Löpning Kost & Näring 279 inlägg 25386 visningar

Kost och träning - Försöker tappa kg.

1978 • vetlanda
#1
18 september 2013 - 13:36
Gilla
Jag har haft fullt upp med bygge och familj de sista två åren och har gått upp från 76kg till 93... (!)

Well sagt och gjort har jag nu återupptagit en passion i form av löpning.
Jag är ganska långsam i tempot (typ 5:45 per km) springer 5.5km per pass.

Nu till saken! Jag behöver kostråd. Jag väger all mat och kontrollerar kalorierna.

Menyn ser ut ungefär så här:

Frukost: Ca 400 kalorier
Till frukost äter jag havregrynsgröt + smörgås med gurka/tomat på (inget smör) Alteranativt lätt yoggi + banan + smörgås med gurka/tomat.

Middag: Ca 420 kalorier
Kycklingfilé+ grönsaker varje dag, ngt tillbehör tex mindre omelett eller tacoskal + ngn lätt sås.

Kvällsmat: Ca 450 kalorier
Kvällsmat (Oftast efter 20 då jag springer sent)
Gröt eller en omelett med ngt jag har hemma i kylen.'

Utöver detta äter jag 1-2 frukter per dag. Ibland tar jag en nutribar på 200 kalorier (delar upp den på 2 gånger) för att inte vara för hungrig...

Enligt min mätare gör jag av med ca 470 kalorier på en löprunda (Vet inte hur bra det stämmer)

Summan av det hela är att jag efter träning ätit ca 1000-1200 kalorier per dag sista tiden.

Jag har gått ner 3.5kg men har sista 1.5 veckan stått väldigt stilla. Några polare menar att kroppen kanske behöver mer kalorier och är inställd på "svält". Kan det verkligen bli så...? Söker även nyttiga saker som mättar rejält då jag ofta är hungrig och har sötsug.

Några tips på vägen?

< < < 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 > > >
Richard Lindquist
1975 • Kberg
28 oktober 2013 kl 14:16
Gilla
@Gabriel

Du får ta och läsa på lite eller bättra på doktorsgraden du innehar.

Diabetes 1 är en ren insulinbrist sjukdom. = game over utan medicinering.

Diabetes 2 är en dubbel hövdad störning kopplad till insulin, då man producerar för lite och är för "okänslig".
Likväl kan inte diabetes 2 "botas":

Störningen vid diabetes 2 kan kompenseras via en rad åtgärder. Kost, motion, vikt eller medicinering.

Citat från diabetshandboken som beskriver detta enkelt:
" Men när man väl utvecklat typ 2-diabetes har redan betacellerna skadats av de höga socker och lipidnivåerna och kan aldrig fullt ut återfå sin funktion."

Gabriel Enning
1980 • Lidingö
28 oktober 2013 kl 14:41
1 Gilla
Richard,

Det är naturligtvis så att det beror på hur länge personen gått med förhöjt socker, hur pass skadade betacellerna har blivit osv. Men att påstå att man aldrig kan bota utvecklad diabetes 2, stämmer inte alls. Det trodde man förr, men inte längre.

Här har du t ex en studie på ett antal personer som haft diagnosticerad diabetes 2 i genomsnitt 5,5 år och blivit kliniskt friska igen efter kostomläggning och ordentlig viktnedgång:
http://www.ncl.ac.uk/magres/research/diabetes/documents/CounterpointReflections.pdf

Har man gått mer än 10 år med typ 2, så minskar möjligheten att bli frisk, men för många går det att bli helt återställd.
1969 • Åkersberga
28 oktober 2013 kl 15:23
Gilla
Pratar ni om samma sak? Antar att det är en definitionsfråga på vad som är att vara botad från en sjukdom. Att leva symtomfri från typ 2 är en sak, men kan man återfå sin friska insulinkänslighet igen och tåla en glukosbelastning på samma sätt som en frisk?
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
28 oktober 2013 kl 15:46
Gilla
Magnus, ja man anser idag att om man kan svälta bort fettet som omger de inre organen och bukspottkörteln så kan man få igång en normal insulinproduktion igen. I många fall. Som studien jag länkar till visar. Det pågår just nu flera större studier på detta.

