Jag behöver grabbarna!

Jag inledde helgen, alternativt avslutade arbetsveckan..vilket man nu föredrar att säga! I alla fall så blev det en AW cykling med grabbarna. Eftersom jag känt mig trött och haft ett knä som spökat lite sedan Vasan så hade jag inte några större förväntningar på rundan men eftersom jag har bestämt mig för att ha lite karaktär på träningen nu så skulle jag ge vad som fanns i benen…Heja mig, liksom!

Sedan  är det ju som vanligt när man trampar igång med grabbarna, man vet inte hur det ska gå, så det brukar att blir att jag vacklar mellan pepp och ja, t.o.m en viss rädsla för döden. Ena sekunden tänker jag att jag är dum i huvudet eftersom jag verkligen ger mig in i detta och nästa sekund ger jag mig en mental örfil och påminner mig om att jag nog aldrig varit i bättre form ändå. Jag menar, jag har ju aldrig varit en som kan ge det där sista när jag tränar själv…Jag behöver grabbarna för att utvecklas! Så enkelt är det bara! (Dom orden kommer jag få äta upp…flera gånger om) Det handlar ju om attityd till en stor del, så klart, inställning och pannben helt enkelt. Och jag lär ju inte utvecklas om jag inte ens försöker att cykla med dom som är så mycket bättre än mig. 

Och det är klart att lite bidrar man ju med…Janne brukar säga att han sover så gott på natten när han sett mig lida rejält under träningen….ja tur man är bra på något ??

Vi ses på cyklarna

Claes

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.