Löpning • Träning • 12 inlägg • 4724 visningar •

koordinationslopp

Jonas B
1972 • Tyresö
#1
•
28 augusti 2013 - 13:03
Gilla
Tränar inför Stockholm halvmarathon med måltid på (blygsamma) 2 timmar med inspiration av Ulf Fribergs program här på jogg.se. Samtliga intervallpass innehåller ett moment av koordiationslöpning, typ "Koordinationslopp 3x100m. Gå lugnt tillbaka"

Ser även att Anders Szalkai rekommenderar det i artikeln http://www.marathon.se/aktuellt/szalkais-tr%C3%A4ningsr%C3%A5d-inf%C3%B6r-tjejmilen

För egen del har jag struntat i det momentet eftersom jag tycker det känns lite fånigt att köra dylik träning. Kanske Jante som spökar men det känns som att det blir lite "vem tror du att du är"-varning...

Ser att koordinationsloppen är inlagda i alla Fribergs program, även för de snabba tiderna. Känns inte riktigt som en nybörjargrej fast å andra sidan är det kanske då man egentligen har bäst nytta av att fokusera på teknik.Hur gör ni andra? Brukar ni köra dylik träning vid intervallpassen. Ger det något? Hur bra var ni när ni eventuellt började med det?
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#2
•
28 augusti 2013 kl 13:19
Gilla
Jag tycker inte det är fel oavsett nivå och som du säger nybörjaren har kanske mer att vinna på det än den mera avancerade löparen?!

Jag kanske inte använder det vid intervallpass annat än kanske några korta "stegringar" (vilket är samma sak) som avslutning på uppvärmningen.

Då lägger jag nog oftare in det i slutet av vanliga distanspass, för att det roligt att springa lite fortare och för att bryta av monotonin.
Micael Hellberg
1982 • Uppsala
#3
•
29 augusti 2013 kl 08:45
Gilla
Jag skippar de delmomentet om jag kör efter joggs träningsschema. Brukar försöka tänka på tekniken rätt ofta under intervallerna istället. Vet dock inte vad jag går miste om av att göra så.

Kör jag vanliga distanspass så försöker jag då och då kontrollera att tekniken känns bra.
Staffan Flodquist
1963 • Stockholm
#4
•
29 augusti 2013 kl 10:04 Redigerad 29 augusti 2013 kl 10:06
Gilla
Jag tycker man har mest nytta av stegringar precis innan själva passet börjar, efter uppvärmningen. Spelar ingen roll hur seg jag än känner mig på uppjoggen, efter löpskolning och 3-4 stegringslopp så är benen vakna, pigga och förberedda på att få jobba ordentligt.

Däremot så kör jag inte några stegringar innan lugna distans- eller långpass. På dessa kan man lägga in stegringarna eller en fartökning när och om man känner för det.

Som Staffan D säger, speciellt som nybörjare har du allt att tjäna på få in lite teknikträning. Hellre starta tidigt än att behöva lära om kroppen på nytt efter att ha gått sönder på grund av dålig löpteknik.

Om du lägger in dina stegringar precis innan passet så tänk på att intespringa på max utan börja lugnt och "växla" upp farten 3-4 gånger tills du springer snabbt men kontrollerat. Tanken är att få fart på benen utan att du tröttar ut dig, därför går det aldrig i maxfart.

Lycka till!
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#5
•
29 augusti 2013 kl 10:09
Gilla
Poängen är väl främst att få lite fart på benen och få upp pulsen? Jag brukar köra det som del av uppvärmning inför någon form av intervaller eller inför lopp. Att dra några ruscher helt enkelt. Och som Staffan säger, för att det är kul att bränna på lite i slutet av långsamma pass. Men jag kanske har missat att det är teknikaspekten som är poängen?
Staffan Flodquist
1963 • Stockholm
#6
•
29 augusti 2013 kl 10:15
Gilla
Robert; Det ena behöver inte utesluta det andra. Göra två flugor på smällen är inte fy skam... ;-)
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#7
•
29 augusti 2013 kl 10:22
Gilla
Helt sant! Även om jag helst slipper göra flugor på smällen :)
Jonas B
1972 • Tyresö
#8
•
29 augusti 2013 kl 10:47
1 Gilla
Bra synpunkter. Skall nog smyga in några stegringar. Men jag kommer nog inte psykiskt klara av att köra typ 60 meter och gå tillbaka. Skulle vara alltför orolig att någon såg mig och log i mjugg.
Robert Vestberg
1983 • Sundsvall
#9
•
29 augusti 2013 kl 10:50
Gilla
Jag brukar snarare stå på stället, ta några joggande steg, töja lite, göra någon dynamisk strechövning eller liknande. Tycker inte det finns något egenvärde i att gå tillbaka till utgångspunkten.
Staffan Flodquist
1963 • Stockholm
#10
•
29 augusti 2013 kl 12:05
1 Gilla
Erik; Som Robert säger finns det egentligen ingen anledning att gå tillbaka till starten förutom att du ska få en liten återhämtning.

Sedan är det bara att vänja sig vid att folk stirrar om du gör någut förutom att springa rakt fram. Löpskolning och stegringar går ju bra att göra i grupp men är värre när man kör ett pass själv. Det viktiga är trots allt att du jobbar mot dina mål på ett effektivt och bra sätt, mycket viktigare än vad en slumpmässig tomte kanske råkar anse om det du håller på med!

Kör på och var trygg i den du är och vad du gör!
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#11
•
30 augusti 2013 kl 13:45
Gilla
Väl talat Staffan. Och varför gå tillbaka till utgångspunkten? Det kan kännas lustigt initialt det där med att göra löpskolningsövningar med andra människor i närheten men det är övergående och inget att bry sig om! Ett par gånger har jag fått besvara några frågor om vad övningarna jag gör är bra för och varför jag gör dem :)
Micael Hellberg
1982 • Uppsala
#12
•
30 augusti 2013 kl 16:06 Redigerad 30 augusti 2013 kl 16:06
Gilla
Innan jag började springa på riktigt så tittade jag också på andra som sprang korta spurter och kordinationslopp. Men det var ju främst för att jag inte förstod vad det skulle vara bra för. Man ser rätt snabbt att det är något utstuderat som är i görningen, och inte att personen endast orkar springa ca 60-100m utan att behöva vila.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.