Foruminlägg av mikael hed

#1
3 oktober 2008 kl 14:33
Gilla
Känner jag mig osäker tar jag helt enkel av mig skidorna och springer.
#2
4 oktober 2008 kl 19:33
Gilla
Hur mycket ska man träna - mil och tidsmässigt, för att göra en hyfsad tid som motionär, 7-8 timmar??. Är nybörjare, så jag behöver råd!
#3
22 oktober 2008 kl 14:59
Gilla
Tack för alla tips och inlägg. Men jag har en liten fundering till: det skrivs så mycket om skillnad i teknik mellan rullskidor och vanlig skidåkning. Vad är skillnaden och hur hanterar t ex eliten det, de åker väl rullskidor nästan halva året?
#4
3 november 2008 kl 19:21
Gilla
Nån som kan tipsa om hur man bäst vässar spetsarna på rullskidstavarna. De är ju stenhårda!
#5
3 november 2008 kl 21:19
Gilla
Tusen tack!!
#6
6 november 2008 kl 21:52
Gilla
Jag började åka rullskidor hyfsat regelbundet i början av året. Hade rejäla problem med ländryggen i början och var tvungen att stanna och pausa p g a detta. Nu har det bara blivit betydligt bättre och jag märker nästan inte av det. I mitt fall har det nog helt enkelt berott på oträning. Skidor är nog bra träning för ländryggen men man bör nog hitta bra styrkeövningar för både ländrygg och mage/bål, annars blir det obalans mellan muskelgrupperna, vilket jag tror kan ge problem. Gå till ett gym och be om tips - där visar de dessutom övningarna korrekt.
#7
19 november 2008 kl 19:36
Gilla
Fråga dem som tillverkar klockorna...de gör nog en bra "hacka" på pulshysterin. För min egen del som motionär kommer jag nog inte att skaffa någon pulsklocka. Jag har sprungit/tränat mer eller mindre i över 20 år nu och jag tycker att jag kan känna när jag kan ta det lugnt eller om jag kan dra på lite mer. Med högre ålder märker jag också att jag måste vara betydligt försiktigare när jag ska öka i träningsmängd för att inte dra på mig skador, Det "känner" jag och jag är tveksam till om en pulsklocka kan hjälpa mig med det!? För dem som tränar väldigt mycket, elit/elitmotionärer är det säkert ett måste att ha koll på sin puls, men då handlar det nog också mycket om att få signaler om tecken på överträning/infektioner. De har säkert också hjälp av experter för att tolka vissa saker. Kom ihåg att det är många faktorer som påverkar pulsen - vätskebalans (för mycket el för lite?), hormonsystem/ stressfaktorer, infektioner o s v. M a o, jag tror att det på motionsnivå är bäst att lära känna sin kropp och dess signaler, inte minst när man börja pressa sig mer och mer. Sedan kan man alltid kolla sin vilopuls då och då, vilket är ett bra mått på förbättrad kondition.
#8
19 november 2008 kl 19:42
Gilla
Tergat - jag hann inte läsa dit inlägg innan jag postade mitt - men det var "huvudet på spiken"
#9
24 november 2008 kl 20:58
Gilla
Lärdom av mina värsta löpminnen - ha alltid toapapper i fickan!!
#10
27 november 2008 kl 19:33
Gilla
Tycker detta diskussionsforum är hemskt trevligt att läsa - mycket åsikter! Här kommmer ytterligare en: För att återgå till tråden - äter man tillräckligt för att orka löpträna med mål att slå världsrekord så kommer man oavsett man vill det eller inte gå ned i vikt. Löpträning bygger ju knappast muskler. Det är ju bara att titta på de bästa - de ser ju ut som benrangel. En annan fundering - vad äter Kenyanerna och Etioperna? Det kanske kan bli en ny matmetod. Min personliga ovetenskapliga teori: ät allsidig (god) kost med alla ingredienser i tillräcklig mängd i förhållande till hur mycket du tränar - drick tillräckligt med vätska = energibalans + vätskebalans = in och ut = bra resultat och välbefinnande! Kroppen fungerar så här - överskott lagras - underskott bryter ner!
#11
27 november 2008 kl 20:30
Gilla
Jag har undrat lite på vilken nivå vi befinner oss på i denna diskussion, så jag har kollat lite vad ni som diskuterar detta presterar? Jag kan då se att jag befunnit mig på samma nivå (90-talet), eller bättre, än de flesta med åsikter i denna tråd , dvs -40 min på milen. Då kan jag bara säga att om man vill prestera bättre under en viss nivå så måste man kunna plåga sin kropp och klara av att ta smärta, pulsklocka eller inte, annars händer ingenting. Så tror jag de gjorde på 80-talet! Jag tränar fortfarande regelbundet på motionsnivå men arbete och familj gör att jag inte hinner träna så mycket som jag skulle vilja. Jag tror ändå att jag presterar "över min förmåga" i relation till vad jag tränar och min nuvarande vikt p g a inställning och psyke. När man börjar att träna gör man snabbt bättre resultat men så kommer man till en gräns då inget händer. Ska man komma över den "tröskeln" är det tålamod, envishet och plåga som gäller. Emellanåt kommer man in i ett "flow" då löpningen känns som ett rus och man är lycklig efter varje löppass. Sen tar det tvärstopp och då handlar det bara om psyke.... och då hjälper ingen pulsklocka,,,tyvärr!
#12
27 november 2008 kl 21:01
Gilla
Allie: alltså åt du för mycket - energibalans. Hur mycket kalorier går det åt för att springa 7 mil i veckan? Hur många kalorier fick du i dig?
#13
28 november 2008 kl 18:45
Gilla
Måste ändå säga att det är lite märkligt att säga att man tränar mycket men man kan ändå inte gå ner ned i vikt? Tränar man "mycket" löpträning KOMMER man att gå ner i vikt - men då måste man ha tålamod! För att träna mycket måste man äta tillräckligt för att orka med den träningen, annars bryts koppen ner och man kan inte återhämta sig. Man blir trött och får skador! Löpträning bygger inga muskler utan gör dem bara uthålliga. Långvarig löpträning där man hela tiden förbättrar sig lär kroppen att förbränna fett effektivare och på sikt kommer man alltså att förlora vikt. All form av (högintensiv) träning ökar metabolismen. Då måste man kompensera. Jag tror inte det spelar någon som helst roll vilken metod man använder sig av, kroppen består av protein, fett, kolhydrater, mineraler, salter o s v, detta måste man ersätta med en allsidig kost av typ "tallriksmodellen". Det räcker! Jag har inte hört någon näringsfysiolog säga någor annat.

