Kamel,eller inte kamel...

Emil

1984 • Sundsvall

#2

•

2 november 2007 kl 16:45 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Vana, skulle jag säga.

Min pappa löper väldigt mycket och han dricker knappt någonting någonsin(kan jag tycka). Detta är nog för att då han löpt i hela sitt liv och alltid haft inställningen att "så här är det att löpa", när vätskebristen sätter in så blir den aldrig lika påtaglig som när jag känner att det börjar smaka järn i munnen och läpparna blir klistriga. Han bryr sig helt enkelt inte.

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#3

•

2 november 2007 kl 17:59 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Här har du en annan storsvettare som skulle vilja träna upp lite kamelegenskaper. Är det en bit över 20 grader så kommer krampen som ett brev på posten efter 15 km även om om jag dricker så mycket jag kan. Lidingöloppet 2006 (24°C) drack jag 4-5 muggar vid varje vätskestation men det hjälpte inte.
Varför det är så här vet jag inte. Delvis är det ett släktdrag. På nåt vis så måste jag har en känslig termostat som reagerar överdrivet och öser på med svett så fort temperaturen stiger lite vid fysisk ansträngning.
Jag försöker anpassa mig genom att springa när det är svalt, eller springa kortare när det är varmt.
Jag brukar låta bli att dricka under träningspassen för jag vill "träna" bort vätskebehovet, och det känns också som att man svettas mer ju mer man dricker. Idealtemperaturen är väl 12-15 grader, shorts och t-shirt, då kan jag lätt springa 2 mil utan vätska. Efter 45 min är kläderna genomvåta och då kyler de så bra att svettningen minskar.
Det kanske är möjligt att anpassa kroppen så att man svettas mindre. En gång när jag hade varit i Thailand i sju veckor och kom hem till ett vintrigt Sverige så spelade jag innebandy i en timme utan att bli svettig. Märklig upplevelse för mig men den förmågan försvann snabbt...

Ett bra tips om man nödvändigtvis måste tävla eller träna i höga temperaturer är att blöta ner kropp och kläder vid vätskekontrollerna (och dricka så mycket man kan förstås)

Åsa Ekedahl

1969 • Klintehamn

#4

•

3 november 2007 kl 19:10 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Fick tips från en enduroåkare att vätskeersättning från Apoteket var finemang för krampbenägna icke-kameler. Så nu är frågan om jag ska försöka vänja av kroppen ( en billig lösning, men kanske lite plågsam), eller ösa på med riktig "lyx-dricka" ( dyrt, men bekvämt) hmm... Tål att tänka på...

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#5

•

6 november 2007 kl 09:55 Redigerad 6 november 2007 kl 09:57

Gilla

Åsa, jag har lite teorier om detta.
Man kan "vänja kroppen" vid arbete i varmt väder och därmed minskar vätskebehovet automatiskt, men det beror på att kroppen är klurig och producerar mer blodplasma. Allt detta och mer kan ni läsa på länken här nedan. http://www.paddlingsnyaadress.com/paddlarvaard/vatsk.htm

Att springa en timma i varmt väder är OK för en som är vältränad. Själv dricker jag aldrig något under pass under 1 timma eller 12km. Då räcker det att dricka bra under dagen och efter träningen. Är det extremt varmt tar jag alltid med en flaska OM jag känner mig enormt klibbig i munnen. (Bevis på att vätska behövs i systemet.)

Kroppen fungerar lite olika hos oss individer, men det skiljer sig inte så mycket som många tror. Däremot har man ofta ett arv från sina föräldrar som kanske dricker lite för lite under dygnet, och då gör man likadant som barn till sina parenteser... Arv och miljö är ofta bovar i sammanhanget av både fel föda och för lite/mycket vattenintag.
/Roger

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#6

•

6 november 2007 kl 12:20 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Mycket bra länk, Roger. Tackar!
Bekräftar en del funderingar/erfarenheter jag haft samt ger en hel del bra tips.
Vätskeförlusterna i varma förhållanden kan uppgå till långt mer än 2 liter/h säger artikeln, men för egen del skulle jag säga att vätskeförlusterna kan vara mer än 4 liter/h. Så mycket kan jag inte dricka när jag springer. Krampen kommer uppskattningsvis när jag tappat 6 procent i kroppsvikt eller ca 5 liter.

