27 februari 2013 kl 19:06
Redigerad 27 februari 2013 kl 19:07
Lena: kroppen brukar vänja sig efter ett tag.
Den ska ju "hålla i" inälvorna och kompensera lite för skumpandet och är kroppen inte van vid att springa så blir det som en liten tröskel man får jobba sig över.
Ibland får man håll nästan direkt och ibland efter ett par km, precis som för Kalle, när man inte orkar kompensera längre.
Om det är möjligt att gå en stund och försöka börja om så är det ett sätt att vänja sig. Prova att sänka farten om du får känningar och fortsätter det kännas så prova att gå en stund.
Håll kan man ju få även om man är van löpare men vanligtvis slipper man det och är man "van" så kan man ofta få det att släppa. Får man håll för att man ätit tätt inpå eller druckit för mycket brukar det vara svårare att få det att släppa.
När jag var "van" så kunde jag springa i princip direkt efter en redig måltid. Inte så skönt men det gick och ibland blev det så beroende på jobb och dålig tajming.
Efter mitt långlånglånga uppehåll så fick jag håll ett par gånger när jag gick under 4:30min/km fart och då ganska tidigt. Sedan fortsatte jag vara vätskeskänslig ett par månader och fick till och med avbryta ett terrängpass och gå sista en och en halv km då jag helt enkelt inte kom igång igen - och det har aldrig hänt tidigare. Tack och lov har det inte hänt igen och numera är jag inte orolig att det ska hända igen.
Hur lång tid det ska behöva ta kan man aldrig veta. Springer man "bara" en gång i veckan kanske man inte hinner vänja in kroppen lika bra och fort som om man tar sig ut två eller tre gånger åtminstone. :)
