Löpning Skador & Rehab 17 inlägg 18251 visningar

Hallux OCH mortons neurom

Åsa
1970 • Borås
#1
19 juni 2013 - 12:25
Gilla
Bästa löparvänner.
Är en trogen anhängare av jogg men mina egna resultat förblir höljt i dunkel, jag reggar mina pass mest för egen skull och har inga stordåd att skryta med. Dock kan jag skryta med världens största hallux, min ständiga följeslagare som barrikaderat sig på höger fot. Även vänster har en liten kompis, denna halluxen är inte lika stor men forna tiders "snyggskor" står där de står och kan således inte användas pga detta jävulstyg. Har en mortons i höger fot dessutom. Jajamen. Fick en kortisonspruta mot detta nyligen, ingen förbättring och nu har läkaren tänkt att det blir en halluxoperation av hela skiten för att på så sätt göra sig kvitt två bekymmer....
Jag gjöt inlägg för nätta 1800 pix och har sprungit i dessa men mortons förblir vad den blir. Ond, enerverande och hämmande.
Älskar att springa, gymmat en del också. Längst har jag kutat ett Gbg varv men emellanåt har jag lyckats med både 15 och 17 km. Det sista året har rundorna legat på drygt 8. Fötterna pallar inte mer. Snittar kanske 3, i bästa fall 4 mil i veckan uppdelat på 4 gånger.
Jag vill ju ha ett liv efter operationen och som lök på laxen har jag en liten goding på fem och ett halvt år som är multihandikappad och jag lever själv med honom. Inte de bästa oddsen, eller hur?!? Det är en del bärande och meckande och roddande med ett handikappat barn och jagar väl medveten om att jag måste hitta en vikare (arbetar själv som personlig assistent åt honom) och få ihop det hela, men hallå!!!! LÖPNINGEN, mina vänner, LÖPNINGEN!! När kan man överhuvudtaget ta sina första löpsteg efter dylik operation???
Okej. Ge mig vad ni har, skräckscenarion, solsken, feedback, the rubb å stubb. Dela med er av era erfarenheter, jag behöver få input av människor som är löpare och vet vad det innebär. Människor som inte inser njutningen av en svettig runda kan inte för sina liv begripa den ångest som det kan innebära att INTE kunna springa så den skrala krets som omger mig kan tyvärr inte bistå med så mycket i denna fråga.
Jösses, långt blev det..... Hoppas på lite input från er.
1981 • Kareby
#2
19 juni 2013 kl 15:00
Gilla
Jag har samma problem. 2 stora Hallux samt Mortons på höger fot. Jag löper väldigt obehindrat efter gjutna inlägg samt att jag har tåspridare 24/7 mellan de tår som Mortons sitter. Tåspridaren har blivit min räddning.
1975 • Norrköping
#3
19 juni 2013 kl 20:35
Gilla
Tjena! Jag har en Hallux (en grandios jävel) på höger fot. Har avböjt operation tillsvidare pga av löpning samt att jag med hjälp av tåspridare och att jag med hjälp av noggrannhet när jag köper skor faktiskt fortfarande KAN springa obehindrat. Jag har dessutom en stor förståelse för livspusslet: ett barn med Downs syndrom som kräver ständig (alltså STÄNDIG) passning + två till i varierande ålder......