Men det kräver att man får ner sin fett% ordentligt.
1969 • Åkersberga
28 oktober 2013 kl 16:37
Gilla
Coolt. Läste nog för snabbt, såg bara att fasteglukos var normalt, inte att de glukosbelastats.
F
1992 • Uppsala
28 oktober 2013 kl 19:34 Redigerad 28 oktober 2013 kl 19:35
Gilla
HR
1972 • Stockholm
29 oktober 2013 kl 08:21
3 Gilla
Richard Lindquist:

Diabetes typ 2 har ett flertal mekanismer bakom sin utveckling varav en viktig orsak som man tittar närmare på är att högfettskost ÖKAR insulinresistensen i cellerna.

Inte minskar risken för typ 2 - utan ÖKAR.

Detta är inget "nytt fynd" utan det har konstaterats sedan ganska många år tillbaka men de bidragande mekanismer som verkar på lägre nivå har man försökt isolera.
De flesta tänker socker = diabetes. Men det är varken sant eller så enkelt.

I kombination med ett högt sockerintag är det givetvis extra olämpligt. Det fattar nog de flesta. Men orsak och verkan har inte alltid samma ursprung.
http://www.sciencedaily.com/releases/2012/05/120522114536.htm

"May 22, 2012 — A University of Michigan Health System study provides new clues about the health-damaging molecular changes set in motion by eating high-fat foods.
Share This:
61

A better understanding of the body's response to indulgent eating could lead to new approaches for treating diabetes and metabolic syndrome. High-fat foods can contribute to obesity, which increases the risk for developing type 2 diabetes.

The researchers learned a key protein called Bcl10 is needed for the free fatty acids -- which are found in high fat food and stored in body fat -- to impair insulin action and lead to abnormally high blood sugar.

In the laboratory study, mice deficient in Bcl10 were protected from developing insulin resistance when fed a high-fat diet. The findings will be published May 31 in Cell Reports.

Insulin helps control blood sugar, but insulin resistance can lead to the abnormally high blood sugar levels that are the hallmark of diabetes. Insulin resistance can occur as part of metabolic syndrome, a cluster of conditions that increase the risk for type 2 diabetes and heart disease.


"The study also underscores how very short-term changes in diet such as high-fat eating for only a few days, perhaps even less, can induce a state of insulin resistance," says senior study author Peter C. Lucas, M.D., Ph.D., associate professor of pathology at the University of Michigan Medical School.

Researchers began by investigating how free fatty acids induce inflammation and impair insulin action in the liver. It's thought the liver is a major target for the harmful effects of free fatty acids.

In the liver, free fatty acids undergo metabolism to produce diacylglycerols prior to inducing the inflammatory response. Diacylglycerols also activate NF-?B signaling which has been linked with cancer, metabolic and vascular diseases.

The team of researchers concluded that Bcl10 is required for fatty acids to induce inflammation and insulin resistance. In the study, Bcl10-deficient mice showed significant improvement in regulation of blood sugar.

"We were surprised to learn that Bcl10, a protein previously known for its critical role in immune cell response to infection, also plays a critical role in the liver's response to fatty acid," says Lucas.. "This is an example of nature co-opting a mechanism fundamental to the immune system and using it in a metabolic organ, in this case, the liver."

"These findings reveal a new and important role for Bcl10 and could lead to novel ideas for treating patients with metabolic syndrome and type 2 diabetes," says co-senior author Linda M. McAllister-Lucas, M.D., Ph.D., associate professor of pediatric hemotology/oncology."

Således verkar alltså den höga mängden fria fettsyror i blodet som måste tas om hand av levern vara det som skapar den inflammation som sedan bidrar till en högre insulinresistens hos cellerna. Detta försämrar vidare möjligheten för insulinet att verka - men det beror alltså på högfettskostens påverkan på levern.

