Löpning • Träning • 14 inlägg • 3532 visningar •

Projektarbete om löpning i gymnasiet

Filip L
1995 • Umeå
#1
•
2 juni 2013 - 15:29
Gilla
Hejsan!

Jag går för närvarande i tvaån på det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och skall till hösten alltså börja trean, och då är det dags för projektarbete. Jag funderar på att göra ett projektarbete om träning, då främst löpning. Jag undrar ifall ni har några förslag på ämnen som går att gå in på djupet på, göra egna tester osv.
Kriterierna är:

- Det ska gå att lägga 100 timmar på arbetet. I dessa 100 timmar kan planering, tester, skrivande i loggbok, intervjuer, analyser osv ingå. Man kan alltså spendera dem ganska fritt.

- Arbetet ska gå att analysera ur ett naturvetenskapligt perspektiv, men samtidigt inte vara för knepigt. I mitt fall ska jag ju inte genomföra någon medicinsk studie, så enkla mätbara resultat med hjälp av exempelvis puls är att föredra.

Jag har funderat på att analysera hur mycket faktorer utanför träningen påverkar själva träningen. Till exempel testa att springa milen med 3 timmars sömn i kroppen och med 8 timmars sömn i kroppen, för att sedan analysera både upplevd och faktiskt ansträngningsförmåga med hjälp av puls m.m. Jag har även övervägt att kolla på hur en kosthållning så som periodisk fasta (kombinerat med en vegetarisk kost då jag är vegetarian) påverkar löpträningen.

Vad tycker ni om dessa förslag, har ni några synpunkter på hur jag kan utveckla dem? Om ni har något helt nytt förslag är ni så klart välkomna att posta det med. Allting uppskattas. :)

Mvh Filip
David Ardegård
1979 • Karlshamn
#2
•
2 juni 2013 kl 16:58
Gilla
Kul idé.

Jag och en kompis gjorde något liknande men mindre avancerat när jag gick på gymnasiet. Vi förde dagbok över all träning under ett år och gjorde regelbundna pulstest på motionscykel för att se hur den ändrades.

Jag tränade fotboll 4-5 ggr i veckan och han hade ingen regelbunden träning alls utan spelade lite innebandy på vintern och lite löpning på våren etc.

Jag minns inte vad vi kom fram till för slutsatser men jag minns att vi fick MVG:)

Ett tips är att mäta din vilopuls när du vaknar på morgonen flera dagar i veckan och föra dagbok över den.

Om vilopulsen är ovanligt hög kan du räkna med att din kropp inte är i balans trots att du inte känner det rent fysiskt. Detta brukar också ge utslag i prestationen när du tränar den dagen.

Ett annat tips är att samla mycket data i början. Efter ett tag märker du vad som funkar att mäta och vad som inte funkar och du kan koncentrera dig på de delar du finner intressanta.

Lycka till
Helene Berggren
1973 • LJUNGBYHED
#3
•
2 juni 2013 kl 18:52
Gilla
Man kan ju också tänka sig att du väljer att träna inför ett lite längre lopp (halvmara-mara) och lägger upp ett träningsprogram för detta som du sedan följer och utvärderar.
#4
•
2 juni 2013 kl 19:12
Detta inlägg har raderats
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
•
2 juni 2013 kl 22:54
Gilla
Bo hade ett intressant förslag men 100 timmar räcker inte till det, kanske om ni kan vara flera om det?

Själv är jag nyfiken på varför marathoneliten inte springer i ultralätta skor på tävling. Det är knappast för att de inte klarar det, jag kan. Men enligt en undersökning går det fortare att springa i lätta skor än barfota, trots att det tar kraft att svänga skon fram och tillbaka med foten. Så det kanske finns en optimal vikt (med nuvarande konstruktion av skor)? Eller får de inte springa i vilka skor de vill? De har ju sponsring av någon skofabrikant som säkert har vissa villkor.
Här behöver man inte intervjua mer än 10-20 nu aktiva löpare men man får ägna lite tid åt att få tillräckligt bra svar och att analysera dem och jämföra.
#6
•
2 juni 2013 kl 23:12 Redigerad 2 juni 2013 kl 23:16
Detta inlägg har raderats
Oldboy
1952 • Danderyd
#7
•
2 juni 2013 kl 23:35
Gilla
Bo, den rent mekaniska energivinsten blir lika stor när man går från 200g till 100g som från 300 till 200g. Frågan är nog snarare hur mycket dämpning eller stöd eller utjämning av "kornigheten" i asfalt som behövs för att man ska kunna springa optimalt avslappnad.
Tror inte tillvänjningen är något problem, möjligen vill de inte chansa när det är prispengar på spel, kanske har de inte heller klart för sig själva viktens betydelse. Eller så är själva känslan så viktig att de väljer en sko som känns skön att springa i helt enkelt?
Spekulationer, värt att fråga:-)
#8
•
3 juni 2013 kl 08:50
Detta inlägg har raderats
Kaj Bouic
1979 • Farsta
#9
•
3 juni 2013 kl 08:58
Gilla
Tycker Helens riktning låter mest intressant att se resultatet av, och lyssna på när du presenterar i slutändan.