Men nu var det löpningen. Enligt min läkare o arbetsterapeut är rehaben efter hallux op inte att leka med! Ska tydligen ta tid och göra ont! Men lycka till och jag hoppas du får ordning på allt!
Åsa
1970 • Borås
#4
19 juni 2013 kl 22:40
Gilla
Tack snälla ni för svar. Tåspridare, säger ni. Okej....men detta men inläggen? Jag tycker inte alls att jag kan kuta som vanligt trots dessa och trots utlästning av skor och breda skor för övrigt. Dessutom saknar jag en dialog med sjukvården, känner mig skraj just för det som du Andreas säger, eftervården!! Att slänga upp mig på op-bordet och karva loss kompisen därnere utan någon vidare genomgång verkar minst sagt...udda? Dock - till farbror doktorns försvar - detta är info jag fick idag efter att ha ringt mottagningen och beklagat mig över kortisonets uteblivna verkan. Han hade då efter mitt samtal dikterat något om "då patienten inte funnit att kortisoninjektion hjälpt mot mortons är det troligtvis hallux och snedställande pga denna som orsakar problemet och sätter upp patient till tid för operation av hallux valgus". Typ. Detta läste sekreteraren upp och här står jag nu. Nu hoppas jag farbror doktorn hör av sig innan sin semester och tutar i mig en spruta till, förklarar tankegången och informerar mig klart vad som egentligen gäller. Min tanke var ju initialt att operera bort morton-kompisen, börja där, men han tycker således annorlunda och kör på hardcore-operation med en gång. Huvaligen.....och jag som är en riktig mes, pallar inte smärta. Tror jag....eller, jag har ju haft ett ömmande mortons i ett år så jag kanske ska revidera den tanken.
Åsa
1970 • Borås
#5
19 juni 2013 kl 23:06
Gilla
Sen är det ju också såhär när jag tänker efter: det är ju inte så att jag elitlöper, att jag springer på 4 och nånting eller kör km efter km var och varannan dag. Jämför jag mig med merparten av de som huserar härinne vore det kanske skamligt att säga att jag är en löpare. Det resonemanget kanske kan hjälpa mig om jag hamnar med fossingen i paket och ojar mig över min uteblivna löpsatsning. Jag har ju för böveln inte haft nån direkt. Jag gillar bara att nöta grus och asfalt och älskar det välbefinnandet som det ger mig. Inte minst mentalt. Men visst, det har hänt att jag drömt om 30 km eller en maraton och jag är galet imponerad av de som springer långt, ofta och mycket.
Ava
1958 • Lindome
#6
19 juni 2013 kl 23:25
Gilla
Jag har iofs ingen erfarenhet av Mortons men opererade hammartå och hallux valgus på vänster fot i november och hallux valgus på höger fot i mars.

