Löpning Träning 10 inlägg 8114 visningar

Dämpade eller odämpade skor

Stockholm
#1
19 januari 2017 - 22:11
Gilla
Springer ni dämpade eller odämpade skor?

Jag har tidigade sprungit i dämpade skor. Men i somras började jag med orientering och efter det har jag endast kört med odämpade skor (orienteringsskor = odämpat, ingen drop + grov sula + dubbar). Det har funkat bra både i terräng och också ibland på asvalt.

Nu snörade jag på mig ett par riktiga löparskor, dyra, nya, stötdämpade, ett par riktiga löparskor helt enkelt, utprovade och köpta i löpaffär. Gav mig ut på en visserligen lång promenad. Och det kändes konstigt. En konstig känsla av mjukt, fjädring osv. Inte naturligt, klumpigt, tungt. Nu i efterhand värker vader, hälsenor, knän,allt. Visst kan jag vara ovan vid dämpat, men nog går jag i vardagen runt med vanliga skor och inte orienteringsskorna.

Summa sumarum, min åsikt är att dagens löparskor med luftsula, dämpning, pronationsskydd, upphöjd häl och all teknologi bara förstör. Foten är inte längre normal och dessutom får den konstgjord stötdämpning kroppen inte är byggd för att få. Nu blir det en dags vila och sen på med de odämpade igen - så skönt o springa naturligt och inte ha saker ivägen som ska stötta men snarare stör det naturliga löpsteget!

Någon annan som har erfarenheter?
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#2
19 januari 2017 kl 22:17
1 Gilla
Nu är kanske inte foten gjord för att löpa på asfalt heller. Det finns skor med lite dämpning utan hårda hälkappor. Själv använder jag mest Skechers skor med lågt drop.
Hobbylöparn
Östermalms IP
#3
19 januari 2017 kl 22:33
Gilla
Gå och löpa är två helt olika saker, tycker jag.

För promenad vill jag ha litet hårdare skor, gärna med en markerad klack.

För löpning får det gärna vara maxdämpat med rocker, dvs kraftiga uppsvängningar fram och bak.

Nackdelen med väldigt dämpade skor för promenad är att det inte finns inbyggd stabilitet. Blir som att konstant stå på en balansplatta. Men allt det där försvinner så fort man springer. Mina åsikter obs.
Oldboy
1952 • Danderyd
#4
19 januari 2017 kl 22:54
Gilla
Visst är det skönt att springa i tunna, lätta skor! Men efter att ha provat att bara använda tävlingsskor (de kallas så - eller "barfotaskor" ibland numera....) så fick jag metatarsalgi på ett pass i slask (då med dämpade skor med kraftigt mönster) och har sedan bytt strategi.

Någorlunda dämpade skor till långpass och den mesta distanslöpningen. Tunna skor till snabba pass.
De dämpade skorna har dock inga hårda plastdetaljer eller pronationskilar eller annat tjafs.

Brooks Green Silence är favoriterna men kan inte köpas längre - lätta och flexibla med bra dämpning. Lågt drop är OK bara man tar lång tid på sig att vänja sig.

I skogen brukar underlaget ge bra dämpning.
1988 • värnamo
#5
19 januari 2017 kl 23:16
1 Gilla
Kör endast lätt dämpade skor, upptäckte för några år sedan att ju mer uppbyggda och dämpade skor jag använder desto större är skaderisken. Nu har jag dock en ganska naturlig framfotalöpning med kort markkontakttid (sprintersteg) och tycker mina observationer och lärdomar är logiska!

Så jag håller alltså med det du säger baserat på egen observation!
Joakim N
1983 • Ängelholm
#6
20 januari 2017 kl 08:07
1 Gilla
Tror det är högst individuellt vad som fungerar för olika personer med oräkneliga variabler att ta i anspråk.

Personligen fungerar det att variera sig för mig, springer i allt från 0-8 nuförtiden, framförallt fokuserar jag på att mina skor lätta till vikten.

Själv sprang jag allt i 0-drop och odämpat tidigare NB Minimus Zero/Merrell Trail Glove men har gått över till mer dämpat det senaste året. Trots att jag sprungit över ett år enbart i 0-drop och försökt tänja ut den så fick jag känningar i hälsenan efter i princip varje pass.

Jag skulle aldrig få för mig att göra 20km+ pass i 0-drop och odämpat, mina fötter är inte tillräckligt starka för det, intervallpass och sträckor upp till 10k emellanåt för att stärka upp fötterna är något jag lägger in emellanåt.
1968 • Kållered
#7
20 januari 2017 kl 09:37 Redigerad 20 januari 2017 kl 09:37
Gilla
För min del känns det också bra att variera. Använder allt ifrån extremt lätta orienteringsskor (Innov-8 190 t ex) till de extremt stabila och uppbyggda Hoka One One Rapa Nui. Däremellan lite av varje.
Helt ovetenskapligt, men om jag tränar för länge med bara en typ av sko så känns det inte bra. :)
Oldboy
1952 • Danderyd
#8
20 januari 2017 kl 10:04
Gilla
Patrik, "beprövad erfarenhet" säger att du har rätt med att ensidig belastning (samma slags skor jämt på enahanda underlag) är ett dåligt val.
Joakim, mina fötter och ben är starka nog för ett maraton i sockiplast men mår inte bra av att köra så jämt. Även om vi är "born to run" är vi gjorda för att gå mycket mellan varven. Och då landar alla på hälen. Med klack för de flesta. Det formar om oss.
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#9
20 januari 2017 kl 10:13
Gilla
Allt beror väl på hur mycket/ofta man springer? Kör man "bara" 2-3 pass per vecka så kan man ju i princip köra samtliga pass i samma skor (tunna, normala, tjocka etc).
1965 • Eksjö
#10
22 januari 2017 kl 10:59
1 Gilla
Ju mer jag varierar löparskor desto längre tycks det gå mellan skadeuppehållen. De skador jag ändå haft de senaste åren har jag kunnat härleda exakt till varför och snabbt justera träningen därefter (det har de sista åren alltid varit något nytt och för hastigt upptrappat inslag i träningsupplägget).

På den tiden jag var en "kör endast i xxxx för den känns alltid bäst" hade jag som så många andra flera påtvingade uppehåll per år utan att riktigt förstå varför de kom när de kom.

Min teori är nu att om det fortfarande känns väldigt bra i fötterna efter ett hårt pass som sugit musten ur hela resten av kroppen - då har man valt lite för bekväma skor den dagen.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.