Foruminlägg av Klas Orsvärn

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
•
20 februari 2009 kl 23:17
Gilla
Många tävlingsskor är odämpade och väldigt lätta. Adidas Adizero Pro, Asics Piranha, och New Balance RC 152 finns på Runners Store. De är superlätta. Nackdel på vintern att Adizero och NB har lufthål i sulan. Vet inte hur det är med Piranha.

På Runners Store och Löplabbet finns Nike Zoom Katana och Puma Complete Roadracer III som ser hyfsade ut.

Newton anses kass av Pose-löpare. Inget krångel - bara en lätt sko med tunn och flexibel sula.
#2
•
21 februari 2009 kl 14:15
Gilla
Carl, jag tycker du gör helt rätt. Det är mycket svårare att lära sig skonsam löpteknik med dämpande skor. Man känner inte marken lika bra, och därmed svårare att ha kort isättning som Mikael mycket riktigt förordar. Dessutom väger skorna mycket mer, vilket kräver mer kraft för att lyfta fram foten i varje steg, och det kraftigare lyftet gör att man landar onödigt långt fram, med högre belastning som resultat.

Men det är viktigt att bygga upp muskulatur och teknik innan man ökar träningsdosen. Det kräver ingen frutkansvärd muskulator, mer teknik. Det är inte så att man ska sätta i framfoten markerat som en sprinter eller elitlöpare på medeldistans. Man ska landa avslappnat. Det viktiga är att tyngden först hamnar på framfoten. Landar man strax framför kroppen så blir det naturligt att tyngden hamnar på framfoten, även om det ser ut som en platt isättning. Strax efter isättningen så hamnar även hälen i marken innan man lyfter, för annars blir det för hög belastning på vaden.

Vad gäller muskulaturen så är det viktigaste att träna bålstyrka, för då får man bättre kroppshållning och bättre placering av tyngdpunkten. Smidighet är också viktigt, så att benen kan röra sig i sin naturliga bana.
#3
•
21 februari 2009 kl 14:58
Gilla
Förresten, du kan springa med sommarskor även på vintern. Du springer ju ändå inte så långt. En tunn yllestrumpa så håller du värmen.
#4
•
21 februari 2009 kl 17:47 Redigerad 21 februari 2009 kl 17:48
Gilla
Bra tips. Alla som har varit på hans kurser säger att han är väldigt duktig och inspirerande, och man får individuell vägledning. Väl värt varenda krona, om man vill få bättre löpteknik.

Det är inga konstigheter egentligen. Handlar bara om att lära sig springa på det sätt som vi är konstruerade för, och på så sätt slippa skador. Som små barn, eller duktiga afrikaner.

Här är en video av en annan tränare som förklarar konceptet: http://media.crossfit.com/cf-video/CrossFitJournal_MikePoseRunningIntro.wmv
http://media.crossfit.com/cf-video/CrossFitJournal_MikePoseRunningIntro.mov




#5
•
21 februari 2009 kl 22:49
Gilla
Jag tror det är en gradskillnad. En sprinter har en markerad framfotsisättning och sätter inte alls ned hälen i marken. Det frestar mycket på vaderna. Man kan ha en till synes platt isättning av foten och ändå ha tyngden på framfoten. Det viktigaste är inte hur man sätter i foten, utan att den landar nära kroppen, så man inte bromsar, och med böjt knä. Man ska inte sträva efter att landa på framfoten, utan det ska bli en konsekvens av en kort isättning och därmed landning nära kroppen. Höj stegfrekvensen till 180 isättningar per minut så kommer du en bra bit på vägen.
#6
•
22 februari 2009 kl 13:55
Gilla
Så vitt jag förstår så undersöker den där studien mha en höghastighetskamera vilken del av foten som snuddar marken först. Men när foten först snuddar marken har man ingen tyngd på den. Kroppen far ju fram i ca 3 m/s, dvs 1/100 sekund efter första markkontakt är tyngdpunkten 3 cm längre fram.

