18 september 2013 kl 08:58
http://www.goteborgsvarvet.se/Lopare/Loppen/GoteborgsVarvet-21-KM/Tavlingslakarens-rad/Dessa råd kanske inte är så dumma?
Har själv jobbat i IVA-tältet på Slottsskogsvallen (när jag själv inte har sprungit) och symtomen intorkning vs saltbrist pga övervätskning är oerhört lika. Det som gör det svårt för drabbade löpare att dricka ikapp och fylla på med salter är kräkningarna som gör att man inte får behålla vätskan och därför är det många som kollapsar helt och måste få dropp (koksaltlösning) i tältet.
Många är dessutom mer eller mindre agiterade och ska slåss och hålla på men tillslut kroknar de så man kan få in en nål och hänga upp ett dropp...
Tyvärr är det alltför många som inte lyssnar på kroppen och bryter i tid, alternativt slår av på tempot rejält om det tex är extremt varmt (som i år). När man springer är man så "hög" på adrenalin och endorfiner att man inte märker kroppens signaler förrän man är i mål och då, efter målgång så är det rullgardinen ner för många...
Kan för övrigt tillägga att jag inte lever som jag lär. Sprang i år och kände att jag fick stickningar i fingrarna och i hårbotten (!), tog slut redan på Hisingssidan, kände mig matt och yrslig och alldeles avtrubbad mentalt efter målgång. Med facit i hand så borde jag ha brutit. Skall nog vara glad att jag inte hamnade hos mina kollegor i tältet ;-)
Nästa år? Nej, jag har sprungit färdigt mina Varv och står till tjänst i tältet med spypåsar och dropp istället! =)