Vänsterfoten hade jag i paket i fem veckor (hade ju ett stift som stack rakt ut från "långtån"), gick med kryckor ytterligare 2-3 veckor utomhus och sedan funkade det riktigt bra att gå.

Högerfoten var enklare, blev av med bandage efter två veckor när stygnen togs men använde nog kryckor i ytterligare 3-4 veckor utomhus.

Nu, tre och en halv månad efter sista operationen känns fötterna kanonbra. Har inte börjat springa ännu (även om jag fuskat och testat några tiotal meter här och där) men som det känns skulle jag nog kunna köra igång lite försiktigt. Läkaren har dock sagt sex månader till full återhämtning så jag väntar nog ett tag till.

Använde sällan kryckor inomhus (mer besvär än det var värt) men var i princip stillasittande i två veckor efter varje operation innan jag gradvis kom igång igen, fullt promenadmässig efter ca 8 veckor på första foten och 6 veckor på andra. Bära barn är nog inte att tänka på under den tiden och kanske inte ytterligare några veckor efteråt.

Är väldigt glad att jag gjorde operationen, fötterna känns betydligt bättre än innan och jag räknar definitivt med att kunna springa igen snart.
Åsa
1970 • Borås
#7
20 juni 2013 kl 09:08
Gilla
Ava, tack för informativt inlägg. Gick in och kikade på din profil och ser till min stora glädje att du cyklat. Det är ju dunder, jag kan ju alltid göra det för att hålla igång. Sen får jag väl köra överkropp på gymet så fort det bara går, begriper inte hur jag som är i gasen mest hela tiden ska fixa det där med vileriet. De första veckorna är väl helvetiska så då har man inget val, men sen när det börjar kännas bättre! Ojoj. Men mitt största problem blir ändå hur jag ska klara av att manövrera vardagen med min lilla kille här. Planering, planering. Ska också kolla tåspridarna som Patrik pratar om. Låter ju toppen om detta funkat och fram tills op-dag kan jag ju köra med dessa. Tänk, jag kanske inte alls behöver operera?!? (Drömma går ju).
Ava
1958 • Lindome
#8
20 juni 2013 kl 11:54
Gilla
Jo, cykla har gått bra (dock tog det ett tag innan jag kunde stå upp och trampa tungt på framfoten). I januari/februari (efter op av vänster fot) gick jag en del på trappmaskin också. Funkade väldigt bra och jag kan intyga att man kan bli rejält trött av 40 minuter trappa! ;-)
Eva Palmer
1972 • Hässelby
#9
20 juni 2013 kl 12:46
Gilla
Jag opererades för Hallux valgus i dec 2010 och tog mina första löparsteg efter op i mars 2011. Operationen gick jättebra. Visst gjorde det djävulusiskt ont i några dagar och det var rätt klumpigt med bandage och specialsko (som jag för övrigt kan skänka till nån som behöver...), men efter att ha gått i hur många år som helst med smärta var det absolut värt det.
Efteråt (när jag tagit bort skruven) drabbades jag av känselbortfall och 'sockerdricka' i foten och upp mot knäet. En del försvann så småningom, men jag har fortfarande sämre/mindre känsel i tårna och på främre trampdynan. Dock ingenting som påverkar min löpning, det är mest en lätt obehaglig känsla
Åsa
1970 • Borås
#10
20 juni 2013 kl 14:42
Gilla
Älskar den här sajten. Tack igen för svar!! Alltså, egentligen är det ju inte HALLUXEN i sig som gör ont. Knölen känns mest....ivägen. Det blir grymma förhårdnader och rodnad men ont? Inte nämnvärt mer än att det trycker och jag kan liksom inte "glömma av" att jag har två monster på fötterna när jag springer, men smärta- inte i närheten av det där förgjordade mortonshelvetet. Det är ju detta som är det luriga, att troligtvis har mortons kommit pga av halluxen och enl läkaren så eliminerar man rubbet genom att operera halluxen. Nu är han inte på mottagningen förrän om en vecka så jag får spekulera i all godo tills dess (om han har tid att höra av sig). Sprang blygsamma sju km idag och det sista var bannemig ingen njutning....tycker hur som helst att det är ball att höra att det gått så bra för er tjejer. Härligt att höra!!
Ingrid Bergh
1956 • Pixbo
#11
22 juni 2013 kl 10:20
Gilla
Mortons neurom: Har inlägg med pelott - samt tejpar (idrottstejp) ihop "långtån" med "pektån" för att öka mellanrummet mellan "långtån" och "ringfingertån" - detta ger nerven lite mer utrymme - ger dessutom en omedelbar smärtlindring. Jag har blivit helt symptomfri med dessa två åtgärder.

Hallux: Köp skor med bred tåbox
Prova också tåspridare av den typen som återfinns på denna länken http://www.mediband.se/fot/taspridare_av_paragummi_206/
De är inte gjorda av silikon - de flyttar bara runt i skon. Utan av gummi och finns i olika storlekar - jag använder medium.
Smörj gärna med lite vaselin mellan tårna - de är lite hårda i början.
Om det skaver och trycker på "knölen" testa Compeed http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?Varuid=203495
Har inte testat detta själv då jag bara har en antydan till Hallux - men en kompis till mig som har stora Hallux tycker dessa ger bra lindring (inte mot skavet - men mot ledsmärtan),

Om du har stora "knölar" tveka inte att operera dig.

