Barfotalöpning - Löpning

Peter Nilsson

1979 • Umeå

#41

•

23 april 2009 kl 00:15 Redigerad 23 april 2009 kl 00:16

Gilla

Jag springer mycket i Five Fingers när jag tränar löpteknik. Five Fingers har också en modell som heter KSO som man kan köra med i terräng och stigar utan att få in grus och skräp, perfekt!
Hittade från början modellen sprint på naturkompaniet, gick hem och funderade och tittade runt på internet, Hittade sedan de billigaste paren på sidan www.northsport.se där jag också köpte KSO och ett par till coola skor. De var Karhu M1 som är inne på samma linje som Newton Running shoes. De är anpassade efter "fotens naturliga utformning". De blev perfekt för mig som är inne på naturlig löpteknik och Pose-running. Kan verkligen rekommendera dem för er som vill jobba med den tekniken.

#42

•

23 april 2009 kl 00:16

Detta inlägg har raderats

Mikael Karlsson

1956 • Lund

#43

•

9 augusti 2009 kl 22:05

Gilla

Marathon.se hakar på: http://www.marathon.se/news/article.cfm?ThemeId=310

Emil Westin

1991 • Linköping

#44

•

10 augusti 2009 kl 23:33

Gilla

Jag löpte barfota för första gången i mitt liv idag! 5 km på grus och gräs, mycket mycket lättare än vad jag trodde!
Jag trodde att jag skulle få jätteont i fötterna efter bara några hundra meter, men så var det ju inte! Försökte hålla ett rätt lugnt tempo eftersom det var första gången, men 5 min/km är väl ändå inte så dumt, eller hur? ;)

Ska springa barfota ännu mer i fortsättningen. Känns mycket bättre än att ha på sig dyra och klumpiga skor.

Samuel H

1979 • Järfälla

#45

•

11 augusti 2009 kl 10:01

Gilla

Jag körde några 20-30-sekunders barfotarusher på en gräsmatta härom dagen, efter en kort runda i ett par pronationsdojor.

Att ta av sig skorna och springa barfota var som att sätta på sig en raketmotor. Det gick till en början helt okontrollerat fort och verkade stört omöjligt att bromsa. Men jäklar så skönt det var! Helt otrolig känsla.

Men totalt 2 min löpning av den sorten gav rejält med träningsvärk i vaderna. Under fötterna känns det också att några senor (antar jag) fått jobba rejält. Det gäller att skynda långsamt med det här har jag insett.

.

1922 • Stockholm

#46

•

14 augusti 2009 kl 22:37

Gilla

Genomförde mitt första barfotapass idag. Ställde mig på löpbandet och ställde in 12km/h. Det kändes kanon... i ungefär 30 sekunder, då sa vaderna till att detta var något nytt! Det gick väl att hantera, men efter ca 2 km började det brännas under sulorna och efter 2,5 avbröt jag för att inte riskera alltför stora brännblåsor. Snopet att det föll på friktion och inte vaderna till slut som man hört skall vara de som reagerar mest, vilket de också gjorde till en början.

Inför nästa gång måste jag komma på ett sätt att undvika brännskador. Någon som har erfarenheter att dela med sig av? Fungerar det att springa i strumpor? Kanske måste man lägga upp det där lakanet för ett par 5fingers?

Emil Westin

1991 • Linköping

#47

•

14 augusti 2009 kl 23:27

Gilla

Varför springa barfota på löpband? Spring barfota utomhus istället, mycket skönare!

Magnus Kruppke

1977 • Älvsjö

#48

•

15 augusti 2009 kl 00:36

Gilla

Löpbandet blir ju varmt av motorn som ruterar, så inte konstigt det börjar bränna i dina fötter. Springa på asfalt en varm sommardag barfota är heller inte kul.

Hans Gustafsson

1969 • Göteborg

#49

•

15 augusti 2009 kl 01:26

Gilla

Martin : Jag har sprungit barfota på löpband en gång och flertalet gånger utomhus på asfalt och gräs. Jag tycker nog att löpbandet är det minst lämpliga för bara fötter. Kändes som lite åt sandpappershållet, alltså med ett bra fäste gjort för skor.

Jag rekommenderar slät och fin asfalt, så nylagd som möjligt. Börja så sakteliga, kanske på sin höjd någon knapp kilometer till att börja med, eller i alla fall inte så långt att du får blåsor, om du kan undvika det. Sedan får man ha tålamod och trappa upp så sakteliga.

Misstänker att du trots allt kommer att få rejäl träningsvärk i vaderna.

.

1922 • Stockholm

#50

•

15 augusti 2009 kl 18:18

Gilla

Jag håller fullständigt med er om att det är kass att springa på löpband, speciellt barfota(numera). Familjeförhållandena gjorde emellertid att jag inte kunde lämna hemmet igår och ändå ville få till ett pass(små barn som sover). Eftersom långpass är dödligt tråkiga på band tänkte jag därför testa kortare barfota(eller barnfota som sonen kallar det).

Vaderna känns helt ok, de vet om att de var med om något nytt igår, men inte värre än så. För deras del var det nog tur att passet avslutades tidigare än tänkt.

#51

•

17 augusti 2009 kl 14:42

Detta inlägg har raderats

.

