Löpning Träning 21 inlägg 5415 visningar

nybörjare och halvmara?

Emma Svensson
1982 • Uppsala
#1
25 april 2010 - 09:32
Gilla
Hej!

Jag är nybörjare på träning, fast börjar komma upp i 2-3 mil regelbundet per vecka.. så kanske inte riktigt nybörjare längre. Satte igång med träningen ordentligt i november 2009, då spinning, styrkegympa, pilates etc, men mer och mer jogg/löpning nu när våren är här.

Jag ska springa springtime i helsingborg 8 maj, vilket jag tror ska gå bra, satsar på en tid strax under 65 minuter, kanske ngt mer.

Frågan är: vad är nästa mål? Jag är en sådan som behöver/vill ha mål, då blir jag sporrad och tycker det är kul!
Vågar jag satsa på ett halvmaralopp redan till hösten, eller ska jag vänta till nästa vår? Finns det bra ´nybörjar-halvmaralopp´ att rekommendera?
Eller är det bättre att satsa på ett millopp och förbättra tiden till hösten? Och kanske gbgvarvet nästa vår?

Jag vill inte gå ut för hårt, så jag riskerar skador etc, men samtidigt inte ´fega´ med målen utan få en utmaning!

Långsiktigt har jag lust att prova på marathon men där är jag inte alls än! tidigast om 1-1,5 år!! mer troligt om 2 år! Behöver bygga upp kroppen från grunden, efter träningsovana, extra kilo etc..

Vad tror ni?
< < < 1 2 > > >
Pia
1965 • Örebro
#2
25 april 2010 kl 09:57
Gilla
Göteborgsvavet 2011! Det klarar du!
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#3
25 april 2010 kl 12:21
Gilla
Hej Emma,

Kul att du kommit igång med löpning! Du verkar ha en mycket balanserad inställning. Jag känner igen det där att behöva mål. Det finns både köpenhamns halvmara och stockholms halvmara i september. Om du klarar att springa en mil idag är det inte alls orimligt att tro att du kan springa två mil i höst. Det väsentliga är bara att du tränar regelbundet och ökar ett av dina pass successivt under sommarn upp mot halvmarasträckan. Det klarar du ju med en kilometer extra i veckan eller så. Man klarar att springa längre än vad man tror bara man tar det en bit i taget.

Det utesluter ju inte att springa ett millopp också. Det går flera millopp i skåne i slutet av augusti. Midnattsloppet går uppenbarligen i Köpenhamn också.

Jag tycker du skall satsa på halvmara om du känner för det. Ett tips är att träna lite coremuskler. Det finns många övningar på internet om man söker på "core". Det kan också vara bra med tåhävningar. Då tror jag inte det är så stor risk för skador.

Lycka till!

Fredrik
L-G
1979 • Gävle
#4
25 april 2010 kl 12:25
Gilla
Stockholm halvmarathon till hösten! Kör bara..
Ingen kommer att skjuta dej om du skulle krokna. Du känner ju bäst själv men, om du orkar springa en mil på tävling tror jag du fixar 2 också.
"Sen" kanske aldrig kommer?
Jag sprang mitt första halvmarathon i höstas. Det var så roligt att jag springer gbg-varavet nu i maj och tänker också köra stockholm halvmarathon till hösten.
1969 • Sala
#5
25 april 2010 kl 12:58
Gilla
Bra inställning, Emma!
Fundera på om maraton verkligen är ditt långsiktiga mål, för det är inte säkert att det är så. Många tänker maraton som det ultimata, men bara vissa tycker att den distansen verkligen är den mest spännande. Så tänkte jag, men har nog kommit fram till att halvmara passar mig bättre egentligen. Problemet är bara att festen är större kring ett marathon, så detta lockar trots allt mer. Så jag är kluven.

Men kommer du fram till att maraton är en distans som passar dig, så finns det absolut ingenting som talar emot att du anmäler dig till Köpenhamn marathon till nästa vår. Ett års marathonträning räcker och blir över. Huvudsaken är att du från och med december ungefär börjar träna lite mer, låt säga 4 ggr i veckan. Och ännu mindre finns det som talar emot en halvmara redan i höst. Testa att springa 21,1 km redan till helgen, fast i mycket lugnt tempo. Det gjorde jag efter ett par månaders träning (och jag började från noll och vägde över 100 kilo!) och det gick jättebra! Visserligen tog det nog nästan 3 timmar att springa så långt för mig då, men jag gjorde det och fick därmed självförtroende!

Men ja, du kommer att klara halvmaran redan i höst om du tränar 3 pass i veckan, varav ett får växa tills det blir 1,5 timmar långt, och i ett annat bygger du in lite fart, så att några km av passet går i riktigt flåstempo!

Lycka till!
Emma Svensson
1982 • Uppsala
#6
25 april 2010 kl 17:16
Gilla
tack för er uppmuntran!! Det får mig att tro på att det skulle kunna gå vägen :)
Och köpenhamns halvmara låter minst sagt lockande!