Det här med ökning av plasmavolymen med 20 % kastar ju lite nytt ljus över "sälsyndromet" som diskuterades i annan tråd: http://jogg.se/?sida=forum&subid=1241&searchstr=

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#7

•

6 november 2007 kl 13:52 Redigerad 6 november 2007 kl 13:57

Gilla

Olof, nja... 5 liter låter jäkligt mycket. Varför springa 2 mil utan vätska?
4L/tim.... Nej du, om du nu inte kör med en Camelback som läcker alltså... ;o)

Jag har en tes om dina kramper...
Om du springer helt utan vatten och gör av med 4L/tim under dina löppass borde du i så fall lida av svår huvudvärk och kraftigt förhöjd puls samt en högre kroppstemperatur runt 38-39 grader medans du springer... efter ca: 1,5-2 timmar alltså.

OM INTE har du fel om din teori att du gör av med 4L/tim. Är du med? Kolla länkarna och läs klart så förstår du mer...

Är det inte bättre att du dricker lite mer under dagen INNAN dina pass?
Har du ingen huvudvärk är dina kramper troligen relaterade till något annat än vätskeförlust. (Vilket du omöjligt kan få om du dricker som du skriver ang. Lidingö 2006.)
Alltså tror jag INTE att dina problem med kramper beror på vätskeförlust, utan tvärt om. För mycket vätska spär ut koncentrationen i kroppen ang. salter och andra vattenlösliga vitaminer och detta kan ge kramp.

Du lider troligen av magnesium och kalcium-brist pga av för mycket vätska. Drick under dagen, som förra länken gav dig som förslag, så slipper du problemen då du ska springa. Även Samarin är en ersättare av salter, så denna skulle du kunna ta någon timma innan ett långpass. (Eller vätskeersättning som Åsa nämner.)

Har du inte extra intag av magnesium och kalcium ska du nog börja fundera på att ta en vitamintablett så du slipper problem med kramper framledes... Det verkar som dina mat/vätskevanor inte ger dig tillräckligt med dessa ämnen. Eller kan du äta mer mat som innehåller mer av dessa ämnen om du inte vill knapra vitaminpiller.

Här är ytterligare några blöta länkar med töstande info: http://www.geocities.com/svettinfo/forlust.html http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=80892

Maten är viktig när man idrottar. Se till att ät allsidigt, alla ni där ute...
/Roger ;o)

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#8

•

6 november 2007 kl 14:08

Gilla

Wikipedia ger ofta bra info: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kramp
/Roger

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#9

•

6 november 2007 kl 15:53 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Roger: givetvis springer jag bara två mil utan vätska när vädret tillåter (under 15 C). Jag får hela tiden anpassa hur långt jag springer efter de yttre förhållandena (sol, vind, temp, luftfuktighet). Om jag ska hålla stilen och må bra hela passet så får nog inte inte vätskeförlusterna bli mer än 2-3 liter. Ibland sätter jag upp en rundbana med vätskestation, vätskebälte och camelback gillar jag inte för det skumpar så mycket.
Det är bara på tävlingar under "fel" förhållanden som jag pressar mig så långt så att jag får kramp (vätskeförlust i kombination med överhettning gör ju symptomen värre)

Huvudvärk av vätskeförlust? Nja inte direkt, men ett allmänt obehag och en oerhört stark önskan att försvinna till ett svalare ställe, eller stoppa huvudet i en klar iskall fjällsjö...

Det här med drygt 4 liter i timmen kommer från ett halvmaraton på 80-talet som gick 28 graders värme där jag vägde mig strax före och strax efter loppet. Drack 2 liter under loppet, 2 liter efter loppet och hade ändå minskat ca 4,5 kilo i vikt, alltså drygt 8 kg på 1 tim 50 min löpning.
(det här fick mig att inse att långlöpning inte var min grej, men nu 20 år senare är jag tillbaka)

Lidingöloppet 2006 vägde jag mig inte, men från start tills att jag återigen kunde klämma ur mig lite urin fick jag dricka ca 9 liter (tre stora öl på slutet gjorde susen)

När man föranmäler sig till en tävling vet man ju inte exakt hur förhållandena blir men jag försöker satsa på tävlingar som går rätt årstid, eller direktanmäla sig när förhållandena är OK.

