Foruminlägg av Jörgen Ågren

< < < 1 2 3 4 5 > > >
#1
•
31 januari 2007 kl 14:56 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Hej,

Är det någon som har provat att springa i våtsockor (typ neopren, som orienterare brukar ha) eller torrsockor (t.ex. sealskinz) och har lust att dela med sig av sina erfarenheter? Har börjat springa lite mer i ur och skur och vill ge mina fötter en lite trivsammare upplevelse när slasken så småningom kommer... Trampade ner i några iskalla blöthål under skogsturerna i december och det var ingen direkt hit i vanliga löparstrumpor...

Allmänna åsikter och produkttips tas tacksamt emot!

#2
•
8 februari 2007 kl 11:27 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
He, he, he...

Dagsform:
70kg / 49 minuter (48.29 Midnattsloppet 2006) = 1,43

All time high:
90 kg (Frescatihallen 1992) / 46 (45.23 Brottbyrundan 2005) = 1,96

Miltiden troligen bättre i dag, siktar på sub 42 i år. Styrkan kommer nog aldrig igen - kände mig klart mer motiverad att tävla i bänkpress för 15 år sedan...

#3
•
8 mars 2007 kl 08:33 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Körde själv första passet på 25 dagar igår. Har haft feber, förkylning, hosta och gud vet vad... 7 km i slaskiga gamla skidspår/lera. Helt underbart!!! Vad gör det att det var två steg fram ett bak och att tiden lurade iväg upp mot 40 minuter - jag är igång igen! Och faktiskt känns det inte som om jag tappat så mycket. Så upp med hakan, löparslingorna finns kvar och kroppen minns hur man springer!

Krya på dig!
#4
•
15 maj 2007 kl 15:23 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jag är anmäld. Min första halvmara... Springer för Brotby SK. Är för närvarande inne på min andra förkylningsvecka, så det känns lite osäkert just nu. Har inte funderat närmre på tid, kanske runt 1.50 om det känns OK. Ser mest loppet som ett test hur jag fungerar lite längre sträckor på asfalt - har nämligen i ett anfall av hybris anmält mig till Sthlm Marathon...
#5
•
20 maj 2007 kl 22:44 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Kände mig också något bättre under fredagen och bestämde mig för att köra. Uppladdning var lite ovanlig - enda passet sista 8 dagarna innan loppet var 23 km stökig Roslagsled på onsdagen. Jag kom alltså till start med ganska ömmande vrister och vader, men tämligen fräsch i övrigt.

Pga strulig familjelogistik kom jag sent till startområdet och hann inte värma upp nämnvärt, varför jag ställde mig långt bak och tog sdet extremt lugnt i början. 1:a 5 km gick trots det på 25,36 och första milen på 51,24. Kände mig fräsch vid varvningen och ökade. Andra milen gick på 47,38 och i mål var sluttiden 1.43.40. Med detta är jag mycket nöjd. Var trots allt min halvmaradebut.

+ Trevlig avspänd tävling
+ Många entusiastiska funktionärer
+ Bra vätskekontroller
+ Låg anmälningsavgift (tycker det är OK att det inte var chiptidtagning med tanke på detta)

- Obefintliga km-markeringar andra varvet (eller hade jag tunnelseende?)
- "Plastig medalj" (kommentar från hustrun och hennes dotter)
#6
•
5 juni 2007 kl 11:55 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
http://www.gmap-pedometer.com

Samma kartfunktioner som de som går att använda via jogg.se, men möjlighet att se "elevation". Tillförlitligheten/överensstämmelsen med verkligheten går jag dock inte i god för.

Tror att du får rita upp din runda igen för att få det att funka. Ställ om till "metric" innan du sparar rundan om du nu inte skulle föredra "english" (miles).

#7
•
10 juni 2007 kl 22:07 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Grattis alla kämpar!!!

Debut på marathon för mig också. Gjorde allt jag kunde för att mentalt "tänka bort" värmen och drack minst två glas vid varje kontroll. Största problemet första varvet var trängseln - omöjligt att hitta något flyt i löpningen. Vid halvmara-passeringen låg jag 9 minuter efter plan (1.55 var planen, för sluttid under 4 timmar). Men det var som att det tände mig - nu j-lar! Lyckades på något sätt öka tempot och hittade en takt som var något högre än normal långpasslunk, dränkte mig själv i vatten så fort tillfälle gavs (sprang rakt emot alla brandslangar jag såg!). vid 34 km var jag rejält sliten och försjönk alltmer i mitt mantra för dagen: "Hettan gynnar mig, hettan gynnar mig..." (vilket självbedrägeri!). Hursomhelst - tog mig i mål på 3.58.25. Grymt nöjd och grymt slut.

