1 oktober 2007 kl 09:53
Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Jag var ute med min yngste son (nu 15år) för några år sen och sprang , jag varnade honom för en lång seg backe längre fram så att han inte skulle knäcka sig innan. Han bara vände sig om och sa ;-vi ses hemma !" Knäckande -jovisst!!! Om man vänder på det hela så tror jag att man ska se det från andra sidan och bara glädjas över att de är ute och springer mellan allt stillasittande. Peppa dem att springa lite lopp emellanåt och träna med dem. Kul sätt att umgås. De får ju ruskig träning på fotbollspassen också -icke att förglömma.
Ha det så bra och låt de små slå er så mår de bättre!!
Nu ska jag ut på en ny runda som jag ritat mig på kartan
// Kerstin