Inför Lidingö Ultra

Det är dags för Lidingö Ultra 50km imorgon och vårens första fjärilar har visat sig. Det är de där fjärilarna som bygger bo i maggropen förstås, jag tror jag sett skymten av en padda också men den har jag jagat bort. Paddfaktorn är annars ett fenomen jag har svårt att hantera. Det är som att jag börjar inbilla mig att jag inte kan springa om jag inte gjort det på ett par dagar, och är det dessutom nära tävling blir jag kraftigt hypokondrisk.

 

Delar av mig känner till detta och resonerar verkningslöst med resten av mig. Just paddan har jag nog hållit stången den här gången men jag ä fortfarande hypokondrisk och nervös. Allt är som vanligt med andra ord. Några av de bästa lopp jag gjort har jag gjort i det här tillståndet, så det är bara att lita till rutinerna och vanan. Jag har varit med några gånger nu. Det finns fortfarande saker som kan överraska mig, men färre och färre för varje år.

Jag hoppas förstås på att klå mitt personbästa, 6h 41min 2011, och jag borde vara i form att klara det faktiskt. Det känns så, jag är i bättre form nu tack vare 100km-träningen än jag någonsin varit. Men jag vet också att mycket kan hända, det finns inga garantier. Loppet ska springas också, och 50km är långt. Mycket kan hända, och brukar hända.

Vi verkar i alla fall ha tur med vädret :-)

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.