Löpning • Träning • 43 inlägg • 5689 visningar •

Utebliven viktminskning

Daniel Linder

1978 • Örebro

•

29 mars 2008 - 13:29

Gilla

Det här med att springa är väldigt nytt för mig. Har styrketränat 3-4 ggr i veckan i många år, men aldrig haft motivationen/orken att springa längre än 2-3 km nån gång ibland. Men så var vi ett gäng grabbar som anmälde oss till göteborgsvarvet, och jag dammade av joggingskorna.

Det var 2 månader sen nu, och jag känner jag har utvecklats en hel del. Däremot så står jag kvar på samma vikt som förut, ca 83,5 kg, vilket jag inte hade räknat med. Hade nästan förutsatt att jag skulle ligga något kilo under 80 vid det här laget. Nån som har ett vettigt svar varför det är så?

< < < 1 2 3 > > >

Kristina Sund

1978 • Lindome

•

29 mars 2008 kl 13:49

Gilla

För att träna bort ett kilo måste man bränna bortåt 7000 kcal (tror jag det är). I ditt fall skulle det innebära runt 7 timmars löpning. Och detta endast om du inte kompenserar träningen med minsta gnutta extra mat. Vilket man ju automatiskt gör när man använt av sin energireserv till att motionera. Så enbart träning för viktnedgång är svårt - då måste man tänka mer på vad man stoppar i sig samtidigt.
(Döremot blir ju kroppen oftast fastare av träning - fettet ombildas till muskler - muskler väger mer än fett - därav ser man smalare ut utan att vågen visar några minussiffror). Bästa sättet att mäta det på är med ett måttband.

Lycka till på varvet!

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

•

29 mars 2008 kl 13:52

Gilla

Dels tar det tid för kroppen att börja bränna på allvar, dels så får du nya (och tyngre) muskler i början.
Man har också en tendens att öka matintaget med mer träning. (det är ju den positiva delen med att träna :-)

De 3,5 kilo du velat bli av med på två månader är ungefär vad jag uppnått på 10 månader. Men jag äter hejdlöst å andra sidan hehe, och har heller ingen övervikt.

Janne Westberg

1969 • Upplands Väsby

•

29 mars 2008 kl 18:29

Gilla

Daniel: du kan mycket väl redan ha minskat i fettprocent (dvs blivit av med lite hull!) men har du samtidigt fått mer muskelmassa så är vikten oförändrad. Vågen är ganska värdelös mätare då.

Förslag: prova att ställa undan vågen. Känn efter hur kläderna sitter i stället och framförallt hur orken blir bättre och bättre. Funkar toppen, själv har jag inte ägt en våg på flera år och kan inte säga att jag saknar den. Vet bara att sedan jag började springa regelbundet så har jag minskat fettprocenten rejält samt blivit starkare dvs fått mer muskelmassa och klart fastare hull.

Francois Herrault

1964 • Tyresö

•

30 mars 2008 kl 15:48

Gilla

Jag håller med alla svar här. Det är vanligt att tro att man kan bränna bort fettet. Minska på matintag är det viktigaste för att gå ner i vikt.
För min del (jag lyckas gå ner i vikt ganska fort, på några veckor), minskar jag framför allt kolhydraterna. Jag äter då mest sallad, grönsaker och fullkorn produkter (lite bröd, flingor) och olivolja. Olivolja och fullkornprodukter är längst ner i matpyramiden, däremot är icke fullkorn ris och pasta ganska högt i pyramiden, vilket betyder att man inte ska äta så mycket av det. Jag försöker följa ungefär Atkins metod.
När man planerar vad man äter, verkar det numera vara accepterat att det inte är samma sak att äta 100 kcal kolhydrater eller 100 kcal fet. Kroppen använder mer av egen energi för att bränna 100 kcal fet är 100 kcal kolhydrater. Så, efter smältningen blir det färre kalorier kvar i kroppen om man ätit fettet än kolhydraterna.
Men när man tränar mycket behöver man äta kolhydrater också, det är det som är bränslet i musklerna. Utan kolhydrater kan man känna sig väldigt trött.

Daniel Linder

1978 • Örebro

•

30 mars 2008 kl 23:46

Gilla

Egentligen bryr jag mig inte så mycket om vad vågen säger, men vore nog bra för mina knän om jag gick ner ett par kilo i alla fall. Det börjar bli längre och längre pass, och snart börjar jag varva med intervaller/backträning/fartlek.

Har haft känning bredvid vänster knä några rundor, så lite orolig blir man.

