eftersnackstråden Stockholm Marathon 2012

Anna Gustafsson

1987 • Göteborg

#21

•

3 juni 2012 kl 04:26

Gilla

Vad många kämpar på Stockholm Marathon igår, stor eloge till alla löpare som tog sig i mål, all publik som tagit sig ut för att supporta och arrangörerna som gjorde sitt bästa för att peppa längs med vägen.

Marathondebut för mig och det var ju riktigt kul, lyckades med en negativ split och klarade målet på 4 h med god marginal, 3:46:32 blev sluttiden. Känns så kul och man känner sig så nöjd nu efteråt när man vet att man klarat ett av de tuffaste marathonloppen i Stockholm! Kunde koppla bort regnet efter ett tag tack vare kepsen och Västerbron på 2:a varvet var riktigt rolig pga av det råa vädret:)

Stort grattis alla löpare!

Peter Gardell

1961 • Kallhäll

#22

•

3 juni 2012 kl 06:54 Redigerad 3 juni 2012 kl 06:54

Gilla

Jag kan svära på att jag såg ett isberg på Riddarfjärden när jag sprang förbi där. Fan vad kallt det var... När vi sprang på andra varvet, söderut från Gamla stan, i motvind och stora regndroppar, så visade termometern på Katarinahissen +4 grader...

Till min egen stora förvåning så tog jag mig faktiskt imål trots allt. Nytt personbästa på cirka 4:15. Med alla problem jag haft med benen hade jag inte räknat med att komma längre än 5-10 kilometer! Så jag är nöjd - Jäkligt nöjd faktiskt! :-)

Mats Jacobsson

1980 • Torptjärn

#23

•

3 juni 2012 kl 07:17

Gilla

Hade hoppats på att det skulle gå bättre, trots att jag inte fått till några riktiga långpass i år.. Sprang berlin marathon på 3.20 i höstas och trodde nog att jag skulle ha kvar lite av det, men tappade 25 minuter från mitt pers och sprang in på strax under 3.45. Inser nu hur viktigt det är att vara förberedd till en mara och hur satans jobbigt det kan vara (berlin var jobbig, men inte i närheten av det här). Mina lårmuskler orkade inte andra halvan och jag sprang nästan 30 min sämre än första halvan. Blev omsprungen av ca 1500 löpare sista milen. Känns sådär...

Det kändes som jag åt konstant. På det sättet var vädret bra för jag blev aldrig törstig. Hade med mig tre runekakor, ett paket dextrosol och åt allt som bjöds på längs banan.

Mikael Eriksson

1974 • Märsta

#24

•

3 juni 2012 kl 07:24

Gilla

Ja med denna maradebut i bagaget har man ju ett lågvattenmärke att jämföra med kommande år :) , gick i mål på 5:06:41 och fick då stanna och stå stilla direkt efter mållinjen då höger knä inte gick att stödja på. Kunde röra mig hjälpligt efter en stund och stapplade då ner mot östermalms ip. väl därnere kände jag mig panikartat nerkyld och huttrade något fruktansvärt.

Åt en halv korv men fick slänga resten för jag mådde illa, kaffe gick bättre och jag hämtade min påse och gick bort till sjukvårdtältet där jag innan loppet sett att dom hade gasolvärmare.

Bytte om till halvtorra kläder och torra skor/strumpor, fick 2 st varma filtar som jag virade runt mig under kläderna.

Sen blev det en kort hälsning på Anders som jag missade att sammastråla med innan loppet och sen avfärd mot en varm tunnelbana.

Överlag en riktigt jävlig dag, samtidigt hade jag aldrig en tanke på att bryta.

Första varvet gick utan musik, njöt av atmosfären och hade koll på vart 4:45 farthållaren befann sig.

Gärdet och djurgården åkte musiken på, och jag växlade upp tempot något, löparmage ute på djurgården och där förlorade jag viktiga minuter som gjorde att jag tappade farthållaren, och även han för 5:00. Ont i höger knä strax innan gröna lund och fick varva med lite gång ( många som stod och stretchade redan på djurgården och såg även ett par som gick med "anksteg" som man går när man nått väggen och benen är tomma. såg inte kul ut.

Garmin klockan fick "kernel panic" ute på djurgården så jag fick nöja mig med pulsdata resten av loppet.

Familjen hejjade på vid mitten av strandvägen och vid det laget var jag riktigt kall. trots att mitt klädval kändes som ett av de mer påklädda alternativen.

