Löpning • Träning • 34 inlägg • 8760 visningar •

Omräkning av hastighet pga stigning

Anders Lindgren

1982 • Stockholm

•

3 juli 2013 - 13:00

Gilla

Hejsan. Detta kanske är en skitdum fråga, men finns det en generell graf för hur stigning påverkar löphastigheten/ansträngningen?

Anledningen till att jag frågar är att jag funderat på hur låt säga 3% lutning på löpbandet påverkar resultatet och om det går att jämföra med t.ex. vanlig bandlöpning utan lutning.

Eftersom jag har en känslig ljumske vill jag inte ta ut steget för mycket när jag springer fort (vilket jag bara gör på löpband) så därför har jag lagt mej till med en generell lutning på 3% och vid den lutningen går det lite långsammare än på plan yta upplever jag. Här skulle jag alltså vilja hitta en uppskattad tid på hur mycket fortare jag skulle ha sprungit samma sträcka på plant underlag, utan att behöva riskera ljumsken genom att prova. Går det?

< < < 1 2 > > >

Staffan Malmberg

1954 • Hyltebruk

•

3 juli 2013 kl 13:15

Gilla

Utan att ha tänkt alltför mkt borde det väl vara ungefär 5 % jobbigare att ha en lutning på 3 % istället för 0. Springer du i 5 min-tempo på 0 % kan du sakta ned till 5.16-tempo vid 3 %.
Har du pulsklocka kan du kolla om det stämmer.

Johnny Sellvén

1981 • Örebro

•

3 juli 2013 kl 13:56

Gilla

Trainingpeaks har ett verktyg för detta. Är väl tänkt för att göra beräkningar för löpning utomhus, men det kanske går på löpband också?

Vet inget mer i detalj och jag tror man måste betala för deras tjänst innan man får tillgång till NGP som dom kallar det, normalized graded pace.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

•

3 juli 2013 kl 14:41

Gilla

Det finns väldigt detaljerade tabeller i detta för i Jack Daniels Running formula. En snabb sökning på internetet gav detta: http://www.hillrunner.com/training/tmillchart.php
Jag vet inte hur den stämmer med Daniels tabell, men det är nog inte alltför långt från sanningen.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

•

3 juli 2013 kl 14:45

Gilla

Nedan finns några länkar till liknande diskussioner. Den tabell som finns i en av länkarna ger dubbelt så hög hastighetsminskning som Stefan räknar med. Jag tror mer på Stefan.
http://www.hillrunner.com/training/tmillchart.php
http://www.letsrun.com/forum/flat_read.php?thread=197366&page=0
http://runnersconnect.net/running-training-articles/hill-running-training/

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

•

3 juli 2013 kl 15:14

Gilla

Henry & Anders: Jag var tvungen att kolla upp, och tabellen jag länkar till är identisk med Daniels. Den är tydligen uttestad på i Bosöns labb, och väldigt väl validerad. Jag kan tillägga att 3% fö är betydligt mer än vad man tror, speciellt om man kör med den lutningen konstant. Den beryktade Abborrbacken på LL snittar exempelvis inte mer än 7%...

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

•

3 juli 2013 kl 16:15

Gilla

Johan
Även om tabellen är väl validerad och inte avviker särskilt mycket från andra tumregler så stämmer den inte med mina egna efarenheter. Jag har fått betydligt mindre skillnad i hastighet vid löpning i uppförsbacke.

Micael Hellberg

1982 • Uppsala

•

3 juli 2013 kl 16:27

1 Gilla

Det borde bli olika på löpband och i verkligheten. Löpbandet visar väl samma distans oavsett lutning, medan man utomhus bara räknar vågrät förflyttning?

Micael Hellberg

1982 • Uppsala

•

3 juli 2013 kl 16:36

Gilla

Kom på hur du enkelt kan testa detta. Spring under din pulströskel i ett lagom tempo, och kolla din puls. Höj sedan lutningen och kolla hur många procent som pulsen ökar vid samma hastighet. Då kan du få ett bra hum om hur lutningen påverkar prestationen. Omvänt så kan du testa vilken hastighet vid lutning som ger samma puls som hastighet vid plant. Fast du kanske mest önskade en postning av en vedertagen formel.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

#10

•

3 juli 2013 kl 19:09

Gilla

Henry: då är du ett unikum som borde börja tävla i backlöpning, alternativt tror jag att har du inte sprungit tillräckligt länge på respektive lutning för att nå rätt puls. För mig stämmer farterna väl med mina långbackar (600-700 m) eller med mina 15-20x1' på band med kort vila. På band blir det ofta lite högre puls än det teoretiskt sett borde, mest beroende på värmen inomhus
Micael: skillnaden i distans blir försvinnande liten, du måste upp till gruvligt höga lutningar innan det gör nån större skillnad. Till och med vid den hemska lutningen på 10% får du bara 5 promille extra distans, väl inom GPSens felmarginal.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#11

