Löpning Träning 10 inlägg 12986 visningar

Hög puls - blir inte snabbare

1975 • Varberg
#1
27 juni 2015 - 17:54
Gilla
Har en fundering angående hög puls vid löpning. Jag fastnade för löpning redan i början på 2000-talet men de senaste 5 åren har det blivit mer regelbundet även om det periodvis varit uppblandat med andra motionsformer. Förra året kände jag dock att jag ville inrikta mig mer på löpningen och började träna mer strukturerat med målet att bli både snabbare och orka springa längre. Då sprang jag milen på ca 55 min och jag satte målet att kunna springa milen på 50 min. För att klara detta mål har jag därför varierat både sträckor, underlag, tempo och lärt mig gilla intervallpass. Försöker få till 3 pass/vecka, ett intervallpass, en kortare tur (5-7 km) i lite högre tempo och ett längre (10-15 km) med lägre tempo. Har även börjat träna lite styrka och lagt till en del löpskolningsövningar för att få in bättre teknik. Det som slår mig nästan hela tiden är att det är min puls som begränsar mig f f a när jag springer mina snabbare rundor. Benen och även resten av kroppen är pigg men så fort jag tar i lite till så lägger sig pulsen för högt och jag får sakta av. När jag kommer fram är jag fortfarande pigg i benen. Det är som att flåset inte är i fas med min styrka i kroppen vilket gör att jag nästan aldrig känner det där sköna flytet längre, när alla delar i löpningen stämmer. Jag springer med pulsklocka men den använder jag mest för att efteråt se hur det har gått eller att vid intervaller hålla koll på tiden/sträckan. Jag försöker springa efter hur kroppen känns istället och har lärt mig väldigt bra att känna efter vilken puls jag har utan att kolla på klockan. Upp till 165 är det fortfarande ”behaglig” löpning, har jag sällskap kan jag fortfarande prata med den jag springer med. Tycker att jag borde ha kommit lite längre på 1,5 år, att jag borde kunna springa fortare med samma puls. På hela förra året blev jag ca 3 min snabbare på milen. Mitt mål att komma under 50 min känns fortfarande långt borta men får väl tillägga att jag känner mig mer uthållig då det inte är några som helst problem att orka springa 1-2 mil. I år har jag dock varit skadad (stressfraktur i ena foten) och kunde under 2 månader inte springa alls, så för någon månad sedan var jag tillbaka på ruta ett igen. Sprang dock ett millopp nu i helgen på 54 min. Perfekta förhållanden, pigg i kroppen men pulsen höll mig som vanligt tillbaka. Vet inte hur jag ska göra för att få flåset till att bli bättre/pulsen att gå ner så jag kan få det sköna flytet tillbaka. ...och bli snabbare. Några tips? Har läst en del artiklar om att springa pass med låg puls, men för mig att springa ett pass på 75 % skulle det innebära en puls på 135 känns konstigt. Då hade det få gå otroligt långsamt…

Jag gjorde ett mjölksyratest hos Aktivitus förra hösten och fick då reda på att min mjölksyratröskel låg på 166. Enligt deras beräkningar har jag en maxpuls på 180 och vo max på 52. Jag har dock svårt att tro på att min maxpuls ligger på 180 för det innebär i så fall att mitt tröskelvärde ligger på 92 % av det och dessutom så har jag inga problem med att komma upp i nära max eller till och med över mitt max när jag tar i rejält (och då borde jag ha lite kvar till max, eller?). Blir inte klok på dessa siffror.



1965 • Täby
#2
27 juni 2015 kl 19:46
Gilla
Förhoppningsvis så kommer mer rutinerade träningsrävar än jag att göra inlägg, men jag tror att du ska släppa pulssiffrorna ett tag. Klart att din "maxpuls" är off.

Jag tänker "evighetstempo" (iaf första 2 milen) vad gäller lågpulsen. Eller prattempo.

Vad gäller den höga pulsen, tja där lär du nog dig att hitta. Tog du ut dig på milloppet? Vad hade du för puls då? Osv...
1975 • Varberg
#3
27 juni 2015 kl 20:21
Gilla
På milloppet hade jag en snittpuls på 166. Var trött precis när jag kom i mål då jag spurtade på slutet men återhämtade mig på nån minut. Var sen lika pigg i kroppen som innan jag sprang loppet... Under hela loppet låg jag och balanserade tempot efter gränsen för att börja må illa (känner det jättetydligt), så jag hade inte kunnat springa fortare.
1973 • Åkersberga
#4
28 juni 2015 kl 09:42
Gilla
Det är svårt att lägga fingret på vad det kan vara men försök köra intervallerna lite snabbare och korta 3-5km snabbdistanser (efter 15-20min lugnare jogg) i ditt nuvarande miltempo för att vänja kroppen vid denna fart och hög belastning.
Intervaller och tuffa snabbdistanser skall du helst köra med en vilodag innan så kroppen är fräsch och villig på tuff träning med liten risk för skador.
Med det sagt är 3min på milen som du förbättrade dig förra året väldigt bra.

Själv gjorde jag 23sek förbättring på samma millopp sen förra året :-) och ändå har jag tränat regelbundet och inte haft längre viloperioder än typ ett par på 3-4dgr vid överbelastning eller sjukdom.

