Maxpuls varierar beroende av aktivitet?

Jacob

Du skriver ovan:
"Mjölksyratröskel är då en enkel term som belyser det som behöver sägas bra. Folk vet att det är en hastighetsgräns som, om de överstiger den, kommer att leda till att de snabbt blir trötta."

Du påstår att folk "vet" något som forskning visat vara osant.

Visst finns det hastighetsgränser som man blir trött av att överskrida men dessa gränser har inget entydigt samband med laktathalter är så kallade mjölksyratrösklar.

Du påstår dig ha upptäckt "idiotiska" träningsmetoder.

Jag vill inte säga att laktat- eller pulsbaserad träning är idiotisk. Den kan vara till nytta för några nybörjare men samtidigt vara hämmande för andra. Man kan inte med någon vederhäftighet ge träningsråd baserat på dennes "trösklar". Då borde man fällas för kvacksalveri.

Skamligt nog finns det landslagstränare bland kvackarna.

Billats artikel var intressant om än lite till åren kommen.

Trots Oldboys avfärdande av LT som "kärnan i en teori som inte längre har vetenskapens stöd" dyker det upp oväntat många artiklar på temat i aktade vetenskapliga tidskrifter (uppenbarligen finns det ett visst fortsatt intresse inom vetenskapen av att studera LT). Ämnet verkar dock minst lika vildvuxet nu som 1996. En nyare artikel som verkar läsvärd i sammanhanget är "Lactate threshold concepts: how valid are they?" av Faude, Kinderman och Meyer (2009), för den som kommer åt PubMed.

Henry -> Läs originalartikeln istället för en summering av den skriver av person x (där står ingen författare, förtroendeingivande). Det är knappast samma slutsats i den faktiska artikeln om man säger så:

"Blood lactate measurements are an approximate way to appreciate the equilibrium between the rate of lactate production and elimination determined by the relative kinetics of glycolysis, lactate dehydrogenase and mitochondrial respiration. However, this complexity in the regulation of lactate metabolism does not prevent general practitioners or coaches from measuring or using the blood lactate for prediction of exercise performance"

"Blood lactate measurements can help when selecting the correct exercise intensity for training. However, to interpret the blood lactace profile modification after training, the athlete´s nutritional state and exercise protocol have to be controlled." http://billat.fr/attachments/020_13.1996-Billat-use%20of%20blood%20lactate%20Mesasurements-SportMed.pdf

I en artikel i samma tidskrift 5 år senare rekommenderar samma författare att man ska använda sig av MLSS för att välja intensitet vid intervaller. http://billat.fr/attachments/041_34.2001-Billat-intervaltraining1-SportMed.pdf

Sen kanske vi ska hålla oss till forskning som inte är 10-15 år gammal? Det har ju trots gjorts en del studier sen 1996. En artikel från samma tidskrift som Billats artikel men publicerad 13 år senare.

Lactate Threshold Concepts: How Valid are They? http://www.ingentaconnect.com/content/adis/smd/2009/00000039/00000006/art00003

Lite citat från artikeln
"It is widely accepted that LTs (and the submaximal course of bLa during incremental exercise) are a criterion measure for aerobic endurance performance.[24,26,30,72,81,108] In particular, it has been shown that LTs are superior to maximal oxygen uptake when assessing endurance performance in homogenous groups of athletes.[11,12,109-111]"

"another approach to assess aerobic endurance performance is the determination of the highest constant exercise intensity that can be maintained for a longer period of time without a continuous rise in bLa. This intensity represents theMLSS, which has been shown to be highly related to competition performance in endurance events (r [correlation coefficient] = 0.92 with 8 km running, r = 0.87 with 5 km running and r = 0.84 with 40km cycling time trial speed, respectively).[112-114] The MLSS has been defined by some authors as the ‘anaerobic threshold´ because it represents an exercise intensity that can be maintained without considerable contribution of anaerobic metabolism.[27,30,50,72,115] Each higher intensity results in a clearly identifiable increase in bLa with time during constant load work.[50,86,88]"

"To summarize, the overwhelming majority of published studies on the relationship between LTs and endurance performance showed strong correlations, particularly for running events. This supports findings of earlier training studies that found training-induced improvements in competitive performance significantly correlated with improvements in LTs.[130,162]"

Denna tråd börjar bli off topic.Tror att frågeställaren har fått svar på sin fråga angående maxpuls varierar beroende av aktivitet.....

Nja, helt off topic är det väl inte. Den maximala pulsen och MLSS är ju olika i olika grenar, och det är nog inte så lyckat att bestämma träningsintensiteter i nån annan gren utifrån dessa.
Diskussionen har väl sen glidit över i om maxpuls och "laktattrösklar" är vettiga hjälpmedel att bestämma olika träningsintensiteter.