Slussen andra varvet började det kännas tungt, mest på grund av kylan men också för att det gjorde ont i vänster baksida lår ner mot knävecket.

Västerbron andra varvet gick jag över, blev omsprungen av ganska många på väg upp för bron men som jag rullade förbi när det gick utför.

Mitt uppe på västerbron på andra varvet kom jag ikapp en man som hade shorts och linne, hukandes inne i en genomskinlig regnkappa , han gick apatisk och såg inte alls ut att må bra, hoppas han fick hjälp nere vid rålis för det såg inte bra ut.

Norrmälarstrand och centralen kändes helt ok även om jag på grund av knät och vänster lår tvingades lägga in lite gång här och var.

Surrade med lite folk sista biten sedan när det var 3km kvar la jag in en sista spurt, vid 41km markeringen kom jag ikapp en kille som gick och jag gav honom en klapp på ryggen och sa "nu kör vi sista biten" och han började springa :)

Stadion var magisk, loppet var riktigt jävligt,men samtidigt fantastiskt underbart.

Som marathon debut var det bra för nu kan det bara bli bättre :)

Stort grattis alla som tog sig i mål!

Louise Bäckelin

1969 • Hägersten

#25

•

3 juni 2012 kl 07:25

Gilla

Ja, fantastiskt tappra löpare! Många skriver om pers och kanske gjorde kylan att man pinnade på lite extra? Man ville liksom bara komma hem... Jag gjorde också min bästa mara och kom för första gången in under 4 timmar. Frös endast om händerna. Fötter och ben var helt ok. Men händerna - kunde knappt hålla drickamuggarna eller saltgurkan. Nu är jag dock varm och glad! :-)

Fredrik Rusack

1975 • Borlänge

#26

•

3 juni 2012 kl 07:35

Gilla

Grymt jobbat allesammans!!
Snacka om vidrigt väder.

Ses 2013! :)
(premiär - det kan ju knappast bli sämre väder..;) )

Tom-Ingar Bjørndal

1974 • Saltsjö-Boo

#27

•

3 juni 2012 kl 07:37

Gilla

Till alla fantastiska hjältinnor och hjältar. http://www.youtube.com/watch?v=m-hCuYjvw2I&feature=youtube_gdata_player

Någon som känner igjen sig?

(Den har helt säkert postats tidigare, men den är som Kalle på julafton, passar lika bra år efter år :-)

Anders Järrebring

1978 • Brunflo

#28

•

3 juni 2012 kl 07:43

Gilla

Det var en tuff debut på maradistansen, hade som mål att fixa 3.25 men det sprack ned ett par minuter. 3.27.46 är ja ändå mycket nöjd med i de vansinniga förhållanden som rådde. Fast det gäller att se allting positivt även när det känns som jobbigast, därför väljer jag att citera en man som stod bredvid mig i startfållan:

"Det var då en jävla tur att det inte är Lidingöloppet, fy faan vad lerigt det hade vart."

/Anders

Peter Olsson

1965 • Uppsala

#29

•

3 juni 2012 kl 08:07

Gilla

Det är ju en STOR skillnad på att njuta av att genomföra loppet och att njuta av själva löpningen. Jag har svårt att se att så värst många njöt av att vara nedfrusna men som så många andra så persade jag ordentligt så loppet i sig var en njutning.

Jonas Waltari

1972 • STOCKHOLM

#30

•

3 juni 2012 kl 08:58

Gilla

Ja, vad skall man säga? Onekligen tuffa förhållanden och jag tyckte att det var ovanligt trångt länge efter starten. Först vid uppfarten mot västerbron släppte det lite, så man fick mer utrymme. Nytt PB med 3:53,26 och 30 sekunder ifrån negativ split! Fick be en funktionär hjälp med att få upp ombytespåsen, då fingarna hade slutat fungera efter 35k och den sista gelen (som tog en minut att öppna:-). Nu väntar Berlin till hösten!

#31

•

3 juni 2012 kl 09:18

Detta inlägg har raderats

Gabor

1962 • Göteborg

#32

•

3 juni 2012 kl 09:23

Gilla

Andra gången som jag springer Stockholm marathon och båda gångerna visar min Garmin att jag sprungit drygt 600m längre än nominell distans. Har inte behövt kryssa mellan löpare nånting egentligen, så jag tycker det är konstigt! Min notering med samma gps från Göteborgsvarvet var 90m lägre än halvmara och då sprang jagzickzack mellan löpare hela tiden, så klockan verkar ok.. Nån som har liknande erfarenhet eller kan förklara fenomenet?

