Löpning Träning 38 inlägg 3689 visningar

Effektivaste kvalitetspasset

Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#1
21 september 2012 - 10:05
Gilla
Äntligen har man kommit igång med regelbundenhet i löpningen efter nästan ett års sjukdom. Nu funderar jag att en gång i veckan eller var 10:e dag köra ett kvalitetspass.
Vad föreslår ni som kan något om detta, vad är effektivast?
1) intervaller i backe
2) ett snabbdistanspass (3-4 km)
3) 3-4 ggr 500 meter med vila mellan

Vad föreslås?
< < < 1 2 > > >
HR
1972 • Stockholm
#21
22 september 2012 kl 15:19 Redigerad 22 september 2012 kl 15:21
Gilla
Mikael, fick det uppläst av min sambo i morse. Försöker skaka fram länken åt dig - givetvis. :)

Jag tror att det bara var initialfasen, dvs uppstarten som kräver 2 min för att få upp slagvolymen, sedan är den igång.

Jan Helgeruds påstående tror jag stämmer mycket bra. Det ligger ju i fas med vad norrbaggarna säger:

Högintensitetsträning/intervaller = ökat VO2 max.
Långsam långdistanslöpning OCH laktattröskelträning = sämre VO2 max ökning.

Det är det senare; laktattröskelträningen där man alltså säkert springer för nära maxpulsen och där man frångår den aeroba biten är ju det som norrbaggarna pekar ut som kontraproduktiv för ett ökat VO2 max.

Helgerud har ju skrivit ihop de rätt så olika träningsformerna i samma mening och det kan ju verka förvillande om man inte dissekerar meningen.

Så jag ser det som samsyn mellan deras fynd. :)



EDIT: skriver som en kratta, ändrat syftnings och stafvel. ;)
Mikael
1986 • Borås
#22
22 september 2012 kl 15:30
Gilla
Intressant läsning om din comeback! Man gör nog klokt i att fundera på varför man springer med jämna mellanrum. Träningsuppläggen skiljer sig ju beroende på vad man vill uppnå. ACSM rekommendera t ex bara måttlig intensitet om man bara är ute efter god hälsa.
Det fina är ändå att det inte finns något absolut "rätt" eller "fel" utan varje person måste testa själv vad som passar den bäst.

Nu ska jag ut och njuta av 5*2km intervaller :)
Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#23
22 september 2012 kl 15:33
Gilla
Körde först en dryga km i lugn takt sedan 5 x 200 m på grusplan därefter 1 km nerjogg med efterföljande stretching. Bortkastat pass, eller? Måste testa mig fram o variera.
HR
1972 • Stockholm
#24
22 september 2012 kl 15:39 Redigerad 22 september 2012 kl 15:41
Gilla
Mikael Bogren; den norska professorn ifråga var... (trumvirvel) ...Jan Helgerud. Och Jan Hoff. :)

Har inte hittat artikeln ännu men hittade ett litet utdrag om slagvolymen.

"De norske professorene har forsket mye på intervalltrening – og spesielt 4×4 modellen.

På spørsmål om hva som gjør denne metoden så effektivt, svarer de følgende:

– Slagvolumet (hjertets evne til å pumpe blod) er sentralt for å øke det maksimale oksygenopptaket. Det er bare intensiv trening over 85 % av maksimal puls som påvirker slagvolumet. Grunnen til at det anbefales intervaller på 4 minutter, er fordi det tar 1-2 minutter med høy intensitet før man får gjennomstrømning av blod til hjertet.

– For å oppnå en effekt på slagvolumet, må hjertet være fylt med blod i 1-2 minutter. Kortere intervall vil redusere hastigheten på blodgjennomstrømningen, og derfor redusere effekten. Motsatt vil for lange intervall gjøre at intensiteten faller (spesielt hos mosjonister) og effekten vil også her avta."


Økning i hjertets pumpekapasitet og dermed utholdenhet krever størst mulig fylling av hjertet, og den største fyllingen av hjertet skjer ved en intensitet som ligger nært maksimalt oksygenopptak.

Dette vil være en arbeidsintensitet som ligger ca. 10-20 slag under maksimal hjertefrekvens, en intensitet du normalt kan opprettholde i 6-9 minutter.

"Etter oppvarming tar det normalt ca. 2 minutter å oppnå en hjertefrekvens innenfor treningssonen 85-95% av maksimal hjertefrekvens med full fylling av hjertet. Det vil si at intervaller med kortere varighet normalt har minimal effekt på oksygenopptaket og dermed på utholdenhetsprestasjonen. Dette er grunnlaget for at vi anbefaler 4x4 minutters intervalltrening som den mest effektive treningsformen for aerob utholdenhet."