Detta är heller ingen "ny teori" utan den har forskats på och kunnat konstateras sedan ganska lång tid tillbaka. I en värld av löpsedlar om "LCHF vs 5:2" så drunknar dock den riktiga forskningens resultat om vad som faktiskt händer på cellnivå - och varför. Under tiden så tvingas man söka internetkunskap ifrån hemsidor där man blandar fakta med fantasi och en grav missförståelse för hur kroppen fungerar. Ofta vänder man på begreppen och ser på det ifrån fel håll - fast förklaringen redan finns. Men den passar inte alltid ens agenda.


Att man kan jobba ner sin Diabetes Typ 2 till en hanterbar nivå där man slipper medicinering och kan äta "normalt" är möjligt - men inte så lätt för alla att praktiskt uppnå. De flesta har inte den disciplinen som krävs och har man gått med sin diabetes typ 2 mycket länge så är den inte möjlig att reversera fullt ut, bara bromsa.

Man beskyller ofta amerikanerna för sin ohälsa men kolhydratmässigt så ligger de på en låg nivå jämfört med friskare länder. Jag har tidigare i trådar presenterat siffrorna. Deras största problem är överkonsumtion av kalorier, passivitet i vardagen och en blandning av en högfettskost och sockerrik kost. Även om man kapar bort det sockerrika i deras kost så ligger de mycket illa till för att utveckla diabetes typ 2.
HR
1972 • Stockholm
29 oktober 2013 kl 08:35
1 Gilla

När det gäller LCHF och att skära ner på kolhydraterna och ersätta dem med fett så ringer det ju dessutom en kraftig varningsklocka om man läser forskning som pekar på detta:
http://www.gponline.com/News/article/1122869/High-fat-diet-raises-complication-risk-diabetes/

Dr Harte said: 'High fat, low carbohydrate diets are often promoted to patients with type 2 diabetes as they have been suggested to aid weight loss and control blood sugar, but if confirmed in larger studies our data show that being healthy is not just about losing weight, as these particular diets could increase inflammation in some patients and with it the risk of heart disease.'

"Researchers warned that patients with type 2 diabetes should be wary of high fat, low carbohydrate diets that are promoted for weight loss."

Jag tolkar det som så att om man har typ 2 diabetes (eller ligger i riskzonen) så är den bästa lösningen en lågkalorikost - med lägre intag över hela skalan - både av fett och kolhydrater. De bör fortfarande vara i balans med ett normal proportion men mängden bör man nog minska på. Har man ett par trivselkilon (upp till kanske tio-tolv) men är frisk i övrigt så är kalorirestriktion i form av stryp kolhydratintag mycket effektivt om man samtidigt ser till att inte överdriva fettintaget eller till och med hålla det lågt.

Således: en lågkalorikost baserad på normal mat.

Med en lågkalorikost baserad på lågt fett och normalt med kolhydrater (inget socker) så gick en f d sambo till mig ner 16kg på 18 månader - utan att träna mer än kanske två gånger i månaden. Det var ett mycket enkelt kostupplägg som jag lade upp och det var verklighetsbaserat: hon "hade inte tid att träna" så hon fick promenera till jobbet ett par dagar i veckan (45 min) och sedan fick hon se till att inte småäta - men aldrig gå hungrig - och att inte äta efter 21 - om hon nu inte tränat, då fick hon äta hur sent som helst, med måtta. Missade hon bussbytet vid Slussen så fick hon gå hem (ca 20 min) istället för att vänta tio-tolv minuter till nästa. Enkelt och naturligt.

Kosten var "normal" då hon inte hade praktisk möjlighet att styra det på jobbet utan fick välja på menyn på personalrestaurangen till vardags. Det var viktigt att kosten skulle vara just normal eftersom det var ett långsiktigt engagemang. Hon nådde till slut och blev stabil på samma vikt som hon hade i gymnasiet: slank och frisk.