Vanja Sabanac

1966 • Stockholm

#33

•

3 juni 2012 kl 09:38

Gilla

Jag vill först och främst tacka publiken och alla funktionärer, de var helt underbara! Det gick över alla förväntningar för min del. Skulle nog tacka kylan för min egen prestation, ville bara komma fram så fort det gick J.
Det enda negativa jag måste skriva om är att organisationen borde ha sett till att man fick någon plast eller alufolie för att svepa sig in i efter loppet, för folk frös som dårar. Jag sprang i Rom på 25 C värme, vi fick folie efter målet och det var rätt skönt. Sen tyckte jag att det inte var skysst från SL att ha biljettkontrollanter vid tunnelbanan som bara skapade kaos. Alla var frusna, både löpare och publiken och ville hem... SL var som en kossa som gav 20 l mjölk och sen sparkade bort hinken ...

Markus Lindsjö

1974 • Ljunghusen

#34

•

3 juni 2012 kl 09:43

Gilla

Trots hårt lindat vänsterben (ont i ankeln) stod jag ändå där på startlinjen. Min omgivning tyckte jag var galen, men jag förmådde inte hoppa över loppet! Hade ju längtat ett helt år sedan förra maran. Dumt och oklokt på alla vis förstod jag dock.
Men det gick! 42 km haltande löpning bar mig hela vägen runt. Tiden blev därefter - batteriet i min nyladdade Garmin tog slut...
Enormt tack till min bror Johan som skippade möjligheten till en bra tid för att i stället hålla mig sällskap. Nästa år slår vi PB!

Anders Fridolf

1973 • Sollentuna

#35

•

3 juni 2012 kl 10:07

Gilla

Vad säger man om maratonpremiären? Jag hade lika mycket kläder på mig som under utomhusträningen i våras och det är jag glad för :)
Jag hade som mål att komma i mål under fyra timmar och luktade det med sluttiden 3:46. Nu känns det som att nästa mara bara kan bli lättare.

Anders Fridolf

1973 • Sollentuna

#36

•

3 juni 2012 kl 10:08

Gilla

Luktade skulle vara klarade :)

Hasse Lönnqvist

1964 • Enköping

#37

•

3 juni 2012 kl 10:13

Gilla

Har tränat hela vintern i en del skitväder och hela tiden tänkt att på maran blir det varmt å skönt, tjenare. På Gärdet ner mot halvmaravändningen var det ingen lek. Nog om detta. Jag tog mig igenom min första mara och jag är otroligt stolt och nöjd.

Erik

1976 • Stockholm

#38

•

3 juni 2012 kl 10:14

Gilla

Förra lördagen kändes formen riktigt riktigt bra och väderprognosen sa +20 grader. Söndag natt åkte jag på en magsjuka... Så loppet blev som det blev. 20 km gick jättebra och lätt men sen var jag dyngsur och stelfrusen och energin tröt. Magen pajjade så småningom och fick göra längre toabesök. Låg puls men totalt stumma ben sista 7 km. Tappade 25 minuter på andra halvan jämfört med första. Hade jag roligt ändå? Jadå, humöret höll jag uppe hela vägen. :)

Johan S

1981 • Stockholm

#39

•

3 juni 2012 kl 10:29

Gilla

Vid centralstationen var det en speaker som ropade ut att det var bra väder för löpning och att vi skulle få se många ta personliga rekord. Jag försökte förstå om han var ironisk, men när jag läser här så är vi ju många som faktiskt gjorde det. Själv tog jag PB med 9 minuter och tog mig under 3:30 med 8 sekunders marginal.

Mika Söderström

1969 • Falun

#40

•

3 juni 2012 kl 10:32

Gilla

Har tränat hårt hela vintern och våren med målet att springa Stockholm maraton under 3 timmar och så blir ett sånt väder eller rättare sagt oväder. Men vad händer.....springer in på 2,55,56 och ett nytt pers med 22 min. Helt overkligt och så j-a skönt. Vädret kunde inte hindra mig och jag är så stolt över prestationen. Efter målgång var fingrarna så frusna att det knappt gick att få av sig kläderna. Fick hjälpa en kille som skakade av kyla att knyta upp skorna och shortsen. En annan kille som skulle ta senap och ketchup till sin korv skakade så mycket att hann hade senap över hela handen. Har man gjort detta kan det nog inte bli så mycket värre och det är stärkande. Starkt jobbat alla som tog sig igenom detta lopp i Stockholm igår den 2 juni fast man kunde tro att det var den 2 november.