Mats Jonsson

1965 • Linköping

•

31 mars 2008 kl 10:24 Redigerad 31 mars 2008 kl 10:25

Gilla

Efter ett längre uppehåll tycker jag man riktigt känner hur fettet förbränns/ombildas nästan under första löprundan. Kanske inbillning men det sporrar mig.
En tvåmåndadersperiod gick jag ner drygt 1 kg i veckan, men då räknade jag kalorier. Åt ingen potatis alls och nästan inget med socker i.
Jag ersatte potatisen med Gurk+tomatbitar, drack mycket vatten (med kolsyra) och mådde bättre än nånsin. Joggade 7km x 4ggr i veckan. Så snart man började se resultat blev jag sporrad, tänkte på det hela tiden så det var inga problem att ha koll på vad man stoppade i sig.
Skaffa pulsklocka och jogga med låg puls länge, gärna under 140bpm. Det gör susen och det blir aldrig riktigt tungt..

•

31 mars 2008 kl 10:32

Detta inlägg har raderats

Daniel Linder

1978 • Örebro

•

31 mars 2008 kl 11:43

Gilla

Verkar som att det bara är att kämpa på och inte titta så mycket på vågen då. På alla andra punkter känns det toppen. För två månader sen tog det 27 minuter för mig att ta mig runt 5 km (fick stanna och gå en stund efter 3,5!). Idag klarar jag samma distans på precis över 20 minuter. Dessutom blir det fler och fler pass runt 15-18 km, så jag börjar bli redo för Göteborgsvarvet. Målsättningen för det har också ändrats allt eftersom. Till att börja med var målet att ta sig runt. Efter ett par veckor sänktes målet till att springa under 2 timmar, för att nu vara under 1.45...

Simon Jönsson

1983 • Linköping

#10

•

31 mars 2008 kl 12:22

Gilla

Det mest trolig för att viktminskningen uteblir är att man kompenserar med massa mat, så är det iaf för mig. men börjar man räkna kalorier så kan man nog börja gå ner lite i vikt.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#11

•

31 mars 2008 kl 17:33

Gilla

Det verkliga livet är inte alltid så enkelt att ställa upp, men i teorin är det ganska enkelt;
Energiintag och åtgång likvärdig = status quo
Högre energiintag än åtgång = viktökning
Lägre energiintag än åtgång = viktminskning

Francois Herrault

1964 • Tyresö

#12

•

31 mars 2008 kl 18:21

Gilla

Peter, det du beskriver här är inte riktigt helt sant.

Jag menar så här. det finns olika sorter av enerhiintag: t.ex. kolhydrater eller fet.

Om du äter fär 1000 kcal kolhydrater och blir av med 1000 kcal genom motion, kommer du förmodligen att ändå ha lite mer kalori kvar i kroppen än om du hade ätit 1000 kcal fet och blivit av med 1000 kcal med motion.
Varför? jo, för att kroppen förbrukar mer energi att smälta fet än kolhydrater. detta är grunden till Atkins diet.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#13

•

31 mars 2008 kl 20:13

Gilla

Francois:
"..för att kroppen förbrukar mer energi för att smälta fett.."

Följdaktligen har du förbrukat mer energi.
Det du fastnar i är bara ett sätt att omdefiniera begreppen. Det jag säger är enkel matte.

Fyller du ett kar med en liter om dagen och släpper ut en halv, då stiger vattenmängden sakta men säkert.
Fortsätter du fylla en liter och börjar tappa ur två så kommer volymen att minska.
Vad man vill kalla de olika energiformerna kan göra detsamma, resultatet är oförändrat.

Maria Andersson

1966 • Kungsbacka

#14

•

1 april 2008 kl 10:18

Gilla

Förbrukar kroppen verkligen mer energi för att smälta fett? Jag är tveksam. Hårdsmält mat däremot, kokt ägg, en biff, grova grönsaker har jag för mig tar mer energi att bryta ner. Fett däremot är nog ganska lätt för kroppen att ta upp. Atkins handlar väl mer om att man blir mättare av fett? Och att man på så vis inte blir lika sugen på att äta mer.

magnus kemi

1992 • Jönköping

#15

•

3 april 2008 kl 15:24

Gilla

Maria:
tror tiskt det är så att smältnig både fett och protein kräver mer energi änn smältning av kolhydrater. då de börjar brytas ner senare i matsmältningssystemet(kolhydrater börjar brytas ner redan i munnen)

problemet som jag ser det är att protein och fett innehåller mycket kalorier dessutom är det svårare för kroppen att bryta ner till blodsocker. Mycket kalorier kan även kolhydrater innehålla beonde på om de är långsamma eller snabba.
(antar att de flesta redan vet det här)

själv tror jag man ska äta lagom av varje men kolhydraterna ska vara långsamma, fettet ska vara omättat och maten ska innehålla mycket fibrer.