Igår tänkte jag - aldrig mer. Idag tänker jag: Undrar vad man skulle kunna prestera under mer gynnsamma förhållanden? Kommer säkert tillbaka!!
#8
•
11 juni 2007 kl 15:30 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Marathonvärken i benen är påtaglig, men jag behöver nya utmaningar. Det blir en satsning mot Lidingöloppet! Vilka andra är på??
#9
•
11 juni 2007 kl 16:15 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Thomas:
Lidingöloppet (30 km) går lördag 29 september. S:t Eriksloppet går lördag 1 september. Borde gå att kombinera. Dock inte aktuellt för min del.

Jag har aldrig sprungit Lidingöloppet, men Henriks beskrivning är ungefär vad jag hört av de jag känner som sprungit. Därav min nyfikenhet... Föredrar dessutom terränglöpning (eller snarare grusväg/skogsstig) framför asfalt när jag tränar. Kommer köra en del långpass av den typen framöver i min del av världen, dvs västra Vallentuna - Åkersberga. Intresse för "gruppträning" någon? Vi snackar sträckor 18-25 km, tempo 5.45 - 6.15. Allt beroende på terräng och dagsform.
#10
•
11 juni 2007 kl 16:17 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Korrigering till ovan: ÖSTRA Vallentuna menar jag (bor i Brottby).

/Jörgen
#11
•
12 juni 2007 kl 12:06 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Över 2h på ett millopp kan säkert ha många förklaringar: småskadad, magkrångel, gått rejält in i väggen osv. För vissa verkar det vara oerhört viktigt att ta sig i mål, ibland till vilket pris som helst. Kan ju också tänkas att det är vadslagning med kompisar, svensexa/möhippa etc.

Vad man kan prestera på tävling är säkert individuellt, men för egen del har jag märkt att jag alltid lyckas pressa mig mer när det är "skarpt läge". I princip alla lopp jag sprungit, oavsett trängsel, har jag lyckats över förväntan baserat på dagsform, träningsbakgrund osv. Vi är ju alla olika, men jag tror att du kommer kunna prestera minst lika bra eller bättre än du gör på träning! Sedan är det, i alla fall för mig, mycket fråga om mental inställning. Ser man loppet mest som "ett träningspass med mycket att titta på", ja då tror jag tiden blir därefter. Om man däremot går in för att testa sig själv - ja då brukar det synas på sluttiden också! En sak att minnas bara: Lidingöloppet (har inte sprungit själv), är erkänt tufft.

Men framförallt - det är jättekul att springa motionslopp! Och om det är ditt första millopp - ta det ändå ganska lugnt och försök njuta längs vägen.
#12
•
22 augusti 2007 kl 07:03 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Vill slå ett slag för en trevlig liten tävling i relativt tuff terräng (kuperat motionsspår) - Brottbyrundan. Går i år söndagen den 9:e september, 3 veckor innan Lidingöloppet, och det finns 5, 10 och 20km att välja mellan (10 km är populärast). Jag anmälde mig till 10 km igår.
www.brottbysk.se/brottbyfriidrott

/Jörgen, bor i Brottby, medlem (passiv) av Brottby SK och har sprungit loppet tidigare.
#13
•
13 september 2007 kl 07:56 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla

Känner att jag är på god väg in i något liknande tillstånd. Sprang ett millopp i helgen och har kännt mig grymt sliten sedan dess. Har börjat prova lite alternativ träning - var och simmade för första gången på typ ett år i går och har testat lite lätt styrketräning på kvällarna. Aktiv vila från löpning eller riktigt lugna, långa pass kombinerat med alternativ träning är det jag kommer testa fram till LL (eller tills det känns OK att dra på igen). Tänkte dessutom gå och köpa nya löparskor i eftermiddag - får se om man är så lättlurade att suget kommer tillbaka av lite shopping :-)