Vi har inte sett långtidseffekterna av LCHF (eftersom det är "nytt") men det är ingenting jag tycker verkar vara vettigt på sikt. LCHF har alldeles för luddig programförklaring för det - en del anser att det ska vara "No Carb" och en del är ganska generösa med kolhydraterna men om man förespråkar en högfettskost rakt av så blir jag skeptisk. Lika skeptisk som om det vore en annan ensidig diet.

HR
1972 • Stockholm
29 oktober 2013 kl 08:49
1 Gilla
Den MEST SPÄNNANDE undersökningen hittills:

En svensk studie på ganska många individer tyder på att även en högproteindiet ökar risken för diabetes typ 2.

"High intake of processed meat was also associated with an elevated risk for diabetes (P for trend = .01), as was intake of poultry and eggs. There was no association between diabetes risk and the intake of fish or red meat, but when all animal sources of dietary protein were considered together, an increased risk was seen. "This indicates that protein per se may be of importance," Dr. Ericson concluded.

"For carbohydrate intake, we did not find any overall association with type 2 diabetes," she said. "However, we found significant interaction with sex (P = .02). In men, high carbohydrate intake tended to be protective," reducing the risk for type 2 diabetes by about 23%. There was no significant effect of carbohydrate intake for women. Overall, fat intake was not associated with the risk for incident diabetes, but there was trend toward protection for women in the highest quintile of fat intake."

Alltså verkar det skyddande för kroppen att äta kolhydrater - iallafall för män!
För kvinnor så verkar andelen fett i kosten ha mindre betydelse.

Det är alltså intressant att forskare pekar på att en LCHF-kost har en effekt till en början men att den på sikt kan ge bakslag i form av ökad Diabetes Typ 2 risk. Som de skriver så kan man förstås förvänta sig att en viktnedgång i sig ger ett positivt nettobidrag men om man sedan "fastnar" i en diet som kroppen inte heller mår bra av på sikt så mår man sämre på ett par månaders/års sikt.

Kanske CarboLovers och FatLovers äntligen kan marschera arm i arm och förklara krig mot köttkonsumtionen och högproteindieter istället? :-D

Den enda större fienden i kostsammanhang är bristen på sunt förnuft.
HR
1972 • Stockholm
29 oktober 2013 kl 09:26
4 Gilla
För att styra spåret ifrån både Fett och Kolhydrater så pekar en europeisk studie på att animaliskt protein är en mycket större bov i dramat än väntat och att redan en 5% ökning av energiintaget av animaliskt protein _på bekostnad av kolhydrater eller fett_ ökar risken för diabetes typ 2...

Vegetabiliskt protein verkar inte vara lika utslagsgivande.

Det nästan mest intressant är att man tar upp att det är proteinmängden som stör metabolismen av glukos - inte glukoset i sig självt.

American Diabetes Association publicerade den här rapporten som alltså är baserad på en europeisk studie.
http://care.diabetesjournals.org/content/33/1/43


"OBJECTIVE Dietary recommendations are focused mainly on relative dietary fat and carbohydrate content in relation to diabetes risk. Meanwhile, high-protein diets may contribute to disturbance of glucose metabolism, but evidence from prospective studies is scarce. We examined the association among dietary total, vegetable, and animal protein intake and diabetes incidence and whether consuming 5 energy % from protein at the expense of 5 energy % from either carbohydrates or fat was associated with diabetes risk.

RESEARCH DESIGN AND METHODS A prospective cohort study was conducted among 38,094 participants of the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC)-NL study. Dietary protein intake was measured with a validated food frequency questionnaire. Incident diabetes was verified against medical records.

