Ett steg i taget.

Det finns en plan.

Träffade läkaren idag och fick information om vad de kommit fram till efter att ha studerat resultaten från MR-kameran.
Det hade inte spridit sig till lymfkörtlarna. Så jäkla skönt.
Nu är planen att jag innan operationen ska få fem strålbehandlingar för att minska risken för återfall.
Sen vill läkarna, som för övrigt är elva stycken i teamet som har hand om mitt fall, att jag ska vänta i 8–10 veckor innan det blir dags för operation. En jäkligt lång väntan när man har en cancertumör i rumpan. Ja, det är en lång väntan var man än har den förstås.
Får bara hoppas att Covid-19 inte sätter käppar i hjulet så väntan blir ännu längre.

Men sen har det tillkommit en sak som de hittade på den första datortomografin nämligen en trombos i portavena. En propp nära levern. Som om det inte räckte med cancern.
Men en olycka kommer sällan ensam som man brukar säga.
Tydligen är det inte så ovanligt att man får proppar när man har cancer. Så nu tar jag dagligen sprutor med blodförtunnande. Lär förmodligen få ta dessa i sex månader så det är bara att vänja sig.
Imorgon ska jag göra en gastroskopi för att utesluta åderbrock i matstrupe och magsäck som tydligen hänger ihop med trombosen. Sen ska jag göra en ny MR speciellt för levern. Även detta på grund av trombosen. De vill vara säkra på att de inte missat något.
Längtar till att strålbehandlingen är över. Då lär det inte hända något på ett tag innan operationen.
Då kanske man kan få ha cancer i lugn och ro.

Men jag tycker det rullar på rätt bra. Det är inte allt för långa väntetider även om varje dags väntan på ett viktigt besked känns väääldigt lång.
Hoppas bara att det inte hittar fler konstigheter vid kommande undersökningar.

Träningen består fortfarande av cykling och förra veckan fick jag ihop 205 km, inte så tokigt.
Ska försöka hålla det. 20 mil i veckan fram tills behandlingen börjar. Sen får vi se hur jag mår under själva behandlingen. Efter operationen lär det inte bli någon cykling på ett bra tag.


Det är ditt eget beslut om du vill gå in i en situation men en positiv attityd.

2 kommentarer till inlägget

1973 • Växjö
#1
31 mars 2020 - 22:44
Det där känner jag väldigt väl till. Som gammal innebandyspelare så valde jag att se min behandling som en match. Varje behandling var ett byte och varje slutförd behandling eller promenad till och från en behandling firade jag som jag gjort mål. Positiv inställning underlättar. Sen får man räkna med att man får släppa in ett mål också, men bara man har segern tydligt framför sig kan man ta det. Lycka till och se till att ha lite folk i mobilen som du kan chatta med när du vaknar upp efter operationen för det kan vara lite dryg väntan mellan ronder, måltider och besök. Lycka till.
1964 • Malmö
#2
1 april 2020 - 16:13
Bra strategi Andreas.
Idag gjorde jag mål igen. Gastroskopin visade inga konstigheter.
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.