När det gäller förbränning - en person som sover eller ligger still i en säng förbränner ca 15-17 kcal/kilo/ dygn, det är basalmetabolismen. Är man intresserad så finns det tabeller som säger hur mycket olika aktiviteter kräver och man kan beräkna ungefär hur mycket man måste stoppa i sig. Olika individer har dock olika metabolism så det kan ju skilja sig och då får man ju helt enkelt pröva sig fram till vilket behov man har. Överträning kan bero på för lite mat, för lite vila o s v och då blir man trött och grinig, och då är det ju något man måste ändra på. Går man inte ner i vikt så löptränar man antagligen för lite eller så äter man för mycket, eller så äter man fel (glass).

Skillnader i metabolism beror förmodligen på gener, aktivitesnivå och ålder!, men man ska ändå hitta rätt nivå genom att lära känna sin egen kropp.

Och sist men inte minst - bättre fet och fit än smal och ofit.
#14
28 november 2008 kl 19:35
Gilla
Anders Helgesson, bra fråga! - puls är det du känner när du sätter fingret på a.radialis eller a.carotis, eller vilken artär som helst på kroppen som går att känna. Det pulsen säger dig är att hjärtat slår, dvs att du lever. Om pulsen ökar kan det bero på exaltering av någor slag t ex att du ser något vackert. Om pulsen går ned kan det bero att du tar nåt konstigt läkemedel. Vissa konstiga läkemedel kan göra göra att den går upp.
När det gäller träning så säger dig pulsen att om du är vältränad så har du förmodligen en låg vilopuls. En normal vilopuls ligger omkring 70/min. En cyklist som jag läst om och var ganska bra bra hade en vilopuls på ca 26/min. Den högsta puls jag sett på någon är ca 240/min men han mådde inte så bra och den lägsta jag sett är 0/min och han mådde inte heller så bra. Det man kan säga om puls är att den är rätt så bra att ha, men som enskilt fenomen är det inte säkert att den säger så mycket. Eftersom jag arbetar inom sjukvården kan man säga så här - har man puls så är det förmodligen rätt OK - har man inte puls = inte bra. För övrigt - glöm det här inlägget, men jag var tvungen!
#15
28 november 2008 kl 20:04
Gilla
För mig är lusten "runners flow"! ? När man springer och man känner att man kan springa hur fort som helst och hur länge som helst. Det är ju som ett rus. Detta har jag känt flera gånger men ofta är det ju motigt och trögt. Trots min ålder och att jag inte tränar så mycket som jag vill, så hade jag en märklig upplevelse i somras. Jag sprang blodomloppet i Malmö och jag bara sprang på och efter 5 km tyckte jag att jag bara ökade och ökade och kände egentligen ingen trötthet. Tiden var ju ingen höjdare, men vow, det var en kick!
#16
28 november 2008 kl 20:43
Gilla
Simon - När du var barn så gjorde många fler bra tider på diverse distanser i löpning och några har inte slagits än. När det gäller löpträning så är det en för kroppen slitsam uppgift som kräver vila och ett bra näringsintag samt ihärdighet. Jag är inte på något sätt proffs i detta men jag har vissa basala kunskaper i människans fysiologi + att jag tränat en hel del under mina år. Ett år av träning är i mina ögon ingenting. Målet med träningen (på motionsnivå) ska INTE vara att gå ned i vikt utan att man ska må bra och långsiktigt kommer man att göra det om man bara fortsätter. Om du inte går ned i vikt så har du ju en bra balans, eller? Varför ska du gå ned i vikt? För att kunna löpa snabbare? När du fortsätter att träna så att du förbättrar dina resultat kommer du att minska eller hålla din vikt, och om du inte går ned vikt, vad har det för betydelse? Det kanske är den vikt du ska ha?

Bäst är normalviktig och fit = se dig i spegeln! Människan är som en get - den kan klara sig på vad som helst!
#17
1 december 2008 kl 19:59
Gilla
Det pratas om olika tröga rullskidor och "tvåor" och "fyror" osv. Är det bredden på hjulen eller, ?? Jag hittade ett par Elpex Swedski Classic för 50 kr på annons, de var i princip oanvända men säkert en gammal modell. Jag behövde bara byta bindningar. Nån som vet något om dessa skidor?