RESULTS During 10 years of follow-up, 918 incident cases of diabetes were documented. Diabetes risk increased with higher total protein (hazard ratio 2.15 [95% CI 1.77–2.60] highest vs. lowest quartile) and animal protein (2.18 [1.80–2.63]) intake. Adjustment for confounders did not materially change these results. Further adjustment for adiposity measures attenuated the associations. Vegetable protein was not related to diabetes. Consuming 5 energy % from total or animal protein at the expense of 5 energy % from carbohydrates or fat increased diabetes risk.

CONCLUSIONS Diets high in animal protein are associated with an increased diabetes risk. Our findings also suggest a similar association for total protein itself instead of only animal sources. Consumption of energy from protein at the expense of energy from either carbohydrates or fat may similarly increase diabetes risk. This finding indicates that accounting for protein content in dietary recommendations for diabetes prevention may be useful. "

Då finns alltså ett flertal moderna och större studier av populationer som visar på att ett alltför hög fettintag och/eller proteinintag är en större riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2 än vad en normal kost med ett _normalt_ kolhydratintag medför. Man kanske skulle bli vegetarian trots allt...

Min slutkläm efter rekordmastodontinlägget blir:
ensidig kost med ensidigt intag av ett av energislagen där man alltså aktivt väljer bort antingen kolhydrater eller fett leder till störningar i ämnesomsättningen.

Detta förstärks av att om man skär bort kolhydraterna så blir energimängden i protein i princip automatiskt för hög vilket leder till en störd glukosmetabolism.
Detta är alltså inte kolhydraternas fel i sig utan en för hög mängd fettsyror i blodet samt överdrivet intag av animaliskt protein leder till en ökad insulinresistens.

Resultatet blir att man får sämre tålighet mot glukos men det beror inte på att man äter för mycket kolhydrater.
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
29 oktober 2013 kl 16:12
Gilla
Mycket intressant Henrik! Jag tror jag håller med dig. :-) Har alltid propagerat för allsidig kost med minskat energi-intag om man vill gå ner i vikt.

Håller dock precis på att läsa boken "Ett sötare blod" av Ann Fernholm. Har du läst den? Blir hela tiden förvirrad och vet inte vad jag ska tro. Kan ligga hemma i sängen på kvällen och läsa boken och tänka: "Självklart ska vi dra ner på kolhydraterna". Sen loggar man in på jogg.se och läser en sväng i denna tråd och dina inlägg och då ändrar jag mig och tänker: "Självklart måste vi äta allsidigt och kolhydrater".

Man blir lätt väldigt förvirrad... Vore roligt att höra dina kommentarer på boken, om du läst den. (Eller har du redan skrivit det någonstans i ditt "rekordmastodontinlägg"?)
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
29 oktober 2013 kl 16:21
Gilla
Jag hade risk att utveckla diabetes typ 2 sa de på företagshälsovården när jag hade förhöjt blodsocker och BMI=35 för nästan ett år sedan. Ny livsstil och några veckor senare så var blodsockret normalt. Nu ett år senare och nästan 30 kg lättare så är jag som en ny människa. Jag påstår alltså inte att jag blivit botad från diabetes men jag har kanske undvikit att få diabetes.

Men hur som helst motion, viktnedgång och bättre kost verkar vara en dundermedicin mot många åkommor. Knappast konstigt och något man kan förstå utan att läsa kilometerlånga forumtrådar. Tyvärr ordinerar man väl ofta bara mediciner istället för att förklara att man kan lösa det mesta med en bättre livsstil. Tror inte medicinföretagen vill att vi ska bli friska, de vill att vi ska använda deras mediciner istället och lobbar hårt att få läkarna att skriva ut dem och ju mer desto bättre. Kanske borde man fokusera mera på orsakerna att folk blir sjuka än att medicinera symptomen?

Man kommer långt med sunt förnuft. Jag tänker att rent logiskt borde det vara bäst att äta en blandad och varierad kost så kroppen får i sig lagom mycket av allt möjligt. Rent logiskt ska man inte äta för mycket så man blir fet. Jag litar mer på dietisten som säger att man ska följa tallriksmodellen än någon forumfigur som hänvisar till någon profet på nätet. Därför ska ni heller inte lita på mig utan gå till en riktig expert, en dietist och få hjälp om ni behöver det. Bara för att jag fixat min viktnedgång nästan helt på egen hand behöver inte alla andra kunna göra det och inte heller behöver mina metoder funka på andra. Men jag gillar att skriva om mina erfarenheter och de som inte vill läsa kan strunta i det.

