Framfot vs Hälisättning -skadefrekvens

Christian Barrientos

1980 • Norrtälje

#2

•

12 januari 2012 kl 23:38

Gilla

Nu var ju det där bara abstraktet. Även om resultatet som de fick fram faller mig i smaken så är det för stora frågetecken runt urvalet för att jag ska tycka att det är någon tyngd i artikeln. Hur valdes deltagarna ut? Vidare beskrivs Inte vad de har använt för mätmetoder. Allt detta kanske finns noggrannare beskrivet i hela artikeln, men jag fick som sagt bara fram abstraktet.

Sen spelar det ingen roll hur väl forskningen är gjord, det krävs en systematisk analys av flera artiklar för att det ska få någon vetenskaplig tyngd. Prova att få fram en meta analys i ämnet, så har du mer kött på benen.

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#3

•

13 januari 2012 kl 00:40

Gilla

Att hällöpare skadar sig dubbelt så ofta som framfotslöpare låter ju som ganska höga siffror.
Kanske är detta typiskt bara för cross country-löpare. Det kan ju vara lättare att vricka fötterna om man landar på hälen vid terränglöpning...

Robin

2008 • Götet

#4

•

13 januari 2012 kl 07:00

Gilla

Vore intressant att se belastningsskador på tunna skor vs inga skor, gissar skillnaden skulle bli ytterligare en faktor 2x. Ju mer sko desto mer oförsiktigt springer man och desto mer risker utsätter man sig för.

(ju mer sko desto mer hällandning, därav min korrelation häl<->tjock sko, framfota<->tunn sko)

Magnus

Stockholm

#5

•

13 januari 2012 kl 07:34

Gilla

Står lite mer om studien här:
http://sweatscience.com/lieberman-on-foot-strike-and-injuries-on-harvards-xc-team/

Christian Barrientos

1980 • Norrtälje

#6

•

13 januari 2012 kl 09:18

Gilla

Hmmmm visar sig att forskningen är sponsrad av ett skoföretag som gör minimalistiska skor, detta sänker tyvärr trovärdigheten för denna enskilda studie, men den kan fortfarande ingå som en pusselbit i ett större sammanhang, alltså om man hittar flera studier som visar på samma sak....

Magnus

Stockholm

#7

•

13 januari 2012 kl 09:30

Gilla

Christian: Jo, jag såg det också...och jag tror fortfarande att det främsta skälet till att man blir skadad är helt enkelt att man springer mer än vad kroppen tål, sen må det vara 500g-tegelstensskor eller lättviktare.

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#8

•

13 januari 2012 kl 10:06

Gilla

Lite egen erfarenhet i ämnet:
För drygt 10 år sedan fick jag allt mer ont i knät och hade till slut svårt att överhuvudtaget gå. Hade skor med pronationsuppbyggnad vilket var helt enligt expertråden. Trodde jag skulle vara tvungen att sluta med löpning, men gjorde ett försök med skobyte till väldämpade neutrala skor - Nike Pegasus då och Nike Vomero nu. Ändrade löpsteget till framfotsisättning och försökte springa så rytmiskt och mjukt som möjligt. Sedan dess inga knäproblem.
Med framfotsisättning känns det lättare att få kraften framåt i steget och det är inga som helst problem att utföra det med sk "tjockskor". Sedan kan det vara bra att kunna variera sitt löpsteg beroende på om man har någon överbelastning i knä eller vad/hälsena.

Camilla Green

1982 • Linköping

#9

•

13 januari 2012 kl 10:15

Gilla

Tage: Jag har precis samma erfarenhet som du. Pronationsstöd och felaktigt löpsteg som gav mig knäproblem. Nu med neutrala skor och ett framfots/mellanfots löpsteg så har jag inga problem i knäna mer. Däremot så blir mina vader rätt utsatta och jag kan bli lite övertränad och stum i dem ibland (hur nu det är möjligt med 42 cm muskler i omkrets). Jag kanske skulle ta o variera löpsteget lite som du föreslår. :)

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#10

•

13 januari 2012 kl 10:31

Gilla

Ja, Camilla det är nog bra att låta lite olika delar av muskeln arbeta. Jag stretchar vaderna både före och efter och har dessbättre aldrig haft några problem från dem. Var tvungen att mäta omkretsen, men det blev bara 41. Förra vintern när man fick springa i djupsnö så kanske..... :-)

Johnny Hendeby

1978 • Falköping

#11

•

13 januari 2012 kl 16:00

Gilla

Camilla och Tage ni har en bra grej där. Jag har ju tidigare skrivit om mina knä problem med den nya skorna med Pronations stöd.... (mår bättre nu när jag gjutit personliga sulor)
Jag testade snabbt att springa fram på tårna på löpbandet när jag var på gymmet.... Klar skillnad och det är som camilla skriver att det tar lite på vaderna men man springer mjukt....

Tänkte beställa ett par "tunna" skor och testa med då det inte gick i mina Kayano utan fick springa i strumporna...

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#12

•

13 januari 2012 kl 21:42

Gilla

Jag tycker det är olyckligt att man jämför baserat på vilken del av foten som nuddar marken först. Den väsentliga skillnaden är hur högt man studsar. Löpare som landar på hälen studsar oftast högre, vilket ger större vertikal kraft. Det är den stora belastningen i löpning. Om man forcerar en landning på framfoten och fortsätter studsa lika högt så får man större skaderisk än man hade innan.

Leif Höglund

1978 • Stockholm

#13

•

14 januari 2012 kl 01:14

Gilla

Klas: Om man forcerar landning på framfoten så gör man fel, så givetvis riskerar man att dra på sig skador. Att landa på framfoten är en konsekvens av att ha hög stegfrekvens. Springer man med samma stegfrekvens och steglängd som en vanlig hällöpare, men landar på framfoten i stället, så blir det ju väldigt obehagligt och skumpigt.

Conny Adolfsson

1954 • Hyltebruk

#14

•

14 januari 2012 kl 22:58

Gilla

Skadad blir oftast den oerfarne löparen som överskattat sin förmåga och tränat fel.

Stefan Nilsson

1953 • Lund

#15

•

15 januari 2012 kl 00:55

Gilla

Kul det där med vadomkretsen...mina är också 42cm, troligen mest p g a ihärdigt tåhävande. Har inte sprungit i minimalistiska skor så länge, men gör det nu. Har inga knäproblem, och har inte direkt haft det tidigare heller. Däremot har jag haft en del andra skador. Har en längre tid haft en del problem vid vänstra ljumsken, och det har definitivt minskat sedan jag började springa i FiveFingers (nu på vintern på löpband) och lättviktsskor helt utan sula (Lunar Racer). Framför allt tror jag pronationsstöd ställer till en hel det elände.

Per Lindman

1958 • Tullinge

#16

•

15 januari 2012 kl 08:13

Gilla

Jag tycker att löpning med isättning av den främre delen av foten blir betydligt mjukare och att man lättare kan parera vid ojämnheter. Dessutom är det mycket lättare att springa när det är halt eftersom man inte halkar på samma sätt som vid hälisättning.

Conny Adolfsson

1954 • Hyltebruk

#17

•

15 januari 2012 kl 14:05

Gilla

Jag tycker nog att det är bättre att sätta i hela foten när det är halt eftersom många fler dubbar får fäste, jag föll omkull framåt en vinter på en hal isfläck, ena knät fick en sån smäll mot marken att jag inte kunde resa mej upp på länge, det blev ingen mer träning på minst en månad.