Jag tror det handlar en del om självbild... vem man tror man är rent träningsmässigt. Jag är bokmalstypen, har adrig varit sportig, lite överviktig i perioder etc etc. Jag är så förvånad, och ganska stolt, över hur mycket jag klarar av att jogga nu, en utveckling på bara ett par månader, och dessutom gått ner typ 10 kg!
Så just halvmaran känns ´det är andra som klarar sånt, inte jag!´ som att skulle jag klara det är jag verkligen i form. Handlar om att ändra min ´träningsbild´ av mig själv. Därför blir det en ordentlig utmaning.
jag tror det är bra att ha mål, men de ska vara realistiska och uppnåbara, annars blir man bara ännu mer besviken. Samtidigt som man då samtidigt ska ta i lite med målen, annars utvecklas man ju inte. Ja ni fattar :)

Det var en riktigt bra ide att lunka hela 2 milsträckan relativt snart, så man har den i benen. Då försvinner respekten/rädslan för distansen vilket bygger självförtroendet.

Angående maratonsträckan som långsiktigt mål, Mårten, så handlar det nog mer om självbild igen. Något som har setts som helt totalt ouppnåeligt, men som skulle ge en sådan kick om jag klarade av! Sedan om jag väl gjort det en gång kanske jag inser att det inte är den bästa stäckan för mig, men då har jag iaf klarat den en gång!
I de flesta lägen i livet är jag en sådan som gillar lägre intensitet under långtid, om det så gäller yreksmässigt, relationer etc etc jag är envis som tusan och gillar att skynda långsamt men ihärdigt. så tror maran i längden skulle passa mig.
till saken hör att min far är en gammal marathonlöpare, som barn satt jag på athens stadiom och såg honom gå imål på anrika Olympiastadion, det skulle vara häftigt att göra om men med en själv på banan :)
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#7
25 april 2010 kl 17:43
Gilla
Det är en mycket inspirerande berättelse du har. Jag har löptränat sedan ett knappt år tillbaka. Då hade jag levt ganska onyttigt ett längre tag och fick jogga väldigt lugnt. Jag hade dock en ganska bra grundkondition. Nu kan jag verkligen känna mig som en löpare (i mina egna ögon) och jag är säker på att jag kan springa maraton - bara jag vill - nästa år. Det är enormt tillfredsställande att känna hur det idoga arbete man lägger ner på träningen ger effekt. Gillar du att bygga upp något över lång tid och sakta se dina mål realiseras så är löpning verkligen något för dig. Flyktiga personer som springer som tokar i några månader och sedan lägger av kommer inte att nå toppen av sin förmåga. Vi får mötas på startlinjen till Stockholm maraton 2011!
1969 • Sala
#8
25 april 2010 kl 18:44
Gilla
Ja, Emma, efter att ha läst din öppna och läsvärda berättelse så kan jag bara säga en sak: Ställ dig i startfältet till Stockholm marathon 2011 redan. Det finns ingen anledning att vänta. Jag var också en bokmal, en humanistnörd, som hellre lyssnar på jazz och opera och läser böcker om romerska akvedukter, som dessutom råkade gå upp i vikt till ca 105 kg, men jag satte igång! Jag sprang min första mara 2008, efter ett drygt halvårs träning. Det gick inte särskilt fort, men betydligt fortare än när jag sprang min första mil ett halvår tidigare. Den gick nämligen på 1.20, men maran gick i ett snabbare tempo, trots att det var fyra gånger så långt. 4.55 landade jag på, trots flera kisspauser och ett nästan onödigt lågt tempo för att jag skulle "vara säker". Så Köpenhamn halvmara till hösten och Stockholm marathon till nästa sommar! Berätta längre fram hur det går!!!
1986 • Helsingborg
#9
26 april 2010 kl 11:25
Gilla
Du kan ju alltid önska dig köph-halvmara i födelsedagspresent av mig. Så kan vi springa även den tillsammans.

plus att vi får den dag i Köpenhamn, bara det är ju mysigt.
Jag tror att väl på tävling och man hjälps åt så klarar vi halvmaran till hösten tillsammans :)

Lena Österlund
1965 • Nacka
#10
26 april 2010 kl 12:07
Gilla
Hej, jag är också nybörjare och har lyckats springa 10 km 3 ggr under senaste året. Två av gångerna var lopp med tiderna 1.20 och 1.11. Nu har löpningsträningen verkligen blivit sporadisk av olika skäl, till att börja med en överansträningning i knän. Nu känns de bra och mitt mål var att springa Göteborgsvarvet i år.
Går det? har hela tiden trott att jag kommer att fixa det, men är tveksam nu. Så mitt mål nu är att jogga första 10 km av varvet och sen ta mig i mål gåendes/joggandes.
Känns trist att behöva erkänna att jag antagligen inte fixar varvet i år.
1981 • Dals-Ed
#11
26 april 2010 kl 19:16
Gilla
Lena - klart det går!
Sluttiden kanske inte behöver ligga i fokus utan bara att fixa loppet och lägga upp en taktik som i slutändan får bära eller brista. Spring långsammare än du brukar de första 10 km och lägg energi på att mentalt förbereda dig att tåget går vid 15 km och då ska du vara med.
Njut av musiken längs banan, ta åt dig energin från publiken, drick vid stationerna och stressa inte utan håll dig cool så kommer du fixa det.
Emma Svensson
1982 • Uppsala
#12
26 april 2010 kl 20:34
Gilla
Ja klart det går Lena, bara ta det lugnt och fokusera på att det är kul att springa och alla människor och stämningen! och om du vågar försöka vet du till nästa år att du klarar det, och kan ha det som sporre till att ställa upp igen!