Apropå tallriksmodellen har man ändrat på den. Förr var det väl en tredjedel av varje men numera så ska halva tallriken vara grönsaker. En fjärdedel någon kolhydratbasföda såsom ris, pasta eller potatis och en fjärdedel protein såsom kött, fågel eller fisk. Vet inte varför man ändrat, kanske lever vi mer inaktiva liv nu för tiden och därför ska vi äta mindre energirik mat och mer grönsaker? Eller så har man bara kommit på att man tänkte fel förut. Men visst är det så att grovt kroppsarbete inte är lika vanligt numera men folk äter fortfarande enligt samma mat-traditioner som uppkom när vi var ett folk av grovarbetare. Sedan har väl det tillkommit massa "skit-mat" som inte fanns förut på samma sätt.
Oldboy
1952 • Danderyd
29 oktober 2013 kl 17:17
Gilla
Ronny, det händer mycket i kostforskningen nu och det dietisterna får lära sig bygger på en rätt gammal syn, det tar tid innan forskningsresultat slår igenom i undervisningen och även i Socialstyrelsens rekommendationer, de är trögrörliga. Sen år "uppdateringen" av dietisternas kunskap inte så effektiv heller, det är klent med vidareutbildningen. En del är bra men jag skulle inte lita på kunskapen hos en person bara för att hen har ett betyg/diplom från en dietistutbildning.

Henrik, intressanta resultat! Skippa socker, ät blandat men så liten del av proteinet från djurriket alltså. Sen finns det tusen faktorer till att ta hänsyn till....
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
29 oktober 2013 kl 17:46
2 Gilla
Dietister vidareutbildar sig och läser väl forskningsresultat minst lika bra som alla andra amatörforskare på nätet, men med en nyktrare syn och strörre grundförståelse är jag helt övertygad om. "Kostforskningen" som det pratas om på internet är ofta länkar till LCHF-talibaners sneda misstolkningar av forskningsresultat som vanliga människor ändå inte förstår sig på och därför lätt låter sig förledas av diverse matreligioner. Sidor som "kostdoktorn" kan lura vem som helst som inte är källkritisk.

Men en sida som jag funnit intressant är denna: http://traningslara.se/
Där tar man upp de senaste forskningsresultaten på ett objektivt sätt så vitt jag kan se. Har inte sett något som motsäger vare sig socialstyrelsen eller dietister på något revolutionerande sätt. Men jag är ingen expert heller så vad vet jag...
1969 • Stockholm
29 oktober 2013 kl 19:55
2 Gilla
En reflektion på sista funderingarna här är ju att i den "etablerade" världen som innefattar statliga verk etc. så finns det en inbyggd tröghet som kan vara frustrerande, inte bara för den som tror sig ha funnit "the thing", utan även för de mer nyanserade kan det kännas som att betongrövarna är orubbliga. Det finns förstås en bra sida av detta också; om "etablissemanget" skulle svänga som kvällstidningarnas löpsedlar så skulle vi naturligtvis ligga extremt jäkla illa till.

Helt enkelt är det så att det som anses etablerat är det som visat sig funka under lång tid. Självklart ändrar detta på sig, men det är lätt att förväxla trögheten med en ovilja att ta till sig nytt.
Oldboy
1952 • Danderyd
30 oktober 2013 kl 13:19 Redigerad 30 oktober 2013 kl 13:22
1 Gilla
Ronny, jag har själv varit verksam i forskningsvärlden (inte inom medicin men jag har läst rätt många medicinska forskningsartiklar) och jag vet hur lång tid det tar innan forskningsresultaten når det stadium där de lärs ut på akademiska grundutbildningar eller yrkesutbildningar, det är 10, oftare 20 år eller mer vi talar om. Som enskild yrkesutövare har man inte tid att följa forskningen mer än inom en liten del av sitt område och jag har många handfasta exempel på att även yrkesfolk inom akademiska områden (inräknat dietister) är mycket dåligt uppdaterade om somligt.