Apropå teoretiska modeller för maxpuls skriver de:
Maksimal hjertefrekvens måles under test av maksimalt oksygenopptak.

220 minus alder er gjennomsnittsbetraktninger og kan ikke brukes. Hjertefrekvensen faller ikke så mye som 1 slag pr år. Alt mellom 170 og 230 er normal maksimal hjertefrekvens.

Testing av maksimal hjertefrekvens kan gjøres som 2 x 3minutters løp i motbakke til utmattelse etter oppvarming. Et godt alternativ er å gjennomføre en 4x 4min intervalltreningsøkt etter oppskriften under. Hjertefrekvensen ved avslutningen av det 4. intervallet er normalt 10 slag under maksimal hjertefrekvens. Intervalltreningen kan også like effektivt styres med pust.

De vanligaste felen vid intervallträningen:

De vanligste feilene i gjennomføring av intervalltrening:
Det er to vanlige feil som må korrigeres for de fleste grupper og enkeltpersoner.

Det viktigste er at intensiteten nesten alltid blir for høy, med for mye melkesyre som resultat, noe som gir dårligere treningsrespons. Den andre er for lite aktivitet i pausen.

Aktiviteten i pausen er bare til for å forbrenne melkesyre slik at en kan gjennomføre et nytt intervall. På slutten av det første intervallet skal en bare så vidt være innenfor treningssonen. Med samme intensitet på de tre neste intervallene vil hjertefrekvensen øke 2-5 slag pr. intervall.

Eksempel: Dersom du har en makspuls på 200, vil din treningssone være mellom 170 og 190 i puls på intervalldragene. Det vil si at du i første intervall skal komme opp i like over 170 i puls, mens du da på de tre neste intervallene gradvis vil komme opp mot 190 i puls.

Spaltade upp styckena lite grann ovan.
HR
1972 • Stockholm
#25
22 september 2012 kl 15:46 Redigerad 22 september 2012 kl 15:46
Gilla
Bertil Ö:

Se inte ett pass som bortkastat! Kanske inte den bästa tidsinvesteringen men absolut inte bortkastad.

Vad fick du själv ut av det? Var det jobbigt? Var det skönt efteråt? Hur lång tid tog passet av din lediga dag?

Fick du ett "utbyte" av den tiden eller tycker du i efterhand att du kunde tagit i mer?

Med tanke på långvarig sjukdom som du haft så ska du inte tänka annat än att du låter kroppen styra.

Kände du själv att passet var lite mesigt så får du ju ta i mer nästa gång: längre intervaller och längre tid ute. Kanske lite längre uppvärmning och lite längre nerjogg också?

Vill du förbättra din kondis markant så måste du ju öka på i både intensitet och tid, men du behöver inte göra allt på en gång.

Således: INTE bortkastad tid.
Det går fort att snöra på ett par skor och gå ut och ta revansch dessutom. :)
Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#26
22 september 2012 kl 15:56
Gilla
Bör jag satsa på fler intervaller eller längre? Längre kanske?
HR
1972 • Stockholm
#27
22 september 2012 kl 16:06 Redigerad 22 september 2012 kl 16:08
Gilla
Helst längre intervaller om du kör runt fem stycken.

Kör du t ex 800m intervaller så blir det inte fullt så jobbigt som 1000m intervaller (stor skillnad i början) och då räcker ju fem stycken bra som ett pass om du kört någon km uppvärmning och en km nerjogg.

Sedan kan du hellre öka på med lite fler intervaller innan du går över till tusenmetersintervaller. Och då kan du givetvis sänka tempot en smula så du orkar genomföra dem.

Under 800m tycker jag inte ger så mycket, det blir för kort tid per intervall för att man ska ha större nytta för längre sträckor och kunna "ta med sig nyttan".

När du sprungit ett par pass med 800m och vill gå över till tusenmeters så kan du börja "knyta ihop" intervallerna och springa ett par kortdistanspass, t ex 2km uppvärmning i lugnt tempo och sedan 2-3km i "bra fart", en fart som ligger under dina intervaller men såpass att du känner att du tar i men ändå orkar sträckan. Sedan kör du ca 2km nerjogg efteråt.

