota går lika bra. Kan hellre springa i tunna lättviktsskor, springer marathon i 100g-skor.
Men har märkt att för mig är det inte bra att springa alla träningspass i de allra tunnast skorna så jag springer oftast i lite tjockare skor - men fortfarande lättviktsskor. Neutrala, såna man kan vika dubbla utan att de går sönder, helst med lågt drop (dvs bara lite högre "klack" än framsula). Egentligen bara en dämpande skiva under foten, resten är för att hålla sulan på plats. Har ett par skor med "zero drop" också, Merrell Bare Access som jag gillar men jag läste nånstans att för de flesta fungerar nog 4-6mm drop bättre, vi går dock med skor med någon klack resten av dagarna.

Det viktigaste när du väljer skor är att de ska kännas bra att springa i från början och att du inte får ont nånstans när du springer med ett par nya skor (kanske ett litet skavsår eller blåsa om du springer långt första gången). Gå inte på det där med att "dina fötter som är så och så ska ha ett par såna här skor", undersökningar har visat att skor som känns bra är bättre för de flesta än skor som "experter" väljer åt löparen.

Jag springer både barfota och i Hoka one one som väl får anses vara motsatsen. Jag tror på variation, mina knän håller inte riktigt för endast minimal löpning. I terrängen gillar jag lätta och låga skor men lång nötning på väg går hårt åt knäna, då är det skönt med Hokaskon.

Jag gillar också variation mellan skor som belastar kroppen på olika sätt. Dels känns det bra och verkar vettigt rent intuitivt men det finns även studier som tyder på att variation mellan olika skor är bra för att förhindra skador.