Och när jag talar om resultat från kostforskning menar jag inte youtubeklipp eller kvällstidningsartiklar och endast med reservation referat i DN eller liknande utan sådant som Henrik har redovisat här i tråden och originalartiklarna. Forskare kan också göra fel och en stor del av medicinarna är sorgligt oförstående när det gäller hur statistik verkligen fungerar, det tar därför naturligtvis tid innan nya resultat blivit bekräftade och mer allmänt accepterade. Och ännu längre tid innan t ex Socialstyrelsen har tagit sig tid att formulera nya kostråd för diabetiker som sedan ska spridas till vårdcentralerna och smälta in hos vårdpersonalen. (Ann Fernholm hade det som exempel i boken "Ett sötare blod", en kostbroschyr som Socialstyrelsen nu anser är olämplig delas fortfarande ut på många håll.)

En synpunkt till om kost och vad som funkar: det går nästan alltid att hitta exempel på personer eller grupper är "tvärtom" mot mot vilken ny eller etablerad sanning som helst, såna exempel bevisar därför ingenting annat än att människor är olika. Statistiska resultat behöver inte gälla mig - men har man inga tecken på att "jag är annorlunda" är det väl vettigt att satsa på lågoddsaren att det som är bra för flertalet är bra för mig om man vill testa nått nytt. Men sen vara öppen för att resultatet kanske inte blev det väntade.
KML
1975 • Luleå
30 oktober 2013 kl 14:05
Gilla
http://ettsotareblod.se/

Bläddra här en timme eller två för lite input. Rekommenderas starkt.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/daligt-fett-i-svenskt-kott_341622.svd

Detta är egentligen en avstickare och handlar om fleromättat fett, där vi kraftigt överkonsumerar Omega-6 i förhållande till Omega-3 pga att djuren vi äter, äter fel. Dvs de blir matade med säd, majs och soja vilka innehåller alltför stor andel Omega-6. Detta är troligen en stor anledning till att "kött" i vissa studier anses skadligt för farligheten/sammansättningen är helt och hållet beroende på hur köttet är uppfött.

Dessutom får vi i oss för stor andel Omega-6 via margariner och såklart när vi själva äter säd, majs och soja, men det är en vidare diskussion.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
30 oktober 2013 kl 14:43
6 Gilla
Alltså det är ingen fråga om att högt blodsocker är dåligt. Det håller alla med om. Ann Fernholm, Kostdoktorn och några till vill dock hävda att det som ger förhöjt fastesocker är kolhydrater och de tillfälliga insulinhöjningar som sker när man äter dessa.

Problemet är bara att detta är totalt världsfrånvänt. Glukos och fruktos är något som alla människor har ätit i alla tider och något som vi kan hantera enkelt. Ett inuslinsvar efter en måltid är det mest naturliga som finns. Sockret går ut i blodet, insulinet puttar in det i musklerna och allt är frid och fröjd. Det är så det ska vara, det är så kroppen tar hand om socker. Det finns mekanismer för att ta hand och lagra in fett också.

Det finns miljarder människor på den här planeten som lever av mestadels kolhydrater och är smala och friska.

Problemen uppstår ALLTID vid ENERGIÖVERSKOTT. När vi äter för mycket och börjar samla på oss för mycket kroppsfett så uppstår det en massa problem i kroppen, t ex så blir förmågan att hantera blodsockret sämre. Det spelar ingen roll om vi äter oss feta på fett, protein eller socker. Det går att bli fet på all mat om vi äter för mycket av den.