Jag brukar alltid äta och dricka ordentligt och äter dessutom vitamin och mineraltillskott. Att försöka ladda vatten inför ett lopp/träningspass funkar inte, man bara pissar ur sig vätskan och förlorar salter i onödan. Däremot går det bra att dricka 1-2 glas precis när man ger sig av.

Jag kanske är ett unikum, men om du nån gång träffar nån i spåret som ser ut att ha badat med kläderna så är det bara att säga: Tjena Olle!
;-)

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#10

•

6 november 2007 kl 18:57 Redigerad 6 november 2007 kl 18:58

Gilla

Hmmm... Svårt, men inte omöjligt att prova med några enkla lösningar för att se om dina långpass blir lättare.

Prova att ladda med pasta dagen innan du ska springa och även samma dag. Drick vätskeersättning under dagen, likväl som vatten. Inte för mycket och inte för lite. Du ska lätt kunna klara dig på en halvmara med de vatten-stationer som finns OCH utan att duka under. Kolhydrater binder nämligen vätska... Blir mycket pasta alltså. ;o) Ris och potatis är oxå bra men man får äta mycket mer av dessa födoämnen om man jämför.

Läser du länkarna noga så finner du en del bra tips som är värda att testa. Har du inte huvudvärk har du inte nått gränsen för vätskeförlust på 5% i alla fall. (Gäller kanske inte alla individer, men huvudvärk är ett tecken för 5% gränsen.) Väger man sig borde det väl oxå ge rätt utslag...

Lycka till och testa vätskeersättning bara för att se om det hjälper mot kramper då det är varmt ute.

Din längd och vikt förresten? Är du möjligen en lång ranglig person?
/Roger

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#11

•

7 november 2007 kl 10:50 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Tack för ditt engagemang och alla tips i detta svåra fall :-)
Även om utgångsläget är svårt kan man ju med olika små knep försöka optimera sin prestation. Det är ju det som är den stora utmaningen...

Det är ju värdefull info att glykogen binder 3 ggr sin vikt i vatten, tex.

Lång kanske jag är men inte direkt ranglig, 189 cm 84 kg. Att vara lång och ranglig borde ju vara en fördel i varma förhållanden (större kroppsyta i förhållande till volymen ger bättre kylning)

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#12

•

7 november 2007 kl 11:16 Redigerad 7 november 2007 kl 11:18

Gilla

Hmmm.... Att jag frågade beror på att den som är slank ibland fått ett arv av sina föräldrar att äta för lite kolhydrater men dock mer protein i form av kött. Kolhydrater är ofta boven i dramat när man går upp i vikt. (Snabba kolhydrater iofs, men även andra dito ställer till det.) Det är kolhydraterna som höjer insulinet i kroppen och insulinet lagrar dessutom fett. Därför är folk för feta idag... detta tillsammans med osunda matvanor och dåligt med motion.

Nog om det. Min tes är att du äter för lite kolhydrater och alltid har gjort det. (Troligen, men bara en gissning.) Då blir du inte heller så bra på att binda vätska i kroppen och får de problem du beskriver. Kolla kostråd på nätet hur mycket kolisar du ska käka...

