5 juni 2012 kl 11:07
Funderade på tåget till Stockholm central varför andra löpare redan var ombytta. Själv hade jag med en stor väska och hade vanliga skor på mig. Det skulle visa sig senare när man förväntades få plats med allt i en liten blå påse. Missade första tunnelbanetåget eftersom tusentals andra löpare skulle till Stadion med sina blåa påsar, som de redan hämtat ut. Visade sig vid Östermalms IP varför man borde kommit tidigare. Utgången blockerades av löpare som inte ville bli blöta redan innan loppet och det tog en timme att hämta ut nummerlappen och ta sig till ombytestältet. Började bli ont om tid för att hinna till starten. Väl inne i ombytestältet var det trångt som på en rockkoncert. Fick ställa väskan i en vattenpöl mot tältduken och bytte om ståendes i mörkret. Fick knyta ihop den blå påsen med min väska som sedan lades i spöregnet mitt på plan. Det torra ombytet lades i en vattenpöl. Hann med nöd och näppe i tid till starten. Lite oroväckande att det stod 4.30-farthållare där jag startade i grupp E. Jag skulle ju springa en timme snabbare hade jag planerat. Kom ganska långt fram vid starten och rusade iväg. Första 5km enligt plan på 25.06. Ganska snart började jag komma ifatt de som startat 12.00 och vid Gärdet var det smockat med folk. Kunde inte komma förbi på många platser och sprang kors och tvärs över banan. Ibland fick man bromsa upp för att inte springa genom djupa vattenpölar. Jag hade nog valt bra klädsel. Långa tunna tights och löpar-T-shirt under en tunn vindjacka som jag sprungit med hela vintern. Kändes bra vid en mil. Hade i och för sig tappat 1.5 minut på min måltid men under 3.40 kunde jag vara nöjd med också. Vid första passeringen vid Västerbron tappade jag en del fart eftersom jag gömde mig bakom andra löpare som sprang långsammare för att inte ge mig ut i motvinden. Kändes bra sedan att komma in på andra varvet, men det blev trångt som attan vid Gärdet. Fint med medvind sedan mot 25km. Där började tröttheten komma och händerna var hyffsat stelfrusna. Geggiga bananer smakade mums ätna från klohanden. Powerbaren gick knappt att få ner i kylan. Stannade vid varenda vätskekontroll och drack en mugg sportdryck ordentligt och tog en andra och sprang iväg med och drack halva kanske. Vid 3 mil var det en kvinna i publiken med vild blick som skrek och hejade på sin väninna. Precis när jag skulle springa förbi kastade hon sig ut för att krama om väninnan. Jag krockade med de båda och fastnade en stund där.
Andra passeringen över Västerbron kändes det som alla gick, men jag joggade över bron. Nu hade jag tappat tempo totalt och löpte på i 5.30 min/km. Slutade kolla på klockan och började känna mig nöjd om jag skulle ta mig i mål. Mantrat var ”Jag är stark. Jag är bra. Jag är stark jag är bra osv”. Trots klart långsammare tempo tog jag 650 placeringar sista halvan av loppet. Vågade inte öka på slutet pg a krampkänningar och fick därför låta 3.45-farthållaren segla iväg sista 2 km. Dextrosolen gjorde susen och jag spurtade i full fart sista hundra metrarna inne på Stadion. Gick i mål på drygt 3.47 och är nöjd ändå att jag sprang hela vägen även om jag trott att jag skulle klara 10 minuter snabbare. Frös inte vid målgången men jag såg många som darrade som asplöv. Skippade ölen och tog mig tillbaka till centralstationen utan att duscha, men med torra kläder. Hade som tur var lagt byxorna i en plastpåse i den dyngsura väskan. T-shirt fick man ju vid målgången så det var tur. Tog nog en timme att försöka byta om i tältet ståendes, stel i mörkret. Var på gott humör hela vistelsen och är redan peppad inför nästa år. Bättre startgrupp och bättre väder! Publiken hjälpte verkligen och funktionärerna var fantastiska. Grattis alla som tog sig i mål!