Varför äter vi då för mycket? Ja, Kostdoktorn, Fernholm & Co vill ju hävda att det beror på att kolhydrater gör oss hungrigare. Det finns dock massvis med forskning som säger precis tvärtom, man blir mätt av kolhydrater och man blir mätt länge. Men hävdar man att man blir hungrig av kolhydrater så får man en massa följare bland de överviktiga som inte själva vill ta ansvar för att de ätit sig tjocka och vill ha något att skylla på.

Jag tror att vi äter för mycket för att det finns en massa mat idag som smakar väldigt gott och för att vi inte kan låta bli att äta den goda maten, för vi bryr oss heller inte så mycket om vår hälsa. Vi tänker inte på den, vi tänker att vi vill ha den goda maten nu. Och det är aldrig långt bort till den goda maten.

Jag tror inte det har ett skit med makronutrienter att göra. Eller, jag VET att det inte har med makronutrienter att göra.

LCHF fungerar därför att alla dieter fungerar. När man bestämmer sig för att ändra kost, så blir man medveten om vad man äter och sedan går man ner i vikt för man äter mindre. Alla studier visar att LCHF leder till spontanreducering av kaloriintaget. Beror det på kolhydrater och insulin? Nej, det gör det inte. Det beror på att folk äter mindre, för de får helt plötsligt betydligt färre livsmedel att välja bland.

Men vad händer för de allra flesta inom ett eller ett par år? Jo de börjar fuska, börjar unna sig, eller upptäcker en massa nya recept och lär sig laga mat utan kolhydrater som de verkligen gillar och börjar då äter mer igen. Viktnedgången stannar av och kilona börjar krypa uppåt igen. Jag har sett det många gånger.


Gabriel Enning
1980 • Lidingö
30 oktober 2013 kl 14:47
1 Gilla
Vad gäller Omega-fett-debatten så är det inte alls fastslaget på något sätt att kvoten mellan omega 6 och omega 3 har en stor betydelse för vår hälsa. Det är teorier, precis som teorierna om att kolhydrater gör folk feta.

Forskarna är mycket oense om hur pass viktig den kvoten är för vår hälsa. Det kan vara så, men tro inte att det är ett faktum. För det är det inte.

Jakob förklarar det bra: http://tranastyrka.se/omega-3-omega-6-och-forhallandet-mellan-de-tva/
Oldboy
1952 • Danderyd
30 oktober 2013 kl 15:19
Gilla
Gabriel, det är självklart att det är energiöverskottet som ger viktuppgång. Och eftersom vi alla är olika är det svårt att göra enkla studier på hur maten påverkar vår vikt, det är ju inte det enda som påverkar heller.

Men generellt är lättsmälta, snabba kolhydrater knappast något som håller oss mätta. De tas upp snabbt i blodet och försvinner ur magsäcken och vem blir mättare av en läsk eller juice än av vatten? På den tiden jag försökte just kolhydratladda var småätande mellan huvudmålen effektivt, det gick att äta lika mycket middag även om jag satt i mig exv. en massa sötade veteskorpor hela eftermiddagen och jag tror det är så för de flesta. Inte riktigt samma sak om jag klämt ner en rad feta kex med mycket brie på (trots sockret i kexen). jag själv är bara en=inget bevis, men känn efter själva.

Långsamma kolhydrater är en annan sak. Men min personliga känsla är att jag blir mättare av ett par smörgåsar med smör och ost eller skinka än av fler skivor surt rågbröd med bara grönsaker på (kolhydratrika pålägg tenderar att vara riktigt söta och då är vi tillbaka vid de snabba kolhydratrna).

Att bara jämföra kolhydrater rakt av med fett och protein är alltså för trubbigt. Men eftersom många som äter kolhydrarik mat får i sig mycket av de lättsmälta sorterna ger det utslag i statistiken. De blir feta. Men det är alltså bara en del av sanningen som kommer fram och den som vill eller råkar tänka i "fel" banor kan lätt dra fel slutsatser.
< < < 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.