Kommer alla granar att dö?

Kommer alla granar att dö? Jag fick frågan av min son när hela familjen vandrade på Björnön för några dagar sedan. Igår frågade min dotter mig exakt samma sak när vi hade joggat 2,5 kilometer tillsammans på Björnön.

Det går inte att vandra och jogga runt Björnön utan att tänka på det. Det går inte heller att skriva om vackra, älskade Björnön vecka efter vecka, månad efter månad utan att nämna det. 

Det som inte går att blunda för är avverkningen av skog och alla döende och döda granar på Björnön, drabbade av granbarkborrarnas angrepp.

Det går att läsa på Västerås stads hemsida att granbarkborrar har angripit en stor del av skogen i Västerås precis som i andra delar av Sverige. Anledningen är de varma och torra somrarna 2018 och 2019. Värmen gjorde att granarna blev försvagade, eller ett för mig nytt ord jag lärde mig på Skogsstyrelsens hemsida: ”torkstressade” och således mottagliga för angrepp av granbarkborrar, vilka vanligtvis är sekundära skadedjur som inte angriper levande skog utan i första hand bygger sina gångar och förökar sig i stormfällda granar.

https://www.vasteras.se/nyheter/nyheter/2020-01-29-granbarkborrebekampning-pa-bjornon.html

https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsskador/insekter/granbarkborre/om-granbarkborren/

Västerås stad har tagit bort döda och skadade granar men även friska träd i närheten av de skadade för att hindra spridning. På norra Björnön har hundratals träd tagits bort och på södra Björnön har ett område stort som 17 fotbollsplaner med döda och försvagade granar tagits bort enligt Västerås stad.

Jag håller med mina barn om att det är väldigt sorgligt att se angripna träd och avverkade områden och jag kan också känna en oro.

Mitt självklara svar till mina barn är förstås: Nej! ALLA granar kommer inte att dö! Det tror jag inte! 

Jag är förstås inte helt säker, jag måste bara få tro på granarna nu och hoppas på det bästa. Alla granar kan bara inte dö nu, precis när jag börjar förstå hur mycket jag älskar skogen och när jag insett att vi är –  granskogsfolk. 

Begreppet granskogsfolk kommer från en dikt av Harry Martinson. Dikten passerade i mitt informationsflöde för bara ett par dagar sedan i en artikel om en ny bok som verkar intressant, som jag gärna läser vid tillfälle. Boken heter ”Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion” och är skriven av David Thurfjell. 

och här är dikten:

”Vad vore vår värld utan granar,

utan massaved, julgran och gravens ris.

Vad vore den utan det skydd som granen ger

och utan de skuggande sagor

som bara kan berättas av granar.

Vi uppsöker gläntornas ljus

och bor till en del i städer

där vi får för oss

att vi är oss själva.

Ändå är vi vad vi är

ett granskogsfolk.”

Harry Martinson (Ur ”Tuvor”)

Gläntans ljus
Jag tror på dig lilla gran!
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.