25 januari 2012 kl 18:19
Det ska nog redan från början sägas att jag är inne på Mickes spår.. Dråpligheten och humorn måste man se, det är inte mer än rätt att dra på smilbanden när människor klantar till sig helt på egen hand enbart utifrån dumdristighet eller hybris.
(Ett sidospår här är min egen yrkestillhörighet inom blåljusspektrat där jag intygar att vi lägger på tok för mycket tid och pengar på saker vi med handen på hjärtat varken borde eller vill göra men ändå måste. Varför? - för att ingen annan gör det och vi svarar alltid, även om det tar lång tid ibland/oftast/jämt, rätt och slätt. Motto? -alltid en gång för mycket än för lite, men alltid ifrågasätta användandet av resurserna.)
De som är illa däran eller i livsfara som t.ex. vilsna barn osv. förtjänar och skall ha all hjälp de kan få. En joggare som förirrat sig och kan frysa ihjäl? Ja, oftast h*n också, men man måste också ifrågasätta att vederbörande myndiga och fullt fungerande person själv satt sig i sitsen trots bättre vetande eller ren vårdslöshet vilket är minst lika oförsvarbart.
Det första jag tänkte när jag såg notisen var dock "Vad sysslar han med, hur svårt ska det vara?" Och tog mig en titt på kartan. NEJ, jag har inte sprungit i området själv men ser direkt att arean där han irrat runt är cirka 5*5km stort(Björsared/nordväst om Aspen). Oländig terräng till trots finns det en hel del vägar och enkel matematik ger att en konsekvent riktning i max 25 minuter med all önskvärd rimlighet leder honom in på någon av dessa och sedermera till civilisationen = problemet löst.
Det är nog läge för grabbens idrottslärare(om idrott ens finns kvar som skolämne iofs..) att ha en grundligare genomgång av orienteringsbiten. Ett annat alternativ är ett tvångsmedlemskap i scouterna under ett år så att han lär sig.
