20 november 2009 kl 16:24
-> Conny
Självklart är 200 kg i tyngdlyftning en större prestation än 50 kg, oavsett vem som utför den.
-> Jimmy
Det finns knappt en löpare i Sverige (Mustafa Mohamed), som har det så bra förspänt att han kan ägna sig åt löpning på heltid. Bland de klubblöpare som jag tränar återfinns såväl såna som driver egna företag, jobbar skift el jobbar långt över heltid såväl som familjeförsörjare med upp till fem barn. Ngr utav dem har valt att ändå kombinera det med mkt träning och klarar därför att springa förhållandesevis fort (t ex 2:26-2:59 på maran), givetvis inkl åtskilliga timmars lidande.
Om man har energiladdat inför sina pass el inte har väl ingenting med bedrift att göra? Då kan vi lka gärna starta ngn realitysåpa à la MTV och "beundra" ngn som har svultit i två veckor före maran, en annan som endast äter koskit under loppet och en tredje som skjuter sig själv med häftpistol var fjärde km.
Du skriver oxå "Vi har olika typer av tunga timmar, Men de flesta gör nog lika många om man räknar ihop dem". Det tror jag definitivt INTE! De som springer maran på fem timmar har helt enkel tränat mindre och ffa på lägre ansträngningsnivå än den som gör det på halva tiden. Om man sen spelar hockeybockey, bridge el löser korsord på sin övriga lediga tid är egalt.
Med allt detta vill jag inte på ngt sätt förringa den som genomför maran på över fem timmar. Det är säkerligen en personlig triumf, men kom inte och påstå att det är en bedrift av minst samma skala som den som gör det på halva tiden.
Det är lika absurt som att hävda att en korpspelare i fotboll har samma prestationsvärde som en allsvensk spelare eftersom korpkillen är tvungen att spela sin match kl sju på morgonen på en grusplan inför en undermålig domare, ingen publik och med risk av att bli skadad av en långsam motspelares eftersläng.