Då har du fått ett 6-7km pass som garanterat gör nytta. :)

Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#28
22 september 2012 kl 16:24 Redigerad 22 september 2012 kl 16:28
Gilla
ska försöka köra ett kvalitetspass i veckan eller var 10:e dag. Jag tror i början att det viktigaste är nog att känna på¨kroppen vad som för dagen känns bäst. Faktum är att för evigheter sedan gillade jag köra intervaller i inte allt för branta backar typ nån backe som tog en minut. Körde förr i tiden( OBS förr i tiden innefattar även 18 kilo lättare) även 3 x 1000 på 3,20-3,25 men det var då!
Pär M
1969 • Umeå
#29
22 september 2012 kl 18:57
Gilla
Bertil Ö :

inge fusk här nu med "kvaltitetspass"

kör brar mängd som jag gör:-)
för jag FÅR inte köra kvalitetspass för mina läkare :-(

har en viloperiod just nu (blev lite skadad + utökning i familjen!!!!!!)
HR
1972 • Stockholm
#30
22 september 2012 kl 20:44
Gilla
Jamen Bertil, då finns ju inga ursäkter på sikt.

Har du haft 3.20/3.25 i kroppen på tusingar så VET du ju redan vad det handlar om. Den lilla infon kunde du ju nämnt tidigare. ;)

Är det lite på pluskontot på trivselvikten så motas det ju bättre och skonsammare med lite längre tid ute i löpskorna. Vill du få upp fart så har du ju intervallreceptfloran att botanisera i.

Först få upp grundflåset, sedan öka på vartefter lederna och musklerna känner igen sig.

Låt inte Pär M psyka dig ;) låt VARJE pass bli ett KVALITETSPASS.
Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#31
22 september 2012 kl 20:53
Gilla
Ha ha, mig psykar man inte ner så enkelt. Är typ 2 minuter långsammare per kilometer nu men det löser sig nog med tiden.
1966 • Lidingö
#32
22 september 2012 kl 21:16
Gilla
Lite enklare:
Aerob förmåga tränas bäst vid hög ansträngning (80-100%).

Tricket är att träna så mycket som möjligt i hög intensitet - det är där intervallerna kommer in. Genom att vila emellan orkar du träna mer med hög intensitet.

Därför kommer intervaller vara bättre som kvalitetspass än snabbdistans (mer tid i rätt intensitet).

Det gäller att hitta balans mellan aktiviteten och vilan för att maximera tid i hög belastning.

Tumregeln för korta intervaller är halva tiden i vila (ex. spring 40 sek, vila 20).

Notera t ex att klassiska 15-15 träningen (15 sek intensiv träning, 15 sek vila) enl forskningen är för mkt vila - det tar helt för lång tid att komma upp i rätt intensitet igen förrän det är dags att vila igen.

Igen: målet är att ha så mkt träning som möjligt i hög intensitet.

Tips 1: Kör 400 meters eller 200 meters intervaller följt av halva tiden i vila. Kör som många reps som du orkar.

Tips 2: läs boken "Areob och anearob träning" av Lars Michalsik, Jens Bangsbo,
HR
1972 • Stockholm
#33
23 september 2012 kl 10:59 Redigerad 23 september 2012 kl 11:05
Gilla
Henrik P: läste du överhuvudtaget tråden?

Vid 100% ansträngning jobbar kroppen _inte_ aerobt.

400m och 200m intervaller är i mitt tycke på tok för kort för att förbättra syreupptagningen så du får med dig en nyttoeffekt för långdistanslöpningen. Som träning för sprint eller kortare distanser, javisst.

Men, du belastar inte kroppen tillräckligt länge för att få den nyttoeffekten.

Du kan vara en medelgod långdistanslöpare och vara ganska snabb på 200m och 400m och träna ganska många sådana intervaller. Det omvända med någon som inte tränar längre distans och bara springer intervaller och som har något att komma med på längre distans - det ser man sällan.

Jag ser inget klassiskt i 15-15 träningen, den har alltid varit undermålig tycker jag. Och om 15 sek är för lång vila så varför är inte 20 sek för lång vila på en såpass kort intervall som 40 sek?

För att orka med högre belastning på längre distans behöver du längre intervaller över 85% av din arbetskapacitet och uppåt. Hur mycket uppåt du kan gå beror på hur vältränad du är. Ligger du på åtminstone 85% så får du ju en möjlighet att hålla kroppen igång längre tid och tala om för den att öka syreupptagningsförmågan på sikt på ett relativt skonsamt sätt. Är du mer van kan du lägga dig över 85% och närmare ditt max. Men, när du närmar dig ditt max så går du över till att träna aerobt mindre effektivt till brytpunkten där du börjar jobba anaerobt.

Återigen, vem kan bedöma om den springer 90% eller 95%?
Eller 98%?

