Löpning • Träning • 30 inlägg • 6365 visningar •

Maxpuls varierar beroende av aktivitet?

Timo Hoffren

1965 • Göteborg

•

12 september 2010 - 16:30

Gilla

I dagens GP medföljde en bilaga där bland annat pulsklockor testades och i samband med detta en artikel om pulsbaserad träning. http://www.gp.se/nyheter/1.232188-las-i-tidningen
(Ni som har tidningen kan titta på sidan 17, ´Pulsen har koll på kroppen´)

En sak jag reagerade över var att maxpulsen är olika beroende på vad man sysslar med för träning.
Jag har personligen svårt att acceptera detta, hjärtat struntar väl i om jag springer, cyklar eller simmar, maxpulsen måste väl ändå vara densamma. Om jag har 190 i maxpuls så har jag 190 i maxpuls oavsett om jag promenerar, springer eller cyklar.

Kan någon bekräfta att jag har rätt eller förklara hur maxpulsen kan variera beroende av motionsform.

< < < 1 2 > > >

Henrik Grönvall

1976 • Göteborg

•

12 september 2010 kl 16:44

Gilla

Det beror helt enkelt på hur tränad du är i olika idrotter. D v s om du endast kör cykling får du svårt att kunna uppnå en lika hög maxpuls i t ex löpning pga att du helt enkelt inte har teknik/vana för att utöva formen på ett lika effektivt sätt.

Å andra sidan (efter egna mätningar) kommer jag snabbare upp i puls i de idrotter jag utövar sällan, men inte lika högt.

Anders Carbonnier

1983 • Stockholm

•

12 september 2010 kl 16:45

Gilla

Maxpulsen har ingenting med vilken aktivitet du håller på med, den är den samma vid stilla sittande som högintensiva intervaller. Maxpulsen är det antal slag hjärtat som mest kan slå under en minut.

Sen är det så att du under olika former av aktivitet kommer upp i olika högsta puls.
Under löpning kan jag tex. komma upp i puls över 200 vid hög intensitet, men under cykling har jag mycket svårare att komma upp i samma nivåer.

Su-San Oh

1972 • Saltsjö-Boo (Nacka)

•

12 september 2010 kl 17:20 Redigerad 12 september 2010 kl 17:24

Gilla

Alltså, maxpuls är maxpuls.

(Fast ska man vara petig är det bättre att skriva max hjärtfrekvens/rate, men det blir så långt. Du kan ju ha QRS-komplex, men den ger inte puls vid halsen/ljumske/handled etc. De flesta "prylar" mäter hjärtfrekvensen, inte pulsen. Ironiskt nog står det oftast puls-bälte, när det borde stå hjärtfrekvens-bälte)

Det kan vara olika svårt att komma upp i max-HR. När man har Borgskala 20 på löpning så är det "lättare" att nå sin max-HR. Det är svårare att nå samma HR trots att man har nått Borgskala 20 i cykling.

Anledning: enligt träningsfysiologin så påverkas blodflödet av att fötterna stöter mot marken. Flödet i benens blodkärl/venklaffar blir annorlunda jämfört när fötterna är i cykelpedalerna. Skillnaden av blodflödet kvarstår när flödet når stora hålvenen (vena cava inferior). Som i sin tur påverkar blodvolymen i slutet av diastole och därmed slagvolymen. Olika slagvolymer påverkar vilken puls du kan få ut just då.

Hoppas någon blev klokare av detta inlägg. Su-San Oh

Redigering: stavfel och syftningsfel.

Mattias Johansson

1991 • Värnamo

•

12 september 2010 kl 17:52

1 Gilla

Här är en intressant länk om just detta
http://traningslara.se/maxpuls-och-mjolksyratroskel-vid-lopning-och-cykling/

Su-San Oh

1972 • Saltsjö-Boo (Nacka)

•

12 september 2010 kl 18:02 Redigerad 12 september 2010 kl 18:05

Gilla

OT: traningslara.se är läsvärd, förklarar på lagom nivå. Bara hittat ett fel där (i och för sig bara läst fysiologi-delen). Det tog bara ett dygn från mejlet tills att felet togs bort. (Till skillnad från marathon.se som har ett fel i alternativ A på maxpulsberäkningar: 220-50=180 och 226-50=186 ??) Su-San Oh

Redigering: mer stavfel.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

•

12 september 2010 kl 18:54

Gilla

Nog kan artikeln som Mattias hänvisar till vara läsvärd om man bortser från tramset kring mjölksyra och trösklar.

