Löpning • Avancerad träning • 15 inlägg • 4632 visningar •

Distansen som ger störst syreskuld

Anders Ström
1947 • Skarpnäck
#1
•
5 november 2010 - 01:36
Gilla
Hittade inte trågen där vi diskuterade om mest syreskuld/mjölksyra.
Hittade detta;
"The size of the AOD increased with event duration during the 200-, 400-, and 800-m events (30.4+/-2.3, 41.3+/-1.0, and 48.1+/-4.5 mL x kg(-1), respectively" www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11194103

Det ser ut som den "tuffaste" syreskuldsdistansen då är 800m
Lars Brinkhoff
1974 • Göteborg
#2
•
5 november 2010 kl 08:32
Gilla
Fler borde prova denna roliga distans!
Anders Hedlund
1942 • Båstad
#3
•
5 november 2010 kl 10:10
Gilla
Kan någon förklara med enkla ord vad detta går ut på!?
Jag är både trög och ordblind
Hälsningar Anders
Henry Kallioniemi
1943 • Täby
#4
•
5 november 2010 kl 10:50
Gilla
Mätvärdena tyder snarare på att den tuffaste distansen ligger mellan 800 och 1500m.

Om man utgår från att syreskulden uppträder efter 200m (efter 15-30 sekunder) och anpassar en andragradskurva till ökningen av AOD efter detta får man efter ytterligare 200m värdeökningen till 10,9,
efter ytterligare 400m värdet 17,7 och sedan efter ytterligare 700m värdet 16,7.

Vi får en ekvation y= ax^2 + bx + c med värdena x i antal hundrameter
y(2) = 10,9,
y(6) = 17,7 och
y(13) = 16,7.

Insatta värden ger a = -15,6/308 = -0,17 och b = 3,04.
Maxvärdet fås då x= -b/2a, dvs x ungefär =9.

Kurvan vänder då man löpt ungefär 900m efter att syreskuld börjar uppträda dvs totalt cirka 1100m.

Jag har ingen aning om vilken typ av kurva man bör söka. Andra kurvanpassningar ger andra slutsatser.
Jag tror ändå att 1000m är en jobbigare distans än 800m. Detta motsägs i varje fall inte av mätvärdena ovan.
Anders Ström
1947 • Skarpnäck
#5
•
5 november 2010 kl 11:12 Redigerad 5 november 2010 kl 11:29
Gilla
AOD=ACCUMULATED OXYGEN DEFICIT http://www.portalsaudebrasil.com/artigospsb/ativfis077.pdf
"Training of anaerobic capacity
involves primarily an increase in glycolytic enzymes which may enhance the rate of energy release. It also involves an improved pH buffering capacity,
up to 50% greater than that reported for elite aerobically trained runners"
(Snell 1990)
Syreskuldsförmåga är viktig på sistanser som 200m, 400m, 800m och 1500m.
Det ger också möjlighet till bra spurtförmåga.
Syreskuldsträning bör i princip bara tränas för de som tävlar på distanserna ovan. På längre distanser är det troligtvis negativt att ägna någon träningstid på
denna anaeroba förmågan.

Det är lite trist att det finns så få tävlingsmöjligheter på dessa distanser för oss som vill tävla på medeldistans som veteraner.


Lars Brinkhoff
1974 • Göteborg
#6
•
5 november 2010 kl 12:24
Gilla
Jag trodde Huddinge var den bästa klubben i Sverige på veteranfriidrott?
Olof Reimer
1959 • Saltsjö-Boo
#7
•
5 november 2010 kl 12:42
Gilla
AOD är väl inte riktigt detsamma som mjölksyrahalten i kroppen (det är väl blodlaktat som mäts) . 400 m ger väl de högsta mjölksyranivåerna vill jag minnas att jag läst nånstans.
Det vore intressant med en studie där man både beräknar AOD och mäter blodlaktat för att se hur de samvarierar. Om de inte överensstämmer så måste det väl tyda på att syreskulden också kan "lagras" i kroppen på annat sätt än som laktat.
Lars Brinkhoff
1974 • Göteborg
#8
•
5 november 2010 kl 12:50
Gilla
Syreskulden kan också buffras med bikarbonat, har jag läst någonstans.
Henry Kallioniemi
1943 • Täby
#9
•
5 november 2010 kl 12:53
Gilla
Anders

Det är tillåtet att även som veteran "tävla" i seniorklass. Åtminstone på distanser över 400m. På sprintsträckor måste man i seniorklass dock använda startblock vilket är omöjligt åtminstone för mig.