Lycka till med fötter, knölar och inklämda nerver
1997 • Sollebrunn
#12
22 juni 2013 kl 14:12
Gilla
Har Hallux valgus men jag har inte ett enda problem med dom, får aldrig ont, så jag joggar vidare, tills det gör jätteont, då vill jag operara dom. Men för mig tror jag det inte skadar så länge det inte gör ont.
Otto Lövgren
1962 • Ransberg
#13
22 juni 2013 kl 18:08
Gilla
Var det inte uppe för ett tag sedan här på jogg om hur flera hade blivit av helt med Hallux valgus genom att börja löpa i VFF??? Rätta mig om jag kommer ihåg fel. Och kanske kommer någon ihåg tråden hette.
Jonas Svanström
1971 • Eskilstuna
#14
22 juni 2013 kl 22:56
Gilla
Jag har op min vänster fot! Doktorn korta av tån på två ställen! Nått jag tyckte var jobbigt var den svullnad som uppstod! Jag var tvungen att ha högläge rätt ofta under en period av 2-3 veckor. Men sen verkar andra ha mindre problem.
Man bör vara sjukskriven en liten stund (även fast du jobbar för ditt barn) Men får man bort skiten så är det klart värt detta! Jag har min högra också... Men den verkar ha perioder när tåleden blir svullen! Då brukar jag ta det lugnt och vila! Lycka till !!!
Otto Lövgren
1962 • Ransberg
#15
22 juni 2013 kl 23:52
Gilla
Jag hittade den! "FiveFingers for dummies"
Några som anser ha blivit av med Hallux valgus genom att börja löpa i VFF? Läs inläggen: #420, #424, #425, #426, #428, #430, samt kanske även #414.
http://www.jogg.se/Forum/Trad.aspx?subid=20892
Maina Anter-Sagerström
1962 • Göteborg
#16
23 juni 2013 kl 09:45
Gilla
Springer 3-4 mil i veckan fördelat på tre pass och är inte någon snabb superlöpare direkt. Jag tyckte att valluxen blev för jobbig, stortån var ute och flaxade över de andra tårna. Opererade den för några år sedan. Det var ett ganska enkelt ingrepp under lokabedövning. 15-20 min. De sågade helt sonika av knölen och justerade vinkeln på tån genom att kapa en bit på stortåleden och sätta ihop den med två spikar (som sedan togs bort). Jag kunde börja springa lite lugnt efter exakt tre månader. Har inte haft några som helst besvär efter det, foten är som ny. Jag fick belast min fot försiktig redan efter några dagar i en specialsko och sedan öka på vartefter. Gick runt huset efter någon vecka och ökade sedan på med någon kilometer. Har nu en mindre knöl på andra foten som jag använder tåspridare till och har börjat byta till skor som är bredare fram. Skulle inte tveka att operera den med om den blir för besvärlig. Vilken typ av operation och hur fort rehabiliteringen beror på hur valluxen ser ut och hur stort ingreppet är. Har kompisar som springer och har haft lite längre rehab och haft skiftande resultat efteråt men alla springer idag. Viktigt är att följa de rekommendationer man får av läkaren. Hoppas att svaret var till någon nytta.
Åsa
1970 • Borås
#17
23 juni 2013 kl 10:47
Gilla
Härligt!! Vilken uppslutning. TACK SNÄLLA NI! Och tack Otto för koll av gammal tråd, jag ska läsa den vid lämpligt tillfälle. Dock tror jag att mitt mortons ogillar spring i vff, men för halluxen, visst. Som jag sagt, det är baskemig inte lätt med TVÅ fotproblem, de är ju inte direkt kompatibla med varann. Just i dagsläget är mortons hyfsat lugn, men jag har ju heller inte sprungit, kört tunga knäböj på gymet eller varit ute på snabb promenad. Bara burit liten goding...längtat som tusan efter en löprunda, ska se till att ordna den saken imorgon när lilleman är på dagis. Eller gym. Eller promenad. Eller......åh, så mycket det finns att göra!!!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.