17 november 2011 kl 09:46
Jag har alltid haft lågt Hb och som tonåring ville dom lägga in mig för utredning, vilket inte behövdes.
För 17 år sen donerade jag benmärg till min syster som hade svår leukemi (hon är frisk idag!) och fast jag tappade mig på blod en vecka innan transplantationen (som jag sen fick efteråt) så störtdök mitt Hb. Jag kunde till slut inte ens ta mig mellan våningarna i vårt hus på egen hand.
Läkarna på VC ordinerade järntabletter och järnrik kost (fast de visste bakgrunden) och detta gjorde ingen som helst nytta.
Jag kontaktade då läkaren på Sahlgrenska som utförde transplantationen och han förklarade att om depåerna är tömda spelar det ingen roll hur mycket tabletter du äter, så jag fick 4 st "järnsprutor" utskrivna på recept. Dessa sprutades in i skinkan med 1 veckas mellanrum och jag blev som en annan männinska.
Mitt Hb har sedan legat stabilt på ca120 sedan dess.
Jag har ätit enl LCHF i drygt 1 år (men slutade för 1 år sedan) och då åt jag brysselkål, broccoli eller vitkål varje dag.
Jag tog Hb för ca 1 månad sedan och nu hade jag 146!
Så min "teori" är att är depåerna slut spelar det ingen roll hur mycket tabletter och järnrik kost du äter, men om depåerna är fyllda kan du hjälpa kroppen med bra kost.