1922 • Stockholm

#52

•

17 augusti 2009 kl 18:06

Gilla

Ajdå, det låter inte alls roligt! Otroligt jobbigt att inte kunna springa på ett helt år också. Hoppas att det är bättre nu.
Har du hört om liknande erfarenheter från andra som börjat barfota?
Om sannolikheten(för allvarlig skada) är annat än försumbar är det ju tveksamt om man skall byta. Jag har ju ett fungerande steg med mycket liten skadebenägenhet. De biverkningar jag mest hört/läst om är överansträngning av vadmuskel odyl, men inte skador som innebär 1 års löpstopp, Hua!

Emil Westin

1991 • Linköping

#53

•

17 augusti 2009 kl 20:05

Gilla

Jag tycker man ska springa barfota. Visst, det finns en del risker. Men så länge man springer försiktigt och på rätt sätt skare inte vara några problem. Varför springa på asfalt liksom, när man kan börja springa lite lätt på gräs? Det gjorde jag. Sedan övergick jag till grus, funkar asbra. Finns några enkla saker man ska tänka på:
- slappna av i fötterna
- ta det lugnt, spring inte för snabbt
- landa på främre delen av foten, inte på hälen
- spring på mjukt underlag till en början, t.ex. gräs
- slappna av
- slappna av
- SLAPPNA AV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Matthias Nilsson

1976 • Eskilstuna

#54

•

18 augusti 2009 kl 01:31

Gilla

Ser ju inte heller någon direkt vits med att börja köra barfota på asfalt.
Bara onödigt belastning och rent löptekniskt så vinner man förmodligen ingenting på det heller jämfört med att träna på tex gräs.

Lars Svärd

1973 • Järfälla

#55

•

18 augusti 2009 kl 11:48

Gilla

Sofia: Stötdämpning? Du sprang väl inte på hälen på något hårt underlag?
Det skulle jag aldrig gör iaf. Landar gör man med böjt knä med främre delen av foten. Hälen skall på sin höjd bara vara i marken lite lätt i stödfasen på hårt underlag. När det gäller gräs är det fortfarande främre delen som gäller, men där är det inte lika stor risk med våld mot hälen förstås.

Man bör ALDRIG ge sig på stora förändringar i sin träning utan att vänja sig steg för steg.

Jag har i år efter ca 3 års smygstartande med barfota, kört några längre pass på gräs 9-14k utan någon som helst belastnings problematik. Snarare har jag blivit mjukare i kroppen och är inte så stel här och var.

Mariette Höst

1990 • Munka Ljungby

#56

•

20 augusti 2009 kl 21:31

Gilla

Nu har jag inte läst ALLT som ni skrivit i forumet. Men barfotalöpning är något av det bästa jag testat i hela mitt liv. Eftersom min plånbok inte är gjord för VibramFiveFingers kör jag med ett bar vanliga sandalar. den vandringsvarianten. Fungerar jätte bra! En bok som jag rekommenderar alla att läsa är Born to Run!

Var rädd om era vader! Vi "idioter" som springer på hälar får en total omställning när det gäller musklerna i benen! Youtuba barfotalöpning så hittar ni olika klipp där de visar skillnad mellan "idiot" löpning och barfota :D

Matthias Nilsson

1976 • Eskilstuna

#57

•

21 augusti 2009 kl 13:45

Gilla

Vilken bok syftar du på?
Det finns ett antal löparböcker med den titeln.

.

1922 • Stockholm

#58

•

21 augusti 2009 kl 13:47

Gilla

Mariette, det var boken Born to Run som gjorde att jag började intressera mig för barfotalöpning. Den är fantastisk, oavsett vad man tycker om barfotalöpning. Jag kan bara hålla med, har ni inte läst den, gör det! Jag lovar att ni inte ångrar er!

Jag fortsätter för övrigt i min "omskolning". Har gått över till tävlingsskor istället för superdämpat och försöker springa med fotisättning under mig och med landning på hela foten eller framfoten. Det tar lite tid att helt lägga om, men det känns inspirerande!

Oldboy

1952 • Danderyd

#59

•

22 augusti 2009 kl 00:41

Gilla

Martin H: en varning!
Belastningen på vadmusklerna och därmed hälsenorna är MYCKET större vid framfotslöpning än vid hällöpning. Och senor tar lång till att växa till i styrka. Byt alltså väldigt långsamt till ditt nya löpsteg, ett år är nog en lagom realistisk horisont. Kör excentriska tåhävningar några gånger i veckan för att stärka hälsenorna.
Det viktigaste är nog att få upp kadensen genom att landa under kroppen med foten. Då blir det rätt naturligt att man landar mer på framfoten, men fortsätt att köra dina asfaltpass och långpass i "klumpskorna" medan du stärker vaderna med tåhävningar och kortare framfotspass. Jag har fortfarande efter ett och ett halvt år ont i hälsenorna periodvis för att jag slarvat med styrketräningen.

Börje Lindh

1960 • Kullavik

#60

•

22 augusti 2009 kl 08:53

Gilla

På Adlibris fins fyra olika böcker med titeln "born to run", av fyra olika författare.

Vilken är det du refererar till?

/B.