Löpning Övrigt 28 inlägg 7435 visningar

Sluta röka-tråden...

1968 • Göteborg
#1
14 september 2011 - 03:58
Gilla
God morgon....
14 september... Nu var det då dags... Plåstret sitter på plats.. Första morgonciggen blev ersatt av en läkerol.. Från att ha varit "Lotta som aktivt vägrar sluta röka" så skall en ny identitet skapas. Kanske blir jag "Lotta den rabiata". Kan kanske vara något det...

Tja... Slutandet har börjat... Anders!!!! E du me'???
< < < 1 2 > > >
1973 • Göteborg
#2
14 september 2011 kl 06:32
Gilla
Lycka till Lotta! Du kommer må så bra när du är av med rökbegäret!
1952 • Varberg
#3
14 september 2011 kl 10:22
Gilla
Den största hälsobefrämjande åtgärd man kan göra. Rätt - använd envisheten åt andra hållet nu.
LASSE
1966 • Örebro
#4
16 september 2011 kl 23:30
Gilla
Hur går det för er ? Själv hakar jag på från och med i morgon . Började röka som 11 åring är 45 år har alltså rökt i 34 år har som längst varit rök fri i 5 månader i 2 omgångar, men har börjat att tröttnat på att röka och springa (blir så djä...a flåsig). Har genomfört Stockholm maran 2 ggr 5.04 och 4.31 och har en halv mara om 3 veckor. SKA under 2 timmar, kroppen orkar, men inte andningen. Känns som jag får syre brist och nästan svimmar när jag kommer ner på ca:5 min fart i några km. Skulle gärna höra av någon som har slutat , och berättar någon solskenshistoria om hur mycket tiderna gått ner som lite motivations hjälp. Vet alla sjukdomar har en nära vän som har kol, så jag ser hur det kan förstöra tillvaron och försvåra livet , men inte ens det hjälper som motivation så nu håller jag upp tills efter tävlingen sedan får jag ta ett nytt beslut . För som någon skrev, sluta för alltid har jag tänkt att göra många gånger , men då kommer den lilla obstinata tonåringen fram och vägrar att lyda så nu håller jag bara upp istället och hoppas att jag kan lura mej själv tills jag är stark nog att inse att jag har rökt min sista cigg. Lycka till ni andra som slutar. Kom gärna med inlägg om hur det går.
1968 • Göteborg
#5
16 september 2011 kl 23:54
Gilla
Häng du på.. Men det börjar bli lite besvärligt... Ilsk o dan.. Gråtig och vresig.. Man e ju inte precis någon muntergök... Återstår att se hur detta slutar.. Skönt att höra att det finns fler med trotsiga tonåringar i sig :-).. Lycka till hurru.. Återkom med hur det går..
Lotta
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#6
17 september 2011 kl 00:25
Gilla
Kämpa på Lotta och Lars.
Ni är starkare än er hjärna låter er tro.

Det är jobbigt att neka kroppen något man vant den vid under lång tid, men ni kan fixa detta!

Respekt.
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#7
17 september 2011 kl 11:43
Gilla
Jag hänger på på måndag.... slutade snusa för 4 veckor sedan och det har gått bra men har tyvärr sucesivit börjat röka allt mer... var från börjar rökare som slutade med hjälp av snus och nu verkar det ha gått ett fullt varv.

1952 • Varberg
#8
17 september 2011 kl 16:19
Gilla
@Jesper: Rökningen är 100 ggr skadligare än snuset. Bäst att sluta med båda, men om du måste ha snuset för att låta bli rökat så gör så.
Anders Larsson
1982 • Hägersten
#9
17 september 2011 kl 22:53
Gilla
Hey! Har själv varit rökfri i 6 månader nu. Bästa jag har gjort! Läste Allen Carrs bok "första hjälpen att sluta röka! Helt fantastisk! Inga plåster, inga tuggummi:-) hade rökt i 15 år, 30 cigg om dan. Hur det än känns,gör det! Ni kommer snart se hur sjuka rökare ser ut!
1988 • Uppsala
#10
17 september 2011 kl 23:04
Gilla
Vad duktig du är Lotta! Känner igen det där gråtiga, men det går över! Jag hade också den där tonårsattityden och tänkte att "vill man inte sluta så är det onödigt att försöka". Jag köpte hem ett paket plåster vid ett tillfälle och lät dem ligga i en låda ett bra tag innan jag en morgon kände mig spontan och satte på det. Så jag tror att även om man har en liten trotsig tonåring inom sig så spelar det inte så stor roll om man är envis och vågar prova. :-)

Jesper, vet precis hur det där varvet är, men är äntligen både snus- och rökfri. Slutade snusa m h a plåster 6 december förra året och har inte tagit en snus sen dess (snusade ca 5 år). Tuggummi var väldigt bra i början tyckte jag, och nikotintuggummi sista biten för att kunna trappa ner med små små doser.