Daniel Linder

1978 • Örebro

#16

•

5 april 2008 kl 12:27

Gilla

Har faktiskt börjat gå ner lite i vikt nu, mina böner har blivit hörda? :) Nej, men har lagt in en hel del raska promenader den sista tiden. Kan vara det...

Mårten Hemström

1969 • Sala

#17

•

5 april 2008 kl 12:49

Gilla

Francois, jag tror inte att det det stämmer att det är allmänt accepterat att fett är bättre för viktminskning än kolhydrater. Det är snarare mycket omstritt. Därmed har jag inte sagt att Atkins har fel, för det vet jag ingenting om (även om jag finner det föga sannolikt). Jag menar bara att det knappast är allmänt erkänt.

Lennart Thilander

1979 • Gävle

#18

•

5 april 2008 kl 17:12

Gilla

Tyvärr är det ju på det tråkiga viset att det enda som betyder nåt i slutändan om man går ner eller ej är att man gör av med mer energi än man stoppar i sig. Och allteftersom man väger mindre måste man även följa med och minska energiintaget, annars kommer man sluta i energibalans till slut och inte gå ner något mer.

Personligen är det mycket lättare för mig att äta mycket mindre och träna lagom än att äta normalt och träna mycket mer. Det gäller att hitta en balans där man får så mycket underskott av kcal som möjligt.

Apropå Atkins; jag körde det från 132kg till 101kg första rycket jag gjorde, och det som gjorde att jag gick ner i vikt var just att det blev mycket mindre kcal man stoppade i sig. En del verkar tro att Atkins är någon mirakelkur där man kan stoppa i sig 5000 kcal om dagen och gå ner i vikt, men sanningen är att det i slutändan blir mycket färre kcal eftersom man inte "orkar" äta lika mycket kött och fett och grönsaker. Kan tillägga att jag rörde mig minimalt när jag körde Atkins, gick till affären några hundra meter bort var tredje dag, resten spenderade jag framför datorn och spelade spel hehe.

Janet S

1979 • Umeå

#19

•

5 april 2008 kl 19:31

Gilla

Ok, varför älskar alla Atkins? Den dummaste dieten som någonsin funnits. Finns ingen logik i den om man vill kunna träna.
Man måste äta ca 500 kcal mindre per dag för att kunna gå ned ett halvt kilo i veckan. Om man vill sköta den ekvationen genom att minska sitt matintag med 500 kcal eller om man vill förbränna samma mängd genom att motionera är upp till var och en. Men snälla, gå inte på modedieter eller NÅGON diet ni läser om i Aftonbladet! Lagom är bäst! Någon som hörts talas om tallriksmodellen? :)

Jesper

1979 • Stockholm

#20

•

20 april 2008 kl 18:39

Gilla

Atkins kan vara en mycket bra metod om man är kraftigt överviktig. Man tappar kilon extremt snabbt och blir aldrig hungrig. Den snabba viktnedgången kan vara en riktigt bra sporre. Väger man 150 kilo är det svårt att träna och lägger man sig på ett kaloriintag som gör att man går ner 0,5 kg i veckan ledsnar man lätt. När man kommit ned på en vikt där träning är rimligt tror jag det bästa är att börja räkna kalorier och ta långa promenader.

Räknar själv kalorier i nuläget och ligger på ungefär 1500 kcal per dag, tappar ca 1 kilo i veckan och skriver man upp hur mycket man äter passar man sig för att stoppa i sig saker i onödan.

Är man rejält överviktig har man redan förmodligen extrema matvanor och då kan det behövas extrema metoder för att gå ner i vikt. När man väl börjar närma sig sin idealvikt har man förmodligen lärt sig hur man bör stoppa i sig och kan sluta räkna. På så vis har man med extrema metoder ändrat sin livsstil eller iallafall sina matvanor.

Tycker dock inte att folk med några kilos övervikt skall hålla på och räkna kalorier då de förmodligen inte har några större problem med sina matvanor. Extrema problem kräver extrema lösningar. Lindriga problem kräver lindriga lösningar.

< < < 1 2 3 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.