Även om tävlingskalendrarna mest innehåller ungdomstävlingar så finns det ofta ett plus i kanten för enstaka seniorgrenar. Inte sällan är det 800m.
Örebros nya hall invigs om drygt tre veckor med 1000m på programmet
http://www.friidrott.stockholm.se/Main/Page.asp?PageIdentifier=INOMHUS&YearFilter=2011
http://www.friidrott.se/tavling/program.aspx?type=3&year=2011
Anders Ström
1947 • Skarpnäck
#10
•
5 november 2010 kl 15:03
Gilla
Olof,
Ja, mjölksyra är ju intressant.
The “lactate shuttle” http://www.runningplanet.com/training/lactic-acid.html

Tack Henry,
.... men det skulle kännas bättre om det var bara veteraner på startlinjen på tävlingarna (det känns lite obekvämt att springa annars)

Lars,
I friidrottssverige satsas det mycket på ungdomar upp till 22 år sedan tunnas
tävlingstillfällena ut....förutom på långloppen.
Visst, jag är mycket tacksam att vi har Veteran-SM mm, men jag välkomnar typ
öppna VDM i olika delar av landet jämnt fördelat under sommaren (idé)
Roligt med era korptävlingar i Göteborg!
#11
•
5 november 2010 kl 16:43 Redigerad 5 november 2010 kl 16:57
Detta inlägg har raderats
Henry Kallioniemi
1943 • Täby
#12
•
5 november 2010 kl 17:08
Gilla
När det gäller tävling på distanser över 400m så tillkommer taktiska moment genom den gemensamma banan. Därför behöver inte ett 800m lopp kännas lika tungt som ett 400m lopp.
Det tidsmässigt längsta loppet på skilda banor är 400m häck. Det är kanske därför just det loppet sägs vara tyngst. Det kanske är tiden och inte bara häckarna och tvånget att hålla en viss rytm som orsakar problemen.

Jag skulle vilja se, åtminstone försökstävlingar, på längre distanser såsom 800-1500m, med skilda banor eller starttider såsom vid sprinttävlingar på skidor. Detta skulle kanske kunna ge de resultat Peter är ute efter.
Walker67
1947 • Växjö
#13
•
5 november 2010 kl 23:19
Gilla
När vi ändå är inne på veteran-friidrott, så undrar jag om det finns någon lista på hur förmågan att frambringa syreskuld ändras med stigande ålder. Jag antar att vid en viss ålder, så förmår man inte springa så fort att man överskrider sin egen syreupptagningsförmåga pga sämre muskelstyrka, långsammare nervimpulser och lägre motivation.
Jag har dock märkt att vid backträning med eller utan stavar går det fortfarande att frambringa syreskuld, men träningsformen är psykiskt påfrestande och bör ej genomföras alltför ofta.
Anders Ström
1947 • Skarpnäck
#14
•
6 november 2010 kl 00:09 Redigerad 6 november 2010 kl 00:13
Gilla
"Age and sex differences in blood lactate response to sprint running in elite master athletes" http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16485517

Anders Ström
1947 • Skarpnäck
#15
•
6 november 2010 kl 10:02
Gilla
Den italienske tränarlegenden Renato Canova;
"faktiskt från kort sprint och uppåt - handlar om att få kroppen att hålla hög fart längre och längre utan att hämmas av mjölksyra." http://www.friidrott.se/nyheter.aspx?id=7620
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.