Middag och lunch: 60-70g pasta/portion skulle jag rekommendera.
Frukost och ev. kvällsmat: 1dl havre/råg gryn. (Blanda 50/50 av dessa.)
Råg är bra mot framtida prostataproblem.
Blanda ihop en egen müsli som du tar 1-1,5dl med mjölk eller fil på kvällen.
(Torkade frukter och sädesslag och ev. lite kornflakes. Inget socker...)
Kaffe är ingen kvällsmat, bara antioxidanter... Det är en myt att man inte ska äta på kvällen. Tränar man ska man återställa balansen i kroppen. OCH godis är ingen frukt. ;o)

Hoppas du finner något av allt detta intressant och att det hjälper dig lite under kommande säsong.
/Roger ;o)

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#13

•

7 november 2007 kl 11:50 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Nja...
Kostmässigt är jag faktiskt på väg åt motsatt håll. Kolhydrater i form av pasta och ris är annars min stapelföda, men jag försöker nu äta mer fett (helst av det omättade och fleromättade slaget ). Tänkte satsa på lågpulsträning i vinter och då är det ju främst fettförbränning och aerob förmåga man vill träna upp. DEt är ju svårt att låta bli att inspireras av Maffeträning på detta forum. Min erfarenhet av lågpuls är att det lugna tempot sänker värmeproduktion och svettning avsevärt, så vätskeförluster blir nog ett mindre problem

Åsa Ekedahl

1969 • Klintehamn

#14

•

7 november 2007 kl 12:00 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Mycket intressant läsning Roger! Tack för ditt engagemang, mycket bra info som jag med all säkerhet kommer att ha nytta utav! / Åsa:-)

Roger Bohman

1967 • Ronneby

#15

•

7 november 2007 kl 12:39 Redigerad 7 november 2007 kl 12:41

Gilla

Åsa, inte är du speciellt långsam av dig. Vill du bli snabbare ska du köra kvalitetspass en gång i veckan. (Just nu är jag långsammare... ;o)

Olle, Maff rockar fett... eller hur... ;o)
Jag har kört Maff sedan Maj månad och ska fortsätta med detta. Köpte en pulsklocka med GF 305:a med inbyggd GPS som har gett mig massor med sköna timmar på asfalten. Pannlampan får jag inte heller glömma att nämna eftersom den ger mig lite ljus i tillvaron då allt är kolsvart nu på kvällarna. (Petzl Myobelt XP.) Den gör att jag kan köra på nästan som vanligt, även när det är trist och mörkt.
Under våren kommer jag att köra kvalitet och ett längre Maff pass i veckan, liksom några mindre återhämtare. OM jag nu håller mig frisk och kan träna på som vanligt alltså...
/Roger

Åsa Ekedahl

1969 • Klintehamn

#16

•

7 november 2007 kl 14:24 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Försöker lägga in lite backträning eller fartlek emellanåt, har haft nån dröm om att klara milen under 45 minuter, men det känns som just en dröm, har sprungit många år och ligger ganska fast på min km tid. Antar att jag är lite för oseriös, springer oftast på "känsla", istället för att ta tid. Blir så stressad av klockan, då ska jag helt plötsligt tävla med mig själv, och absolut springa MINST lika fort som jag gjorde sist. Ja, jag vet att det är idiotiskt, vet inte bara hur jag ska kunna lägga av med det. Därför lämnar jag klockan hemma...
Men fortsätta med lite backar och fartlek alltså??? / Åsa!

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

#17

•

7 november 2007 kl 15:55 Redigerad 30 december 2006 kl 00:00

Gilla

Roger: Maffeträning rockar definitivt fett (enligt mitokondrierna ;-)). Skynda långsamt och må bra, perfekt under vintern. Om jag pratar mycket med min fru om GF 305 kanske jag får en i julklapp, det gäller att vara taktisk... Just nu kör jag low-tech och försöker hålla prat-tempo.

Åsa: Jag upplever också klockan som en stressfaktor, och för att kunna trivas med löpningen när jag började träna var jag tvungen att bortse från tiden och gå på känsla. Ett viktigt grej var också att acceptera att jag inte är lika snabb som i min ungdom. Nu har jag börjat ta tider för dagbokens skull, men jag låter känslan styra och tittar först på klockan när jag gått i mål. Nästa år tänkte jag försöka träna lite mer backar och intervaller och inte bara köra feel-good-tempo. (nånstans i bakhuvudet vill man ju ändå förbättra sina tider)

Som mästersvettare skulle man kanske också föra noggrann statistik på hur mycket man dricker/tappar i vikt i samband med träning, klädsel väder, osv...;-)