Löpning • Skador & Rehab • 20 inlägg • 6010 visningar •

Marathon med löparknä?

Albin Gustavsson
1991 • Smedjebacken
#1
•
25 maj 2011 - 18:29
Gilla
Jag har planerat att springa Stockholm Marathon nu på lördag men jag har stött på ett problem och hoppas att någon här skulle kunna hjälpa mig.

Det är så att jag har råkat ut för smärta i mitt vänstra knä, något jag med hjälp av olika googlingar lyckas identifiera som löparknä. Smärtan kommer efter några kilometer och den håller sedan i sig löpturen igenom. Smärtan är dov och är precis vid knölen/under knölen på vänster sida av knät. Det gör inte ont på något sätt, men jag känner av det när jag springer. Denna "smärta" håller sedan i sig någon dag efteråt och jag försöker kyla och stretcha så mycket som möjligt.

Som sagt så har jag tänkt springa Stockholm Marathon på lördag men det jag undrar är om det på något sätt kan vara farligt för mig att göra detta med mitt löparknä (som jag antar att det är)? Jag har planerat att springa och fullfölja så länge smärtan inte blir så intensiv så att jag måste bryta. Vilka risker finns det med detta? Kan man riskera att skada knät för all framtid?
Jag är verkligen inställd på detta marathon, och har varit ett bra tag. Att inte delta skulle vara ett mycket mycket svårt beslut för mig att ta. Tack på förhand.
Andreas N
1979 • Mariefred
#2
•
25 maj 2011 kl 19:23
Gilla
Låter inte som en bra idé. Farligt vet jag inte om det är men risken finns så klart att det blir värre vilket kan innebära att det varken blir något sprunget eller gått på ett tag.

Jag ignorerade ett löparknä en gång och det gör jag inte om. Kunde inte ta ett steg på flera dagar untan att det kändes som någon kört in en kniv i benet på mig. Sen blev det 2 månaders vila innan jag kunde börja springa igen.
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#3
•
25 maj 2011 kl 19:37
Gilla
Skittrist timing och jag lider verkligen med dig men 42km asfalt är verkligen inte vad ditt knä behöver eller pallar just nu.

Du riskerar väl inte att skada knät för all framtid som du skriver men du riskerar definitivt en djävulsk smärta i knä och en lång period där du drastiskt tvingas dra ner på träningen och ägna då åt rehab för att sedan börja om träningen så småningom på en mycket sämre nivå än där du befinner dig nu - fråga dig själv om det är värt det. Det kommer fler maror och i Stockholm nästa år finns två att välja på, den vanliga och Jubileumsmaran.
Mats Persson
1977 • Sävedalen
#4
•
25 maj 2011 kl 19:55 Redigerad 25 maj 2011 kl 19:56
Gilla
om du precis fått det skulle jag nog överväga att avstå.

Du kan inte förstöra något i knät men du kan få ruggigt ont och det kan ta längre tid att ta sig egenom eländet.

Om du springer så sänk tempot avsevärt, 1-1,5 mil kan man nog fixa men 4 mil tror jag tyvärr är för långt.
Anders Togerö
1968 • Järfälla
#5
•
25 maj 2011 kl 20:44
Gilla
Jag skulle tokstretcha gluteus-musklerna ofta men inte inte hårt. Löparknä börjar i rumpmusklerna som är för tighta. Ge både Gluteus Maximus, Gluteus Medius och Piriformis vid varje tillfälle.

En snabb Googling ger följande stretchar:
http://www.teachpe.com/stretching/gluteal.php http://www.drbackman.com/piriformis-muscle-stretch.htm

Har du tur kan det gå vägen men bryt för Guds skull om det börjar kännas ordentligt.

Lycka till!
Albin Gustavsson
1991 • Smedjebacken
#6
•
25 maj 2011 kl 23:00
Gilla
Tack för alla svar. Så länge det inte finns en risk för att jag förstör knät för all framtid så tänker jag ge loppet ett försök. Börjar det göra för ont så bryter jag helt enkelt, det är jag fullt beredd på. Men jag får hoppas på det bästa!
Mats Persson
1977 • Sävedalen
#7
•
26 maj 2011 kl 08:46
Gilla
knäskydd kanske kan hjälpa. Har för mig de sa till mig att det inte hade effekt men det lindrade definitivt för mig iaf
Sebastian Lizak
1981 • Stockholm
#8
•
26 maj 2011 kl 12:55
1 Gilla
Det här fungerade för mig.
http://blogg.piggelina.se/2010/06/konsten-att-bli-av-med-ett-lparkn/
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#9
•
26 maj 2011 kl 13:02
Gilla
En bidragande orsak till löparknä sägs också vara svaga gluteus medius. Det lär ju inte hjälpa tills på lördag (tills dess är det bara stretch och foamroller som gäller) men långsiktigt kan det hjälpa med styrketräning av dessa (sidogång med gummiband botade iaf mig på tre veckor).
Lycka till på lördag!
Johan S
1981 • Stockholm
#10
•
26 maj 2011 kl 16:01
Gilla
jag var i precis samma situation på sthlm marathon för några år sedan. fick bryta efter 25 km. jag bröt innan det blev riktigt illa, så behövde inga månader för återhämntning, men hade jag fortsatt så hade det säkert blivit så.
efter 15 km så kändes det som att jag var tvungen att bryta, men då provade jag att börja springa på framfoten som jag hade blivit tipsad om. och då kom jag en mil till. så om du vill experimentera lite kanske det kan vara ett alternativ.
det beror ju lite på vilken ambition du har också. när jag bröt så hade jag kommit så pass långt att jag hade kunnat gå i mål och kommit under 6 timmar, men det kändes inte så kul för mig.
Johan Larsson
1972 • Halmstad
#11
•
26 maj 2011 kl 20:42
Gilla
Jag åkte själv på ett löparknä inför Göteborgsvarvet förra året. Det fungerade i en mil ungefär, därefter fick jag gå några hundra meter vid varje vätskestation innan jag kunde springa vidare (för att smärtan skulle släppa lite), lagom till nästa vätskestation var det bara att gå igen. Jag instämmer med Andreas, Mats och Staffan ovan. Jag skulle inte springa om jag var du.