När man tittar på löpningen på DVDn för Evolution Running som länkas ovan så ser det ut som en platt isättning. Jag vill förresten varna för den metoden om man är en vanlig motionär. Jag provade själv med Evolution Running ett bra tag och fick återkommande muskelbristningar i vaderna. De lägger alldeles för stor tonvikt vid hur man sätter foten i marken. Det leder lätt till att man landar med spänd vad, och då får man problem om man är en vanlig motionär.
#7
•
27 februari 2009 kl 22:57
Gilla
Ett syfte med hög kadens är att löpsteget ska bli mer skonsamt. Foten landar närmare kroppen, med mindre belastning. Man kan hålla hög kadens även när man springer långsamt. Men då måste man springa med "lätta steg", dvs inte aktivt skjuta ifrån i steget. Istället ska man så snart som möjligt lyfta upp foten och låta den svänga fram. Då märker man att det mesta av farten kommer av att kroppen faller framåt i varje steg. Ett relaterat syfte med hög kadens är att utnyttja den elastiska spänsten i musklerna. Om man undviker att aktivt skjuta ifrån, så får man ett lagom elastiskt frånskut, som kompenserar för att kroppen sjunker i varje landning.

Ett enkelt sätt att stämma kadensen till 90 är att räkna varje landning med 1-2-3 varje sekund. Då får man en kadens av 90 varv per fot per minut, eller 180 landningar per minut.

Ni vet hur man räknar hela sekunder med "ett-tusen, två-tusen", osv. Räkna istället 1-2-3 i samma tempo varje sekund. Då får man tre landningar per sekund, dvs 180 per minut, dvs 90 fotfarv per minut.

De som har studerat effktiv och skonsam löpstil verkar ganska eniga om att en kadens kring 90 fotvarv per minut är lagom, oavsett hur lång man är. Det sägs bero mer på hur musklerna fungerar än hur långa benen är.

Ett bra sätt att komma igång är att "springa på stället", utan att flytta sig. Håll rätt takt 1-2-3 per sekund, och tänk på att lyfta foten utan att skjuta ifrån. Låt sedan kroppen falla framåt från foten, utan att böja i höften, och spring i samma takt.

Så här kan det se ut med hög kadens i låg fart. http://www.posetech.com/video-old/drromanov_slow.mov
#8
•
1 mars 2009 kl 17:38
Gilla
Carl, en sak som du ska tänka på när du springer med tunna flexibla sulor är att fotmuskulaturen måste byggas upp. De stela och uppbyggda sulor som vi har till vardags gör att fotmuskulaturen är svag. Gå barfota eller i strumplästen hemma och använd skor med tunna flexibla sulor även till vardags, så byggs muskulaturen upp. Var vaksam på att inte öka träningsdosen för snabbt. Om du känner ömhet under hälen när du klivit ur sängen på morgonen, så ska du vila tills besväret försvunnit.
#9
•
1 mars 2009 kl 18:28
Gilla
Gubbvaden är väl en muskelbristning. Du måste nog fråga dig vad den berodde på från början. Om den beror på ett fel i löpsteget, så kommer den att komma tillbaka när du börjar träna igen, även om den har läkt ordentligt. Om man landar med spänd vad, så får man lätt en muskelbristning.
#10
•
4 mars 2009 kl 23:58
Gilla
Kadens är väl svengelska, av cadence
#11
•
5 mars 2009 kl 19:52
Gilla
Mikael och Staffan, kul att ni tyckte det gav resultat. Det vore jättekul att höra vad ni tycker när ni har provat lite längre.

Ett annat tips är att träna upp bålstabiliteten ordentligt, så blir det lättare att hålla ett skonsamt löpsteg.

Om ni vill lära er mer om effektiv och skonsam löpteknik så kan jag varmt rekommendera kursen som Nicholas Romanov ska hålla i Stockholm på påskafton. http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=5652

Han är nog den som kan mest om ämnet i hela världen, efter 30 års forskning och tillämpning. (Ken Mierke bygger på hans teorier, men har missat lite tycker jag)
#12
•
6 mars 2009 kl 19:44
Gilla
Låter kanonbra.

Det går väldigt bra att springa hur långsamt som helst med hög kadens. Som sagt, jag tror det enklaste är att få in den känslan genom att springa på stället. Långsammare än så kan det ju inte gå ;-)
Öka sedan lutningen (utan att böja i höften) och rulla på. Ju kortare steg du tar, desto långsammare går det. Du måste tänka på att ha väldigt lätta avslappnade steg, dvs inte skjuta ifrån, utan bara lyfta foten.

Angående vaderna. Syftet med att öka kadensen är ju delvis att få ett skonsammare löpsteg, genom att belasta knäna mindre. Med högre kadens och samma fart så tar man kortare steg och landar närmare kroppen med lätt böjda knän. Då landar man med en stor del av kroppsvikten på framfoten. Då tas stöten upp av vaden istället för av knät. Vaden är gjord för att ta den smällen. Men i början får man förstås träningsvärk. Så jag skulle rekommendera att vara försiktig med långa eller snabba distanser om du känner värk i vaderna. Risk för överansträngning. Öka successivt så du bygger upp styrkan.