Författaren använder ordet "mjölksyratröskel" medan det diagram han visar använder begreppet "anaerobisk tröskel". Trots att varken den ena eller den andra finns så har de lyckats mäta dessa!

Vidare så menar han att det är fördelaktigt att arbeta med störe muskelgrupper för att musklerna då får mindre mjölksyra.

Varför skulle det vara bra att få mindre mjölksyra och varför skulle det vara bra att träna med mindre mjölksyra?

Författaren påstår sig ha "läst" 30 hp idrottsfysiologi utöver sin utbildning till sjukgymnast. På en sådan nivå kan man ha lärt sig vad saker heter men knappast vad de betyder.

Timo Hoffren

1965 • Göteborg

•

12 september 2010 kl 19:42

Gilla

Tack för era svar och länkar

En kort lekmannamässig sammanfattning:
Maxpulsen är densamma oavsett aktivitet.
Sen är det förmodligen så att jag inte orkar komma upp i max i alla specifika idrotter beroende på teknik och styrka. Jag som inte cyklar så mycket har helt enkelt inte tillräcklig styrka i mina ´cykelmuskler´ för att orka jobba så hårt att hjärtat ska ansträngas till max.
Därför måste jag justera mina pulszoner när jag tränar cykling jämfört med löpning, för att ligga i samma träningszon.
Tur att man redan har en pulsklocka där det går snabbt att ändra zongränserna, annars hade man väl blivit tvungen att investera i en ny;

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

•

12 september 2010 kl 21:10

1 Gilla

Timo

En alternativ slutsats är att strunta i pulszoner.

Jacob Gudiol

1964 • Helsingborg

#10

•

12 september 2010 kl 21:12

Gilla

Henry -> Nu är ju mjölksatröskel, anaerob tröskel, OBLA, MLSS osv namn för i stor sett samma sak. En intensitet där mängden mjölksyra överstiger kroppens förmåga att transportera bort det. Jag valde termen mjölksyratröskel då det är den folk är mest bekanta med. Poängen i inlägget blir den samma.

Orsaken till att det finns många namn för i princip samma sak är för att de inte finns någon klar egentlig gräns. Precis som du skriver så finns där ingen tröskel. Men det betyder inte att det inte går att mäta och det betyder inte att det inte kan vara en nytta att mäta det.

Varför man skulle vilja jobba under mjölksyratröskeln är ju självklart. På en högre intensitet orkar man arbeta mycket kortare tid.Även fast mjölksyra i sig inte har någon klar negativ inverkan så sammanfaller dess ökning med flera andra faktorer som ger trötthet. Fler och större muskler gör också att man kan pressa cirkulationen mer. Om du tex endast använder dina armar kommer du aldrig att få samma utveckling av din syreupptangningsförmåga som du får när du arbetar med benen.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#11

•

12 september 2010 kl 22:17

Gilla

Jacob

Det är bra att vi är överens om att det inte finns någon egentlig mjölksyratröskel.

Att det finns ansträngningsivåer som leder till mer "mjölksyra" i blodet än vad som för tillfället kan tas till vara erkänner jag. Men därav följer inte att träning över dessa ansträngningsnivåer skullle vara sämre. För mig är det inte "självklart".

Det behöver inte heller vara någon nackdel att den högintensiva träningen bedrivs under kortare tid i följd. Man kan ju upprepa tränigngen om det är mer tid man vill nå.

Att träna utan trötthetssymptom behöver inte heller vara bättre än att uppleva trötthet under träning.

Du påstår att "Fler och större muskler gör också att man kan pressa cirkulationen mer". Menar du att de muskulösa sprinterna eller tyndlyftarna har utvecklat en större syreupptagningförmåga än t ex de spinkiga långdistanslöparna?
Då är du nog ute och cyklar.

Jacob Gudiol

1964 • Helsingborg

#12

•

12 september 2010 kl 22:48

Gilla

Nu verkar du bara hitta på saker för att kunna fortsätta argumentera. När skrev jag att träning över "dessa ansträningsnivåer" skulle vara sämre?

När skrev jag att det är en nackdel att uppleva trötthet under träning?

Hur du kommer till den slutsatsen som du kommer till i sista stycket är helt obegripligt för mig. Nej det menar jag inte!

Anders E

1968 • Sollentuna

#13

•

12 september 2010 kl 23:04

Gilla

Jag var tvungen att backa tillbaka till litteraturen när jag läste påståendet att mjölksyratröskeln inte existerar.

"The Maximal Lactate Steady State (MLSS) is defined as the highest workload that can be maintained over time without continued blood lactate accumulation.
By definition, MLSS is attained when lactate (LA) varies by less than a 1 mM during the final 20 min of constant intensity exercise." [Czuba et al., 2009]

För mig är ett tröskelvärde ett värde hos en parameter som om det överstigs ändrar beteendet hos en annan parameter. Om man kan acceptera denna tolkning av tröskelvärde borde MLSS ovan kunna betraktas som ett tröskelvärde.

Oldboy

1952 • Danderyd

#14

•

13 september 2010 kl 00:31

Gilla

Anders, om man själv formulerar sina definitioner kan man naturligtvis definiera en tröskel även om den avviker från normal praxis. I många sammanhang har 4 mM använts som ett slags närmevärde på "mjölksyratröskeln" för motionärer. Att då påstå att den är konstant om den inte ökar mer än 25% på 20 minuter tycker jag liknar ansträngningen att anlägga en fotbollsplan i ett högfjällsområde, "det är ju inte platt nånstans, vi får nöja oss med det här".

Jacob Gudiol

1964 • Helsingborg

#15

•

13 september 2010 kl 14:06

Gilla

Oldboy -> Sådär kan man inte tänka. Det finns en flytande gräns även för övervikt, vad som är nyttig mat och vad som klassas som jobbig träning. Ska vi då säga att man inte kan skilja på en fet eller smal person, pommes och grönsaker eller promenad och högintensiva intervaller?

MLSS är ett bra mätvärde som är regelbundet nog för att man ska kunna använda det vid träning. Det kan användas för att särskilja grupper med idrottare efter prestation och det är definerbart. Vad mer ska man begära?

Oldboy

1952 • Danderyd

#16

•

13 september 2010 kl 14:49

Gilla

Jacob, man kan definiera alla möjliga mätvärden som kan vara användbara på ett eller annat sätt. Men att säga att en variabel nått ett konstant värde när den inte ändras (stiger) fortare än 25% på 20 minuter står ju i strid med vanligt sunt förnuft. Jag hävdar att den definitionen kanske är användbar för somligt men det är inte ett tröskelvärde den definierar. Så sluta kalla det för mjölksyratröskel. Särskilt som det begreppet är kärnan i en teori som inte längre har vetenskapens stöd.

Jacob Gudiol

1964 • Helsingborg

#17

•

13 september 2010 kl 15:46

Gilla

Mjölksyratröskel är en dålig term av många orsaker, men vet du någon bättre svensk term? Tycker du att jag ska hitta på ett ord istället? Och sen hittar någon annan på ett annat ord och det blir ännu mer oreda!

Ibland får man leva med att saker och ting är som de är och att det inte är perfekt. Så länge termen är definerad i den text man läser vet man vad som gäller ändå. Vill man diskutera frågan med någon som inte är så insatt eller skriva en artikel som jag gjorde måste man använda ord som folk förstår. Mjölksyratröskel är då en enkel term som belyser det som behöver sägas bra. Folk vet att det är en hastighetsgräns som, om de överstiger den, kommer att leda till att de snabbt blir trötta.

Sen har mjölksyratröskel lika mycket stöd nu som den hade förr, inga större förändringar där. Det är fortfarande ett verktyg för att räkna ut vilken hastighet som en person orkar springa med under längre tid. Förklaringsmekanismen bakom är förändrad, inte resultatet från alla studier som finns som visat att mjölksyratröskel, oavsett mätteknik, kan särskilja mellan olika idrottares prestationsförmåga.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#18

•

13 september 2010 kl 17:28

1 Gilla

http://www.roble.net/marquis/coaching/billat.html

Oldboy

1952 • Danderyd

#19

•

13 september 2010 kl 18:22

Gilla

Tack för länken Henry! Ser ut att finnas en hel del annat intressant att läsa där också.

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#20

•

13 september 2010 kl 20:58

1 Gilla

Oldboy

Ja inte saknas det argument som talat mot tröskelseendet. Jag tyckte det räckte med Veronique Billats summering, i synnerhet hennes reflexion över de amerikanska roddarna.

För att även andra enklare ska hitta till vidarelänkarna, se nedan.
http://coachsci.sdsu.edu/csa/vol46/table.htm

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.