8 maj 2007 kl 10:03
Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Anki: Japp, det svåraste med den här träningsmetoden (180-formeln) är just att det går så långsamt i början. Inte undra på, man är ju tvungen att bita ihop och gå i uppförsbackar för jämnan bara för att hålla pulsen nere. Och ännu värre, man blir omsprungen av andra i flera veckor. Många som provar på metoden står inte ut med detta och lägger av, framförallt löpare som enbart sprungit med hög puls hela sitt liv - de har helt enkelt underutvecklade aeroba muskler och springer extremt sakta på låg puls.
Men en sak är säker; träningen funkar och är du tålamodig så kommer belöningen. Vecka efter vecka byggs din aeroba förmåga upp, du blir snabbare och snabbare på samma snigelpuls och du känner dig inte längre slut efter konstant jogging i ett par timmar. Tvärtom så känner du att du hade kunnat hålla på bra länge till. Din kropp lär sig använda mer fett som bränsle så din fettförbränning ökar rejält, din vilopuls sjunker, och när du senare kör tempoträning så kommer du att ha stor hjälp av lågpulsträningen - du kommer att tåla höga intensiteter på ett helt annat sätt än tidigare. Och listan med positiva "bieffekter" fortsätter.
Själv tycker jag att den trevligaste bieffekten är att den aeroba träningen stärker immunförsvaret rejält, likaså tåligheten mot inflammationer. Förkylning, huvudvärk, löparknä... vad är det för nåt? ;-).
Ett tips om du ska prova på metoden och vill få bästa resultat, spring hellre färre och längre pass istället för många och korta pass. Efter 4-6 veckor bör du kunna se små resultat och efter 11-12 veckor börjar de märkbara resultaten komma, som jag räknade upp ovan.