•

3 juli 2013 kl 19:38

Gilla

Johan
Jag jämför inte puls. Pulsen är en oprecis mätare av ansträngning. Jag tar tid och springer samma sträcka, knappt 300m, med 6 meters jämn stigning. Jag förlorar 2 sekunder i uppförsbacke jämfört med nedför. Tabellerna och tumregler säger att skillnaden borde vara mer än dubbelt så stor.
Kelloggs tumregel, 3m höjdskillnad ger 1,74 sek i ökad tid. I mitt fall 3,5 sekunder med 6 meters stigning.
Nedförsbacke ger ungefär halva tidsvinsten, dvs cirka 1,5 sekunder. Totalt cirka 5 sekunders skillnad mellan upp och ner.
Det är möjligt att jag är unik, eller har en unik löpstil. Korta snabba steg. Jag har aldrig haft problem med uppförsbackar.
Tabellerna stämmer ganska bra med de fysiologiska uträkningarna som redovisas i en annan av mina länkar.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

#12

•

3 juli 2013 kl 21:11

Gilla

Henry: Om du anse puls vara opålitligt så är det nog meningslöst att fortsätta diskutera. Dock kan jag tycka att 1x300 m är alldeles för kort att ge en rättvisande bild av både anträngningsnivå och puls. Ett antal repitioner eller 3-4 ggr sträckan torde krävas för det.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#13

•

3 juli 2013 kl 21:36

Gilla

Johan.
Det är klart att puls inte mäter den direkta ansträngningen. Jag kan ha 180 i puls när jag stannat efter ett lopp. Farten är noll. Jag kan ha 100 i puls kort efter start. Farten är maximal. Pulsen är ett mått på vad som har hänt, inte vad som händer. Det finns en historisk belastning hos pulsen. Därför är den oprecis.
Energiåtgång mäts inte i puls utan i t ex halva massan gånger hastigheten i kvadrat. Det är låtsasvetenskap att använda puls som mått på ansträngning. Att puls är lätt att mäta gör den användbar som indikator på ansträngning men det bör stanna vid det.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

#14

•

3 juli 2013 kl 22:02

Gilla

Henry: Rätt använd och med rätt indata så ger puls ett mycket bra mått på såväl ansträngning som energiförbrukning. Det finns en uppsjö av litteratur där detta visats till leda. En bra bild ges exvis i PO Åstrands "Textbook in Work Physiology" eller J Daniels "Running Formula".

#15

•

3 juli 2013 kl 22:05

Detta inlägg har raderats

Alexander Kjäll

1979 • stockholm

#16

•

3 juli 2013 kl 23:34 Redigerad 3 juli 2013 kl 23:36

Gilla

Nu är det ju inte speciellt relevant att försöka applicera några av fysikens energilagar direkt på löpning, det händer väldigt mycket mer saker vid löpning än i ett teoretiskt stelkroppssystem.

Men att det skulle vara ett helt linjärt samband mellan ansträngningsgrad och hastighet stämmer inte riktigt med min erfarenhet, det är helt enkelt extremt stor skilland på att röra sig i 20 km/h, 10 och 5.

Sedan är kanske sambandet inte en kvadrat, men min erfarenhet är att det inte heller är linjärt.

EDIT: insåg att ansträngningsgrad och energiåtgång inte är ekvivalenta, jag får nog tänka lite mer på det hela.

Peter P

1965 • Kungsholmen

#17

•

3 juli 2013 kl 23:49

Gilla

Nu blir det ju verkligen amatörfysikernas afton när man applicerar den kinetiska energin för en kropp i rörelse med energiåtgång för att hålla samma kropp i rörelse :-)

Det är ju liksom inte ens i samma ball park så att säga. Energin för att hålla en kropp i rörelse beror ju helt på motståndet, friktion i framdrivningsmekaniskmer eller mot omgivning medan energin som en kropp i rörelse har motsvarar vilken energi som krävs för att accelerera kroppen från vila till denna hastighet.

Glöm mv2/2 då det gäller löpning. Den är inte relevant i något avseende.

Johan Pihl

1975 • Olofstorp

#18

•

4 juli 2013 kl 00:12

Gilla

Henry, Alexander och Peter: Bara för att förtydliga min ståndpunkt, som nog överlappar rätt bra med Bos. Det blir lite mer komlext när man stoppar in stigning, iaf om man ska beräkna saker. Luftmotståndet sjunker med ökande stigning och sjunkande hastighet, men istället får man lägga på den ökade energiförbrukingen som stigningen ger. Ovanpå detta får man fundera på om löpeknonomin förändras i uppförsbacke (förmodligen gör den ju det).
Å andra sidan är syreförbrukningen, och även pulsen, proportionella mot energiförbrukningen, förutsatt att man håller sig inom det aeroba spannet och sträckan är tillräckligt lång (efter 4-5 minuter vid konstant hastighet och lutning bör man stabilisera pulsen, förutsatt att man är varm innan). Utan någon som helst ytterligare info får man då den relativa energiförbrukingen jämfört med löpning på platten, och vet man VOmax och maxpuls kan man estimera den absoluta energiförbrukningen väldigt väl.

Micael Hellberg

1982 • Uppsala

#19

•

4 juli 2013 kl 07:42

Gilla

Om man håller sig under pulströskeln så är pulsen tämligen linjär mot hastigheten. Självklart efter att den stabiliserats efter några minuters löpning. Jag tror helt klart att pulsen är en av de bättre värden att jobba med för oss utan avancerad utrustning för att få fram en bra approximation.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#20

•

4 juli 2013 kl 11:15

Gilla

Bo
Energiåtgång kan inte vara proportionell mot hastighet. Det blir fel dimension. http://sv.wikipedia.org/wiki/Dimensionsanalys

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.