Förutom ovanstående råd som jag provade under rehab hittade jag dessutom någon artikel från USA (kan tyvärr inte hitta den nu) där det stod att även höftböjare och ljumskmuskulaturen är viktig att tänja ut. Eftersom man tänjer antagonisterna så mycket vid ett löparknä. Jag vet inte om det var det som gjorde susen, men när jag började stretcha ljumskar och höftböjare mycket också så försvann smärtorna ganska snabbt,
Christian
1984 • Johannesov
#12
•
26 maj 2011 kl 21:24
Gilla
Hej! körde halmarathon föra året med löparknä och det gick bättre en vad jag trodde hade ett knäskydd som hjälpte till och sen tror jag att adrenalinet gjorde sitt också.
Men jag hade lite känningar hela tiden men ingen smärta direkt. Sen efter loppet tar du en paus från löpningen ca 2-4 veckor och stretchar varje dag. Om du har lite tur så kommer det vara borta.
Axel
Sthlm
#13
•
26 maj 2011 kl 22:11 Redigerad 26 maj 2011 kl 22:17
Gilla
Var i en liknande situation som din. Sprang maran förra året med löparknä, blåsor och lite annat gott. Kuren bestod av knästöd och Tigerbalsam. Innan loppet hade jag som längst sprungit 32 km. Idag, ett år senare, kan jag springa en mil på mjukt underlag innan det börjar kännas. Trots detta uppmanar jag dig att springa på lördag, för mig var det värt det och jag har inte ångrat mitt beslut en dag. Trots den långa rehabtiden. Så räkna med att det gör ont, det kommer det göra, men bit ihop och pannben framåt - känslan på Stadion ska jag inte ens försöka beskriva (tips: vinka lite extra mot publiken så blir du uppropad av speakern, skön egoboost utlovas). Lycka till!
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#14
•
27 maj 2011 kl 05:46
Gilla
Om det är löparknä så skulle jag nog avstå. Det finns ingen anledning att ge sig ut på en mara om Du känner att knäet inte är OK. Stockholm marathon finns kvar och det finns andra maror också. Du kan faktiskt göra saker och ting värre.
Surt sa räven. Jag vet hur Du känner Dig och jag vet också hur det är att springa långt, riktigt långt, Jag har också fått ta sådana beslut, varav en gång inför Stockholm marathon. Men hälsan går före. Så är det bara. Var rädd om Dig.
Anders S
1973 • Göteborg
#15
•
27 maj 2011 kl 09:15
Gilla
Är et verkligen löparknä? Den gång jag drababdes kom smärtan efter ett antal km och beöv sen värre och värre tills det var omöjligt att springa längre.
Att det inte gör särskilt ont och att smärtan är dov låter inte som ett typisk löparknä.
Är det löparknä skall du känna smärtan om du står på ett ben med lätt böjt knä och gungar fram och tillbaka. Det skall också "ömma" om du trycker på utsidan knät där senan går.

Om det är löparknä skall du inte springa innan du fått ordning på det. Du får ett annat stelare löpstag genom att kompensera och undvika smärta. Det kan vara ödesdigert i 42 km.
Örjan Mattsson
1970 • Nordingrå
#16
•
27 maj 2011 kl 09:56
Gilla
Jag tycker också att det låter tveksamt om det verkligen är löparknä.

Inför StM 2009 hade jag känning av löparknä inför maran. Smärtan (som en kniv som körs in i utsidan av knäet) kom då på långpass efter ca 25 km. På själva maran kom smärtan också efter 25 och efter vätskan på Södermälarstrand (31 km) var det kört. Jag promenerade då resterande sträcka. Hade smärtan kommit tidigare så hade jag nog sannolikt brutit.
Det tog mig sedan ca 6 veckor med rehab innan jag var någorlunda återställd. Nu stretchar jag alltid rumpa och utsida lår för att undvika detta igen.
Mats Persson
1977 • Sävedalen
#17
•
27 maj 2011 kl 10:14
Gilla
Löparknä kan kännas på olika sätt.

Till en början hade jag också "knivsmärtorna" efter några km.
Mot slutet kände jag ingenting hur jag än stretchade eller böjde benet. Dock kom värken efter 8-10km och var mer dov, krävde att jag stannade och stretchade. gjorde MR som bekräftade löarknä. Tog mig 5 mån att bli av med men jag tränade (bla löpning) under nästan hela den perioden
Anders S
1973 • Göteborg
#18
•
27 maj 2011 kl 10:18
Gilla
Det kostar 80 kronor att besöka en sjukgymnast med inriktning på idottsskador. Vissa har även jour.
Örjan Mattsson
1970 • Nordingrå
#19
•
27 maj 2011 kl 10:54
Gilla
Håller med Anders. Kan vara vettigt att kolla hos sjukgymnast eller annan kunnig inom idrottsmedicin och inte bara lyssna på oss lekmän.

Vi är många som gärna delar med oss av våra egna erfarenheter men det gäller nog att sålla bland alla råd från den stora lekmannaskaran.
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#20
•
30 maj 2011 kl 21:00
Gilla
Hur gick det?
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.