En annan sak som man som motionär ofta glömmer är att träning är bara halva jobbet och den andra halvan som är möjlighet till vila, tillräckligt med mat och återhämtning är minst lika viktigt för att förbättra sig och minimera skaderiskerna.
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
28 juni 2015 kl 10:01
Gilla
Det låter ju som om det är illamåendet du måste vänja kroppen av med på något vis. Prova olika upplägg med mat och vätska när du springer tuffa pass.
Annars har du ju ett bra träningsupplägg, med "bara" tre pass i veckan behöver du inte hålla igen på något av dem för du blir hyggligt återhämtad till nästa pass ändå om du har en dag emellan. Men för motivationens skull kan det ju vara bra med ett pass i behagligt tempo. Har du tid så öka gärna på längden på långpasset lite. Även om du främst siktar på att bli bättre på milen så gör pass på 20 och t o m 30 km i lugnare fart nytta.

Det finns många slags intervaller. Prova olika. Värm upp ordentligt före och spring inte korta intervaller med slitna ben. Lycka till!
Benny
1972 • Skellefteå
#6
28 juni 2015 kl 17:46
Gilla
Om benen känns pigga men andningen begränsar dig så låter det som att det är den centrala kapaciteten som ligger lite efter och den tränas bra genom lite tuffare pass där hjärta/lungor får jobba. Typiskt brukar syreupptagningsintervaller rekommenderas i det läget, vilket innebär att vilan är relativt kort jämfört med intervallängden (ca 50 % av intervalltiden kan vara ett riktmärke ). Tar man längre vila blir fokus mer mot löpstyrka/teknik och mindre mot kondition/syreupptagning. Men försök ändå att hålla en harmonisk proportion mellan tuffare intervallpass och distanspass i lugnare fart för att ge en säker och långsiktig utveckling med minimal skaderisk. Och att alltid köra hårt brukar lätt kunna leda till mental trötthet, vilket indirekt kan göra att pulsen stiger onödigt mycket.

Och som redan nämnts, 3 min förbättring på milen under ett år är ju ett mycket bra resultat så även om det känns som att det inte går framåt har det ju uppenbarligen gjort det.
Sniberup
1971 • Gästrikland
#7
28 juni 2015 kl 18:20
Gilla
Kapar tråden lite.
Jag sprang ett millopp nyligen med en snittpuls på 182 och vid målgång efter spurt låg jag på 195.

Har sprungit de senaste 4 åren utom vintertid.
Är det vanligt att ligga så högt i puls?
Mikael Björk
1978 • Löddeköpinge
#8
28 juni 2015 kl 20:44
Gilla
@Sniberup

Finnas ganska många trådar om det. Men förenklat, maxpulsen är individberoende och dina siffror verkar helt normala. Jag ligger normalt i det spannet, men något högra.
1975 • Varberg
#9
3 juli 2015 kl 06:49
Gilla
Tack för era funderingar och tips. Jag är väl lite för otålig men trodde väl inte att jag skulle tappa så mycket då foten var skadad, för jämfört med för ett år sedan så är jag långsammare idag än då. Och jag trodde ändå att jag min löpning skulle utvecklas mer av att träna mer och mer varierat. Tittar jag bakåt några år så var jag snabbare då. Fastän jag inte ska jämföra mig med andra så träffar jag på folk då och då som börjat löpträna de senaste åren och som trots mindre eller samma träningsmängd, samma ålder, tyngre m m lätt springer om mig.

Enligt aktivitus test så visade det att min syreupptagningsförmåga är riktigt bra men ändå verkar det vara det som begränsar mig vilket gör att jag inte får ihop det.

Verkar ha lite dåligt flyt just nu (senaste passet var riktigt jobbigt på alla vis) så jag tror att jag under en period framåt bara ska försöka hitta ett skönt flyt i löpningen utan att bry mig om hur fort det går.
Åsa
1978 • Tyresö
#10
3 juli 2015 kl 19:32
Gilla
Verkar som att man har väldigt olika grundförutsättningar för det här med fart och distans. Jag har relativt lätt för att bygga fart, men har svårare att greja långa distanser.

Hur som haver. Utan att vara en expert skulle jag lägga mindre fokus på pulsen, om jag vore dig. Puls är en hel jäkla vetenskap som det säkerligen finns folk som är bättre på än jag här. Men det är ingen vetenskap man måste kunna för att springa milen sub50. Jag brukar av intresse kolla pulsen på mina pass, i synnerhet när jag kör spinning och inte har så mycket annat att distrahera mig med. Och pulsen kan vara si och så och samma puls kan kännas si och så olika dagar. Säkerligen finns det någon klok logik bakom alltihop men inte orkar jag lära mig allt detta när det funkar bra utan att kunna det.

Vore jag dig skulle jag se över mer hur du springer dina intervaller. Klarar du att köra tusingar i 5-tempo? Hur många? Klarar du 2000 i 5-tempo? Etc. Intervaller kan ju vara så väldigt olika saker. Är det flåset du har problem med är det ju intervaller som är botemedlet hur som haver.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.