#14
•
23 september 2007 kl 21:20 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jag kör med Lundhags T24 och är supernöjd! Finns även en mindre variant - T12. Väldigt bra höftbälte i neopren som passar bra till oss som är lite längre och har "lång" rygg eftersom det går att sänka ner bältet lite i förhållande till säcken (det var svårt att förklara... :-)). Använder den på löpning till/från jobbet, som vätskesäck på vissa långpass samt hade den på en ultralätt fjälltur i Jämtland i somras. Rekommenderas!
#15
•
27 september 2007 kl 15:22 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Mikael: Också förstgångslöpare på Lidingö - kör därmed också i sista startgrupp. Trångt lär det bli. Och lerigt. Och kanske alldeles, alldeles underbart!
#16
•
30 september 2007 kl 22:15 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Lidingöpremiär för mig också. 2.38 från 9:e startled är jag grymt nöjd med! Trångt och lerigt var det, men alldeles, alldeles underbart (om man tänker bort känslan i knäna sista fem, samt att det tog 30 minuter att hitta väskan i högen vid "väskutlämningen")..
#17
•
13 februari 2008 kl 16:48
Gilla
Hej

Hade själv problem med löparknä för ett par år sedan. Fick av min sjukgymnast (via Löplabbet) ett strechprogram samt tips på att stärka knäet i trappmaskin. Pass upp till 45 min där man fokuserar på hållning och att inte stödja sig med armarna utan låta dem pendla fritt. Vet inte vad som var nyckeln, men löparknäet är idag ett minne blott.

Men, men 45 minuter trappmaskin är inte kul.. Känner dock att det är så pass bra träning att jag fortfarande kör ett pass ibland - och känner mig duktig.


Men jag skulle först och främst, liksom flera andra i tråden, råda dig att söka specifik hjälp och råd hos din sjukgymnast!

Lycka till!

Jörgen
#18
•
12 mars 2008 kl 14:00
Gilla
För mycket rörelse i tightsen e inte kul...
Jag kör med sportslips i funktionsmaterial, dvs kalsonger utan ben. Funkar fint, skaver inte mot insidan ben och motverkar "rörelse".
#19
•
7 augusti 2008 kl 21:36
Gilla
Måste bara gå lite i rottisarnas försvar. Vår rottistik som vi tyvärr fick ta bort för 3 veckor sedan hade definitivt löpkondis - i vart fall under de kallare delarna av året (klart värmekänslig dam). Tog med henne på rundor upp till 25 km. Varje gång jag började rota i mina löpkläder satte hon igång och gny och mysmorra. Hon var förmodligen den enda familjemedlemmen som uppskattade doften av använt Craftunderställ... Hon blev nästan 11 år gammal. 3 månader innan hon somnade in var hon med på en 21 km-runda!
#20
•
3 september 2008 kl 14:12
Gilla
Skickade just detta mail till Informationsansvariga på Norrortsleden. De verkar inte ha någon koll på hur motionärer resonerar vad gäller anmälan till lopp...



Hej,
Jag blev både förvånad och besviken när jag igår fick höra ryktena om att Genomloppet är inställt. Orsaken tycks mig än mer obegriplig - för dåligt intresse? När jag sist gick in och tittade, ca två veckor innan sista anmälningsdag, var det flera hundra anmälda. I mitt tycke en mycket bra siffra. Intresset för loppet har varit stort i motionskretsar, det kan diverse diskussionsforum såsom funbeat och jogg.se vittna om. Men vi motionärer med familj och jobb vid sidan om brukar i regel vänta in i det sista med att anmäla oss - egna sjukdomar, sjuka barn, familjeaktiviteter m.m. kan dyka upp och detta gör att man avvaktar så länge man kan innan man slutgiltigt bestämmer sig. Mot bakgrund av detta är flera hundra anmälningar två veckor innan otroligt bra! För egen del känner jag minst 10 personer som allvarligt siktat in sig på att springa och jag hade själv sannerligen sett fram emot det!

Hoppas ni får trevligt med "Plan B". Det blir säkert en folkfest. Men hade det inte varit läckert med 500-1000 klapprande par löparskor på jungfruelig asfalt som ackompanjemang?

mvh/Jörgen Ågren, Brottbybo, som i övrigt tycker Norrortsleden är toppen.
< < < 1 2 3 4 5 > > >