4 maj 2011 kl 10:05
Jag siktade på 1.30 på Växjöloppet i år och planerade hålla 4.15-tempo. Drogs med lite i början och kunde efter 3 km konstatera att det gick lite för fort - 4.10 ungefär. Det kändes dock bra så jag fortsatte i det tempot och tänkte att jag kan lugna ner mig på andra varvet om det behövs. När jag gick ut på det hade jag ca 1.30 tillgodo. För att inte stumna under andra halvan så gick jag ner lite i fart i moutluten och försökte springa igen det i medluten. Nu till det intressanta. Under sista 1,5 km så blev jag omsprungen av två löpare som då hade rejält mycket högre fart än jag, trots att jag fortfarande höll mitt 4.10-tempo. Var det de eller jag som hade lagt upp loppet bäst? De slog mig, men med ett annat upplägg kunde de kanske haft en bättre totaltid? Eller skulle jag tagit det lugnare tidigt i loppet och ökat för en bättre tid i mål?
Jag skulle säga att det mycket handlar om form. Jag hade tidigare i år på träning gjort 5k i 4.10 och på löpband 4k i 4.00. På tävlingsdagen kände jag mig väldigt lätt. Så jag chansade och det höll, skulle jag säga. Jämn fart med lite marginal om man skulle stumna.
Är man hyggligt säker på att klara sin målsättning så tror jag på ett jämnt tempo. Om det är lika viktigt att man kommer i mål, som att man gör det på en viss tid, så skulle jag börja långsammare och öka om det går.
Efter loppet 1 maj har jag ändrat plan inför Stockholm där jag hoppas göra 3.15. Det är 4.37-tempo. Tidigare har jag tänkt hålla 4.35 men nu börjar jag med 4.30 istället, och känns det bra så trummar jag på. Skulle det vara tungt, så kan jag gå ner på 4.40 andra halvan och ända klara mitt mål. Men om det är varmt 28 maj så kan helt andra saker hända.
Hellre än negativ split än att inte ha gett det en ordentligt match är väl min filosofi.