19 maj 2010 kl 20:43
Som jag uppfattat det så har begreppet VDOT ingenting med syreupptagningsförmågan VO2max att göra.
VDOT är bara en uppskattning utgående från ett enskilt löpresultat.
VO2max kan inte uppskattas med någon vettig noggrannhet. Det kan bara mätas i laboratorieliknande försök..
Jag ser heller ingen vits med att omvandla ett resultat från t ex 1500m till ett VDOT-tal och sedan översätta vidare till resultat på någon annan sträcka. Man kan lika gärna gå direkt från en sträcka till en annan. Åldersgraderingstabeller anvisar en sådan väg.
Sedan är det vidare så att syreupptagningsförmågan inte har något direkt samband med vilka löpprestationer man kan göra. Det skulle kunna finnas ett samband om det vore så att syreupptagningen vore en begränsande faktor för löpresultat. Men om nu alla har en stor överkapacitet vad gäller syreupptagningsförmåga i förhållande till vad andra muskler klarar av så tjänar man inget med att speciellt öka sin syreupptagningsförmåga.
Sedan är det också så att syreupptagningsförmågan i regel ökar med träning men detta innebär inte att det speciellt är denna ökning som orsakar de bättre löpresultaten.
De mest tränade i olika sporter har ofta mycket höga VO2max-tal, men det är inte alltid den med högst maximal syreupptagning som vinner i tävlingarna.
Det finns ett ännu oöverträffat sätt att mäta sin form och kondition. Det är att springa så fort man kan och mäta sträcka och tid. Mätredskap har de flesta tillgång till. Varför krångla till det med låtsasmått som VDOT-tal?