OBS att man ska _inte_ sträva efter att landa på framfoten, för då landar man med spänd vad, och då får man muskelbristning om man inte är extremt vältränad. När man ha ett riktigt bra avslappnat löpsteg, och lyfter foten direkt mha hamstrings, så landar man med tyngden på framfoten utan ansträngning. Men det kräver coaching att nå dit.
#13
•
6 mars 2009 kl 19:55
Gilla
Jonas, du pronerar mycket mindre om du inte landar med hela kroppstyngden på hälen. Kolla tråden om var på foten man ska landa. Om du ökar kadensen utan att öka farten så kommer du att landa med hela fotsulan mot marken. Om man springer barfota så gör man det automatiskt. Den lilla pronation man har då är bara bra, för stötdämpningen.
#14
•
6 mars 2009 kl 22:10
Gilla
Om man har sprungit sedan barndomen med ett bra löpsteg så kan man det. Men som vuxen tror jag det är väldigt svårt att lära sig utan coaching.
#15
•
7 mars 2009 kl 09:24
Gilla
Magnus, jag håller helt med dig. Men för den som inte är total nybörjare så är det riskabelt att göra stora ändringar i löpsteget på egen hand. Det leder lätt till andra överbelastningar, för man springer för fort och för långt utan att ha anpassat muskulaturen.Man kan förbättra mycket utan att byta skor.

Man måste börja med att förbättra löpsteget, så att man inte landar med hela kroppstyngden på hälen. Det är ganska enkelt att ändra, men det tar ett tag att anpassa kroppen. När man är klar med det så kan man byta till mjuka tunna skor. Det bästa är nog att i det läget börja med att byta till neutrala och lättare men dämpande skor, typ Asics DS Trainer. När man har vant sig vid dem, så kan man byta till racing flats, om det var det du menade med tunna mjuka (flexibla) skor. Man kan också testa med neutrala skor direkt, men bara använda dem ibland och ta det försiktigt.

Om man är disciplinerad och beredd att ta det väldigt försikt, börja om som om man vore nybörjare, och öka träningsdosen med max 10% per vecka, så kan det säkert vara bättre att börja med att byta skor direkt, men jag vill hissa en liten varningsflagg.
#16
•
7 mars 2009 kl 15:05
Gilla
Jag hade själv en kraftig pronation tidigare, men den försvann när jag ändrade löpsteg, och är nu normal. När jag springer på löpbandet i sportaffären så ser pronationen lika kraftig ut som tidigare om jag landar på hälen.
#17
•
7 mars 2009 kl 18:23
Gilla
Jag har inte hört talas om någon direkt nackdel. Själv upplever jag det som jobbiggare med så hög kadens, men jag skulle gissa att det varierar från person till person.
#18
•
7 mars 2009 kl 19:27
Gilla
Mikael, ingen aning ;-)

Det är säkert lättare att ha hög kadens ju lättare skor man har, men det går bra med tyngre skor också.

Hälkicken blir högre ju fortare man springer, men det beror förstås också på om man drar upp foten högt med kraft (inte bra).
#19
•
8 mars 2009 kl 11:37
Gilla
Det finns ett tydligt orsakssamband mellan moderna dämpande skor och långsam löpning. Den dämpande hälen uppmuntrar en gångliknande löpstil där man landar långt framför kroppen, på hälen, men sträckt knä. Det leder till en ordentlig inbromsning i varje steg, som dels tar energi i sig, och del kräver att man måste använda extra energi för att accelera tillbaka till rätt fart i varje steg.

Dessuom är det ju så att i rörelse så är det acceleration som kostar energi. Luftmotståndet kan vi nästan bortse ifrån. Om vi kan bibehålla farten utan att bromsa i varje steg, så kostar inte framåtdriften mycket. Det som kostar är att flytta fram benet i varje steg, och hålla sig upprätt.

Det kan förstås finnas en massa helt andra orsaker också (t ex att det bara var män som sprang tidigare, och de hade tid att träna även med småbarn...). Men det är inte bara ett statistisk samband.
#20
•
8 mars 2009 kl 12:37
Gilla
Om man pratar om hela kollektivet av löpare så kan jag tänka mig att de i genomsnitt är slappare och tjockare idag. Men det märkliga är ju att även elitmotionärerna springer långsammare idag, enligt resultaten från Stockholm Marathon. Mitt intryck är annars att elitmotionärerna är mer ambitiösa idag än i början av 80-talet.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >