18 oktober 2007 kl 08:57
Redigerad 30 december 2006 kl 00:00
Andreas
:)
Första året jag sprang loppet var 2005. Då hade jag knappt någon vana av kuperat och gjorde väl typ 48 på min milrunda på träning. Men jag sprang ytterst lite och var inte väl förberedd.
Facit: 57,15 - var extremt ovant med skogsvägar upp, ner, upp, ner, upp, ner... min far - gammal löpare - tyckte att banprofilen såg jävligt tuff ut och visst fan är banan tuff. Stigningen efter drygt 5 är hopplös. Särskilt då den fortsätter i flera etage.
Förra året skulle jag ta revansch. Av någon anledning kunde jag dock inte somna på natten. Halv sex var jag fortfarande vaken. När klockan ringde klockan 08 var jag mindre pigg och glad. Loppet fick gå som det gick...
Facit: 59 (osäker på sekund). Grejen är att det brukar kunna vara väldigt lerigt när man väl kommer till monsterbacken. Därifrån är det ju cirka 3 km av stigar, vilket gör det väldigt obehagligt att springa om det är lerigt och halt. Man får hela tiden titta vars man sätter fötterna.
Inte så uppiggande ord. Och nu undrar jag varför jag ens ska springa skiten! Särskilt då jag inte sprungit på 2 veckor nu då jag haft någon sorts influensa i kroppen.
Men man är ju DUM! :) (och envis)