Milen rullar in som de ska trots allt...

Vad ska en gammal bloggare skriva om i november 2020, en månad som är off-season i vanliga fall och extra mycket så när hela 2020 och förmodligen halva 2021 också är att bektrakta som off-season.

Jag hade till alldeles nyligen förhoppningar om att nåla fast en nummerlapp på bröstet några gånger till i år. Jag var inbjuden till Vilsta IK´s öppna KM på 10000 m i Eskilstuna 31/10, vi skulle anordnat klubbmästerskap på 5 km i Enhörna nu på söndag och jag hade inte helt gett upp hoppet om Strängnäs halvmaraton i november men med det förvärrade smittläget och de nya restriktionerna förra veckan grusades de förhoppningarna.

Mina fina kontinuitet under året fortsätter ändå och jag upplever inga som helst problem med motivationen. Jag skapade ett mycket arbiträrt träningsmål i början av 2020, att springa 275 mil i år. Anledningen till just 275 var att jag då skulle ha totalt 3000 mil reggade i min dagbok på jogg.se vid årets slut - trekvarts varv runt jorden i löparskor! Det ger perspektiv! 

Sedan dess har milen rullat under sulorna och jag justerade därför upp målet i somras till 300 mil vilket då innebar att jag behövde springa 25 mil/månad under årets sista fyra månader. September och Oktober innehöll båda 28 mil vilket gör att det i skrivande stund återstår 39 att springa under november och december vilket inte ska vara något problem, fingers crossed...

Jag tränar lite med handbroms i vilket innebär att jag inte kört några jättehårda pass på ett bra tag utan håller mig mest runt tröskelintensitet och springer jag hårdare/fortare så är det på korta sträckor enbart, och jag upplever att det ändå ger bra effekt. Distanspassen har jag i högre utsträckning än vanligt i år förlagt till stigar i skogen. främst för att jag tycker det är så roligt och ger en variation som mina vanliga asfaltrundor har svårt att matcha. I skogen är jag väldigt obrydd om tempo eller puls utan "leker löpning", upptäcker nya stigar, testar lite obanat och varierar ansträngningen likt gammal hederlig fartlek efter hur terrängen ser ut. 



Det har blivit mycket lekfull stiglöpning i år

Jag har i år fokuserat mer än vanligt på min löpteknik. Den är i grunden god, framförallt har jag ett ekonomiskt steg för längre distanser men givetvis finns saker att förbättra och framförallt att lära, t ex genom att följa The Balanced Runner  och hennes serie "Stuck at home Running Challenge" för löpare i lock-down. De filmer som Petra Månström gjort ihop med Fredrik Zillén går på samma tema och är dessutom roliga att titta på och snyggt gjorda så de rekommenderar jag också! Det har varit givande och gett mig förståelse på en helt ny nivå för hur allt hänger ihop och vad konsekvenserna av olika justeringar i löpteknik blir. Det är också något som jag haft nytta av när jag leder löppass på måndagarna med min löpargrupp. 

Just nu är jag inne i en fas när löpningen känns väldigt harmonisk, rytmisk och avslappnad på distanspassen. Däremot springer jag inte lika bra eller avslappnat i lite högre farter just nu, kanske har jag krånglat till det med allt funderande kring löpteknik men jag tror inte det. Jag började experimentera med detta i våras och det är först på sistone det börjar kännas lite konstigt i högre farter, det blev t ex tydligt när jag testade 15x300m i hög fart förra veckan, då jag inte riktigt fick någon ordning på var armarna eller huvudet skulle vara och det kändes allmänt rörigt under intervallerna. Det är förhoppningsvis övergående och några löpare har föreslagit mer regelbundna stegringslopp efter distanspassen så det testar jag nu under en period. 

Löpningen är rolig och jag njuter av att vara ute och springa och känna mig frisk och i bra form. I det perspektivet är löpningen en oerhört värdefull tillgång det här konstiga året! Ta hand om er ute i spåret!

1 kommentarer till inlägget

1974 • Mölndal
#1
6 november 2020 - 14:47
Det är tur att man gillar att vara ute och träna så pass mycket ändå trots det konstiga året utan direkta tävlingar. Jag gillar ju att springa men mindre att tävla. Eller det är väl en sanning med modifIkation då det är en hatkärlek :)

Jag kör väldigt lite löpning utanför min komfortzon asfalt. En anledning är motståndet med ungefär 2 km uppförslut innan jag når motionsspåren en annan är att jag helst inte vill ta bilen (om jag inte har bestämt löparträff) för att springa. Det känns bara fånigt.

Men har lovat mig själv att åtminstone 1 pass kommer förläggas till en viss del i skog/motionsspår. Funderat på vad som gjorde mig relativt löpstark förr om åren förutom att jag var yngre då.
Var med och körde intervaller i motionsspår FK Herkules. Det blev 2 min/3min/70-20/andra typer av intervaller. Så det ska jag försöka köra framöver.
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.