Ja nu är det alltså bestämt att syskonen svensson ska springa en halvmara! inte illa! tjohoo, jag ser fram emot det!
tack alla för era kommentarer och uppmuntringar, känner igen mig i ea berättelsen också! Vi ses hoppas jag på startlinjen?!
Lena Österlund
1965 • Nacka
#13
26 april 2010 kl 20:42
Gilla
Tack!! för peppning. Det är ju så jag ska göra; ta det lugnt 10 km och sen hänga på. Jag borde få en medalj om jag tar mig till mål och det vore så kul. Tack igen.
1980 • karlstad
#14
27 april 2010 kl 11:12
Gilla
Tycker definitift du ska anmäla dig till halvmara i Stockholm. Jätte fin bana. Själv sprang jag en mil för första gången i mitt liv, i juni förra året, och halv mara i september, sprang på två tim o sju minuter. Det fixar du galant!! Lycka till!
Emma Svensson
1982 • Uppsala
#15
1 maj 2010 kl 00:08
Gilla
tack veronica, då är vi ungefär i samma sits...milen i maj/juni och sen havlmaran på hösten! peppande :)

och Lena, jag önskar att jag också ställde upp men nästa år så blir det varvet! lycka till!!

då är bara frågan...stockholm eller köpenhamn?? det beror lite på praktiska saker, som vart jag jobbar till hösten. men rent löparmässigt, vad är att föredra??
Fredrik Johansson
1981 • Lund
#16
3 maj 2010 kl 15:00
Gilla
Ulrika: Menar du Göteborgsvarvet 2011? Eller är du redan anmäld i år? Det finns ju halvmaror i höst också. Jag är säker på att du kan fixa en halvmara. Fjorton kilometer är ju en bra bit på vägen. Tills i höst eller nästa vår har du ju lång tid på dig att pröva springa lite längre!
Tomas Nilsson
1969 • Lund
#17
3 maj 2010 kl 15:14
Gilla
Emma

Vi har en fin halvmara i Veberöd i september.
http://www3.idrottonline.se/templates/Page.aspx?id=490154
Emma Svensson
1982 • Uppsala
#18
3 maj 2010 kl 22:03
Gilla
ja det kanske blir veberöd då :) vi får se, det är flytt på g så kanske passar bättre uppåt landet.

ja nu har jag full tillförsikt att jag klarar det! ska bara fortsätta träna ordentligt regelbundet!

och jag tror du Ulrika klarar det också! 14 km är ju redan en bit på väg! om du sedan sätter en halvmara till hösten så tror jag det är ett rimligt mål!

jogging/löpning är verkligen så kul!
Caroline Y
1964 • Huddinge
#19
4 maj 2010 kl 11:00
Gilla
Jag sprang min första halvmaraton i September 2009, lite mera än ett år efter att jag hade börjat med jogging (jag hade ALDRIG prövat jogging tidigare i mitt 45-åriga liv).
I juli, Aug 2009 var jag uppe i ung. 2 mil i veckan fördelat över 2-4 pass. Den längsta runda var ofta 9-10 km (ibland lite längre), den minsta brukade vara 6-7 km. Jag hade ALDRIG sprungit längre än 14 km när jag deltog i halvmaran.

Jag klarade av att springa Stockholm halvmaran (utan att promenera alls) men jag tyckte att det kändes VÄLDIGT jobbigt efter ung. 10-12 km. Det kändes att kroppen (musklerna mm) klarade av det men att energin hade tagit slut.
Även då jag inte sprang fort märkte jag att jag borde ha sprungit längre pass (18-22 km) och även intervallträning (som jag inte heller gjorde) för att förbereda kroppen bättre. Det hade också varit bra om jag hade testat att dricka sportdryck eller t.ex. sport-gel innan (jag aldrig använder vatten eller annat när jag joggar), eftersom jag märkte att energireserverna/kolhydraterna tog slut...

Men om du följer dessa tips; Att prova några långpass innan för att vänja kroppen med det och att öva magen att klara sportdryck eller dylik kommer det att gå strålande för dig med en halvmara i 2010!

Maran kan vänta till 2011 eller 2012
Emma Svensson
1982 • Uppsala
#20
4 maj 2010 kl 19:54
Gilla
Caroline och Ulrika. Ja jag tror också man klarar mycket mer än vad man tror, så jogga 21 km ska kanske gå... men att göra det någorlund njutbart är nog en annan grej.
Jag tänker öka succesivt från mina 2-3 mil i veckan (fördelat på 3-5 pass) till något långpass, ink intervaller och allt det där andra. Om man satsar på september är det iallafall 4 månader kvar, så då har jag nog en chans!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.