En liten morot kan ju vara att ta pengarna man normalt lagt på snus/cigaretter och lägga på att unna sig något!
1968 • Hishult
#11
18 september 2011 kl 00:16
Gilla
Det är en enorm frihetskänsla när man plötsligt inser att man inte tänker på cigaretter hela tiden.
Dessutom passar inte löpning och rökning speciellt bra ihop. Lite moment 22 liksom;-)
Mikael Kvist
1966 • Svedala
#12
18 september 2011 kl 11:14
Gilla
Otroligt att det finns människor som klarar av att springa maror och samtidigt vara aktiva rökare. Det är ju extremt jobbigt även om man inte röker och har en bra syreupptagningsförmåga med friska lungor. Uten att vara expert på området så kan jag nog lova rejäla kapningar på kmtiderna om ni slutar helt. Grattis till er i förskott !
Daniel Larsson
1967 • Stockholm
#13
18 september 2011 kl 11:31
Gilla
Go Lotta, och alla andra!! Klart att det var tufft dag 3, men hoppas du tog dig igenom helgen också! Det där är ju övergående symptom! Snart märker du säkert de betydligt roligare symptomen av att vara rökfri =).

Kämpa!
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#14
19 september 2011 kl 16:50
Gilla
då har man kämpat en hel dag... fick tyvärr inte till min löpning imorse då vänsterbenet börjat krångla... men lite tuggummi och spray har ju funkat hjälpligt för rökbegäret...

hade en plan att öka träningsmängd och kvalitet nu i samband med rökstoppet men det vill inte benet...

1968 • Göteborg
#15
19 september 2011 kl 17:17
Gilla
Heja dig , Jesper! Själv klarade jag mig till ett litet bakslag igår och det var INTE gott så plåstret är på igen.. Har samma intention som du att öka träningsmängden men även min kropp vill nåt annat... Den verkar trivas utmärkt med en envis och seg förkylning.. Tröttsamt! Nu kämpar vi vidare...
LASSE
1966 • Örebro
#16
19 september 2011 kl 18:51
Gilla
Nu har jag varit rökfri sen i lördags och det känns inte så djävligt som jag föreställde mej . Jag sprang en halv mara i lördags på 2.04 på träning. Så nu satte jag "lite" press på mej själv, så nu får jag springa på 1.55 eller nått för att behålla motivationen . För som jag skrev ,jag håller bara upp tills jag har tävlat sen får jag se hur det blir. Och en bra tid skulle betyda en kraftig motivation för mej att fortsätta att vara rökfri.Och Lotta ett litet bakslag är ingen fara det är bara att ta nya tag , jag är övertygad att vi klarar det här, det gäller dej också Jesper. Lycka till
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#17
19 september 2011 kl 19:52
Gilla
Bra kämpat allihopa.
Jesper: kan du prova en annan aktivitet, t.ex cykling eller snabbgång?
Aktiviteter brukar lindra nikotinsug.
Mvh Tom
jesper svensson
1967 • staffanstorp
#18
19 oktober 2011 kl 07:37
Gilla
Helt tobaksfri nu... har dock ont i tuggmusklerna av nikotintuggumina...

Hur går det för er andra? Igång med löpningen igen fast det gör sjukt ont... men tycker att endorfinkicken kompenserar smärtan
1972 • Söderhamn
#19
19 oktober 2011 kl 07:56
Gilla
Det handlar bara om att vilja sluta mer än man vill röka, så enkelt är det faktiskt. När du är som mest sugen och börjar hitta på ursäkter för att röka visar det sig vad du vill mest, tar du ciggen ville du röka mer just då.

För mig handlade det om just det. Vill jag verkligen ha den här ciggen mer än jag vill sluta? Det värsta suget går över på någon minut, när man lärt sig det och att det kommer mer och mer sällan och går över fortare blir det enklare.

Några tips på vägen: Se inte ett återfall som ett misslyckande, ett är inte så farligt, men börjar du använda det som ursäkt så faller du snart tillbaka. Den första ciggen efter ett längre uppehåll smakar illa, det betyder inte att du är fri, ta ett par till så sitter du fast igen. Feströka kan funka ett par ggr men inte i längden.
1970 • Uppsala
#20
19 oktober 2011 kl 08:00
Gilla
Bra jobbat Jesper och Lotta! Själv är jag återfallsrökare - hade varit rökfri ett drygt år när det blev semester...
Nu tar jag hjälp av Allen Carr "Äntligen icke-rökare!" och tycker verkligen om det förhållningssättet. Man ändrar sitt sätt att tänka kring rökning och röksug och behöver inte tillföra nikotin genom plåster/tuggummi/annat, skönt!

Ett problem jag haft andra gånger jag slutat har varit paniken som tanken "Jag får ALDRIG mera röka!!!!" skapar. Då tröstade jag mig med att om jag ville skulle jag få börja igen när jag fyller 75! Det hjälpte mig då att lindra känslan av förlust.

Dessvärre upplevde jag ingen markant förbättring vad gäller tider men jag fick en bättre känsla i löpningen. Och nu när jag började igen i somras så blev försämringen uppenbar!

Kämpa på och grattis till ett rök/snusfritt liv! =)
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.