Muskelbristning i vaden - vad att göra...

Lider med dig, jag vet precis hur det känns.
Råkat ut för exakt samma som du för några veckor sedan. Jag kör 4-5 pass per vecka på motionscykeln. Ska börja med att köra lite lätt styrketräning i nästa vecka. Räknar med att börja springa igen om två veckor (mycket lätt), då har jag inte löptränat på en månad. Kommer nog inte vara igång helt igen förän i mitten av januari, då har det gått ca 2 månader sedan bristningen.
Det handlar om att ha tålamod och låta det ta lite tid. Hålla igång flåset med alternativ träning efter ett tag bygga upp styrkan i muskeln igen samt så småningom börja springa/jogga igen och stegra löpmängd och intensitet sakta under flera veckors tid. Vila någon eller några dagar extra så fort kroppen ger minsta signal (även från andra delar än just vaden).
Konsultera gärna en sjukgymnast, dom är proffs på rehab.
Sådana här skador får man enbart pgr av att man överbelastar och överskattar sin egen förmåga, när värsta deppigheten har lagt sig så inser man det. Det gäller att komma ut ur detta starkare både fysiskt och mentalt än innan. Några genvägar och mirakelövningar finns nog inte, men att kombinera löpträningen med lite lättare styrketräning är nog inte helt fel.
Se det positiva...det är ju bättre att vara skadad nu mitt i mörka slaskiga tråkiga förvintern än mitt i sommaren med tävlingar och härliga löprundor i naturen.

Lycka till.

Jodå, jag har upplevt samma sak. Hård massage och långsam upptrappning kan fungera. Hitta en massör med starka nypor som kan gå igenom vaderna. Här är lite mer läsning:
http://www.marathon.se/news/article.cfm?NewsId=669554 http://www.marathon.se/news/article.cfm?NewsId=669556

Stort tack för svaren... Jag tyckte att jag gjort allt rätt innan skadan. Tränat smart och inte för mycket samt kör styrka 2ggr i veckan, men jag tror det berodde på ett kallt regnigt pass och för tunna tajts...

Tråkigt att höra Johnny. Har åkt på liknande grejer tidigare och här är vad jag lärt mig "den hårda" vägen... :-)

Ta det extra lugnt med löpningen ett par veckor, även om muskeln börjar kännas okej. För det är den förmodligen inte - räkna med att en skadad muskel bara orkar 50% av full belastning. Det här kan gälla fortfarande 2-3 veckor efter skadetillfället. Muskeln är då kroppens svagaste punkt och resten av kroppen orkar ofantligt mycket mer i jämförelse. Bara lite för hård stress, så slits muskeln sönder på nytt och kan då ta betydligt längre tid att komma igen än när den var "nyskadad". Så ta det lugnt och låt det ta sin tid.

Aktiv rehab väldigt viktigt hela tiden (tåhäv osv med skadad vad) och absolut inga längre viloperioder, då försvagas bara muskeln ytterligare.

Ett tips till, ta reda på muskelstyrkan. Hjälper att ta reda på när man vågar sig ut igen. Har kört det tidigare några gånger, tycker det ger mycket. Man får bra koll på var man har muskeln...

När muskeln börjar kännas ok igen, gå till gymet och testa den i en maskin (isolerad, kontrollerad, lätt stress på muskeln). Väldigt lätta vikter. Kör hellre flera repetitioner än att lägga på mera vikt, du kommer ändå märka var gränsen går snart. Kör på tills du börjar närma dig smärtgränsen (eller bara ana den), kör absolut inte hårdare. Jämför med oskadad muskel där du kör tyngre vikter, sedan är det bara att jämföra skillnad på vikterna.

När jag gjort det här testet tidigare så har "onda" muskeln klarat max 50% av vad oskadade muskeln orkat, trots att den känts hyffsat okej och stark innan. Fortsätt med rehab samt stressa muskeln stegvis mer och mer, och gör muskeltestet på nytt en gång i veckan. När den klarar nästan lika mycket som den oskadade muskeln så kan du prova på att jogga igen, då ska det inte vara någon fara längre.

Det var tusan det bästa jag läst av allt jag läst kring skadan. Du har helt rätt... Haft bristning förr och precis som du säger att när man tycker att man kan gå och verka utan smärta eller så och gett sig ut igen alltför snabbt, så har skadan återkommit. Jag har upplevt att snabb gång i branta backar hjälpt och stärkt muskeln på ett bra sätt. Det stora problemet att man ger sig ut för tidigt är väl mycket mentalt också, man vill inte förlora alltför mycket av den fina form man hade innan skadan. Märkligt dock att muskelbristning i vaden kommer så utan förvarning... Stort tack igen för dina tips och erfarenhet. Nu ska jag bygga upp en bra muskel i vaden...