Gör en fullständig hälsoundersökning på dig själv, kolla blodvärden, puls, fettprocent. Beskriv ditt eget välmående och andra mjuka värden. Mät vilka tider du springer 400m, 1 km, 3km, 5 km
Spring under hela den perioden fram till du ska vara klar. Lägg 60 timmar av de 100 + valfritt antal frivilliga timmar. Gör en slutmätning. Presentera skillnaderna - inklusive hur du själv tycker att du mår (och kanske hur din energinivå överlag känns). Få med läkarens utlåtande.
Oldboy
1952 • Danderyd
#10
•
3 juni 2013 kl 09:12 Redigerad 3 juni 2013 kl 09:15
Gilla
Re Bo. Nu har vi kapat tråden!
Tack för länken, det fanns många referenser som jag nog ska kolla in. Det jag har läst om det mekaniska arbetet finns nog i en av de äldre och det var en rent teoretisk beräkning av energiåtgången för att accelerera foten med extra vikt när benet svängs fram från frånskjutet till landningen. Den energiåtgången är oberoende av löparens vikt och allt annat än farten och vissa detaljer i löpsteget (tiden med markkontakt främst). Men löparens vikt inverkar på tidsbesparingen genom att "skopendlingens" energiåtgång måste relateras till själva löpningens energiåtgång vilken beror av en massa faktorer, bland annat vikten. I princip tror jag vi är överens, får se vad vidare studier av referenserna ger, när jag nu hinner läsa dem. Men jag vill ju tävla med optimal skor!

Re Kaj
Kan vara ungefär det man hinner med. Och det är ju helt klart det som ger mest positiva sidovinster genom att man "får" en massa träning på köpet!
Filip L
1995 • Umeå
#11
•
7 juni 2013 kl 14:07
Gilla
Oj, tack så mycket för alla svar. :) Mycket bra idéer. Har funderat på något som du David tipsade om och det är något jag skulle kunna tänka mig att göra, men då helst i kombination med något annat - till exempel Helenes förslag.

Mitt problem med Helenes förslag är att jag inte vet vilket halvmara eller mara man skulle kunna träna till. Presentationen av projektarbetet ska ske i början av Juni så Stockholm Marathon kanske blir lite för sent. Kanske Göteborgsvarvet.

Bo - ditt förslag är bra, problematiken är väl att börja diskutera naturvetenskapligt kring det. Det skulle vara att förklara varför mängd > intensitet, men då skulle det börja bli väldigt avancerat och på snudd till en vetenskaplig studie. Visserligen inte omöjligt, men förmodligen lite omständigt. Om du har något enklare förslag på hur jag skulle kunna koppla det till naturvetenskapen så får du gärna skriva det. :)

Samma sak med Oldboy, egentligen. Intressant förslag men omständigt att diskutera naturvetenskapligt kring det.

Som sagt, tack så mycket för förslagen. Keep them coming!
Olle Dahlberg
1987 • Göteborg
#12
•
7 juni 2013 kl 20:05
Gilla
Jag undersökte en blomma som växte på fjället i mitt projektarbete i gymnasiet. Väldigt bra upplägg eftersom jag var tvungen att göra ett antal löpturer för att samla jordprov och frön som jag sedan analyserade för att se metallhalter och sånt. Väldigt kul va det!
Men det har ju inte nåt med träning att göra förutom själva genomförandet.
Jag tänkte mest på att du inte vill göra det till "en vetenskaplig studie". va inte rädd för det! Jag tyckte det va väldigt mycket roligare att göra lite för ambitiöst än lite för slappt. Man ångrar väldigt sällan att man tagit det ambitiösa alternativet, däremot ångrar jag ofta att jag har vart för slapp.
Men vill du göra mer praktisk studie skulle det ju vara kul att se vad du själv får för resultat med olika lätta skor, kör samma bana ett stort antal gånger och variera sko-val, kolla puls, kost, sömn etc. och gör analys av det.
Problemet är kanske att du måste springa så jädra många gånger för att det ska bli nåt bra statistiskt resultat om du har så många variabler. Om du nu måste ha det, ett enkelt medelvärde och en bra diskussion räcker ju långt.
Helene Berggren
1973 • LJUNGBYHED
#13
•
10 juni 2013 kl 21:24
Gilla
Börja träna, följ ett program, samla resultat och dokumentera redan nu i sommar och satsa på Umehalvmarathon 2:a helgen i oktober 2013. Då har du tid att sammanställa, analysera och skriva arbetet innan jul. Tro mig, du kommer uppskatta att vara klar! Vårterminen är hektisk nog med slutplugg och studentfestligheter. Ev kan du ju springa Gbgs varvet också:)

(Jag är gy-lärare och har handlett ett par projektarbete...)
Annelie
1971 • Skövde
#14
•
10 juni 2013 kl 21:39
Gilla
Du kan ju alltid studera hur kroppen reagerar/fungerar under ultraintervaller. Där får du ju in sömnbrist, energibrist mm
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.