För mig så hade jag draghälp på 10x400m i detta passet: http://jogg.se/Traning/Pass.aspx?id=5590776

Detta passet sprangs på ca 85-90% av vår kapacitet med den sista närmare 95% av restkapaciteten. Trots det hyfsade tempot så kan jag ärligt säga att passet inte har gjort speciellt mycket för min långtidsuthållighet. Upp till en knapp mil ger det ett litet tillskott i komforttröskel, men inte mer.

Ett sånt här pass kan jag springa dubbelt och lite hårdare och således på pappret göra en mil på 33:30 idag. Återhämtningen är inte ett problem för mig vid intervallträning.

Men springer jag milen "på riktigt" hamnar jag på vad som helst mellan 37/39/41 beroende på dagsform. Att det slår på så mycket beror på att jag inte kör längre distanser och att jag inte får med mig nyttan av så korta intervaller och att jag därför blir dagslända. Upp till 5-6km går nästan alltid att springa "fort". Men över det? Njae.

Det krävs längre intervaller som kan gå i lugnare tempo, och sedan att man knyter ihop dem.

Vad gäller vila mellan intervallerna så är det ju beroende på flera faktorer. EN bra och fungerande taktik är gåvila/joggvila så att man håller benen igång och får hjälp av borttransport av restprodukter samt att man låter pulsen sjunka tills man är redo att köra igen. Oavsett vilken tid det tar - går det fort? Prima. Tog det 45 sek? Prima. Tog det tre minuter? Inte prima, du har sprungit för fort.

Enkelt. Men svårt. Men enkelt.



HR
1972 • Stockholm
#34
23 september 2012 kl 11:12
Gilla
KORT sammanfattning, vilket jag är dålig på:

Längre intervaller (minst 800m, helst 1000m och längre) i bra fart = öka tåligheten i fart för kroppen och öka syreupptagningsförmågan för en nytta du kan ta med dig för längre distanser.

Kortdistanslöpning (med uppvärmning):
Knyter ihop intervallerna i ett fortfarande raskt tempo och vänjer dig att springa i ett högre tempo under längre tid. Kan ligga på ett tempo en liten bit under intervallerna. Bygger löpstyrka och ger fartkänsla och kroppskänsla för hur mycket man tål och var man skall sätta sitt min/km tempo.


1988 • Visby
#35
23 september 2012 kl 12:54
Gilla
Fråga dig själv vad du vill uppnå och få ut av din löpning, jag skulle förespråka att du variera din träning, helst 45 - 60 min pass i tempo som du klarar av utan att stanna. .
HR
1972 • Stockholm
#36
23 september 2012 kl 13:22
Gilla
Hendrik; Bertil har ju frågat rätt så specifikt om kvalitetspass, gärna kortare sådana och med frågor kring sina egna förslag. :)
Bertil är ju ingen ovan löpare, han är ju en ombörjare som har sprungit snabbt en gång i tiden.

Vill man bli uthållig så är det ju "bara att nöta" i längd och tid. Endast nötning gör dig inte per automatik snabb. Kanske inte ens alls. Men det trimmar ner ens överskottsvikt och stärker upp så man får en möjlighet att bli snabbare på alla sätt.

Vill man bli snabb och få en skjuts tillbaka så är det en solklar fördel med intervallträningen och kortdistans som komplement till längre pass gentemot endast nöta kilometrar.
Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#37
23 september 2012 kl 16:49
Gilla
Så snabbt jag sprang förr kommer jag aldrig att kunna springa och det är inte målet heller. Jag var dessutom tidigare "snabb" upp till 7-8 km i teräng. Mycket berodde på att jag alltid sprang i teräng och att då när jag körde typ 4 ggr i veckan så var passen oftast 7-8 km i terräng. Då och då ett längre pass samt en gång i cveckan så alternerade jag mellan olika kvalitetspass.. Ibland 3 km järnet, ibland 6 km järnet. Kunde också bli 3x1000 m eller backintervaller.
Bertil Örjestad
2008 • Umeå
#38
23 september 2012 kl 20:40 Redigerad 23 september 2012 kl 22:49
Gilla
Tänkte vila idag efter gårdagens "kvalitetspass". Men mot em blev jag löparsugen och begav mig i afton ut på en runda på dryga 5 km. Det mest förvånande var att det gick väldigt lätt, nästan för enkelt. En härlig känsla. Vill springa längre redan nu men jag ska öka succesivt för att eliminera skaderisken. Det gäller som sagt att vara försiktig. Skynda långsamt är mottot.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.