Tycker att det framgår av ovanstående citat och länkar att MLSS är det enda vettiga begreppet vad gäller tröskelvärden och det som korrelerar bäst med prestationer i konditionsidrotter.
Problemet med MLSS är att det är så svårt att mäta på ett korrekt sätt. Det krävs långa upprepade uthållighetstester på olika belastningar för att "gaffla" in det sanna värdet. Testerna är så krävande att försökspersonerna mattas ut fysiologiskt och därför inte förmår åstadkomma en riktigt plan laktatkurva i längden...
Istället gör man halvtaskiga uppskattningar utifrån tex OBLA= 4 mmol/l eller brytpunkter i laktatkurvan

Apropå Billat och den amerikanska roddlaget. En åtta ror ju 2km på dryga 5 min. De ligger alltså på en intensitet som klart överstiger VO2max. Det är ju alltså en ganska anaerob aktivitet, så man kan kanske inte räkna med nån vidare korrelation mellan prestation och laktattröskel, som ju sägs indikera gränsvärdet för kroppens aeroba förmåga

Jacob
Person x som referat artikeln om Billat hittar du längst ner.
Du har rätt i att jag borde nämnt källan.

Övriga verk av honom finns beskrivna nedan.
http://coachsci.sdsu.edu/index.htm
http://coachsci.sdsu.edu/rushall/about.htm

Att det finns något som man, möjligen, kan mäta i ett lab som korrelerar med prestationsförmåga är ju av begränsat intresse för även den ambitiöse motionären. Särskilt om mätningen är svår att utföra korrekt så att det är besvärligt att följa de förbättringar som träningen förhoppningsvis åstadkommer. Det finns ju ett mycket enklare sätt som man kan göra själv: gör ett tidstest. Tävla med dig själv på en given sträcka, kör det som ett fartpass.

Ser inte någonting som skulle vara bättre med ett fysiologiskt testvärde än med ett prestationsvärde. Hade det funnits någon mekanism som förklarade att "med det här värdet ska du träna just så här för att förbättras snabbast, för att......" så kunde det funnits en poäng med det.

Alla försök att på fysiologiska grunder hitta en optimal träning har i mina ögon fallit. Man kan se olika komponenter som behöver tränas men ingen enskild komponent är ensam nyckeln till ens resultat. Alltså behöver man träna varierat och olika personer får bäst resultat med olika mix. Erfarna tränare föreslår vitt sklida program för framgång ( i brist på allenarådande fysiologisk mekanism får vi falla tillbaka på erfarenheten ). En bra coach är ett bollplank och en inspirationskälla men den enskilde måste ändå försöka hitta sin egen träningsmix.

Håller inte alls med, Oldboy. Ett prestationsvärde består av fler parametrar än ren fysisk maxkapacitet. Du har (åtminstone) väderförhållande (temp, luftfuktighet, vind), allmänmentalt tillstånd, individuell förmåga att ta ut sig (motivationsförmåga).

Låt oss t ex anta att din akilleshäl är "motivationsförmåga". Dvs förmågan att ta ut sig helt. Du kanske TROR att du maxar.

Ett prestationstest (ensamt) säger då visserligen att du inte verkar kunna prestera bättre, men det säger inget om den verkliga orsaken. Ett rent fysiologiskt test skulle då kunna säga, att mänska, du KAN BÄTTRE. Du har alla verktygen i lådan. Ta i mer. Våga. Vinn.

Min poäng är alltså att med bra, rent fysiologiska, "labbtest" skulle man kunna utesluta vissa saker som akilleshäl, och kunna leta efter andra möjligheter att förbättra sig.

T ex ett bra VO2Max-värde men dålig prestation, antyder dålig löpekonomi och/eller dålig förmåga att omsätta laktat. Vad ska den personen träna? Ja, inte 4x4/3 i alla fall. Snarare väl 10-15x400 i överfart med god hållning och med lång vila och 5x2000 i tröskelfart.

Sven, jag förstår din poäng men håller ändå inte med. Visst beror ett dagsresultat på mycket, men kör man samma sträcka då och då som snabbdistans så får man i alla fall hygglig koll på hur man utvecklar sig. Med någon tävling ibland ser man hur mycket man "maskar" på snabbdistansen.

Ett labbtest kan bara ta fram vissa värden av dem som avgör en tävling. Med löpekonomi är det ju svårt att veta hur långt från sin potential man är hur mycket man än mäter. Motivationens inverkan ser man bara i ett lopp man själv tycker är väldigt viktigt. OK, man kan se om VO2max har slutat öka under träningen men den avgör ju inte loppet.

Jag är anhängare av "Central Governor-teorin" som lanserades av Tim Noakes för ett antal år sedan och enligt den sitter mycket i huvudet men inte i det mentala (enbart) utan i vad de autonoma systemen lärt sig. Det finns därför en hel del att träna som inte behöver förbättra labvärden men ändå förbättrar ens tävlingsresultat. Och som inte beror av förstärkt jävlar anamma utan av att Central Governor vågar släppa till mindre säkerhetsmarginaler för att CG har testat olika lägen i närheten och kunnat "kalibrera" bättre.

Sen kan man förstås bli motiverad av att se att "värdet på X" har ökat 2% sen förra testet. Och mäter man många olika parametrar kanske man kan se ett mönster som hälper en framåt. Men det är inte säkert, för många viktiga parametrar kommer man aldrig åt att mäta. Det är väl därför det finns så många olika träningsteorier, kanske.

Om du funderar en gång till på CGT och vad jag skrev så märker du nog att de på intet sätt är i motsatsförhållande, tvärtom. CGT har jag bekänt mig till länge, för övrigt.