15 augusti 2009 kl 01:14
Det kanhända att det finns en liten vinst med att låta kroppen vara undervätskad ibland på träning, för på ett marathonlopp i varmt väder blir man alltid undervätskad på slutet. Man kan svettas upp till sådär 2 liter per timme men bara dricka 0,4-0,6 liter/ timme när man anstränger sig hårt.
Någon annan vits med att låta bli att dricka ser jag inte - bortsett från att det är bekvämt att slippa ha vätska med sig. Så det är alltså bara att välja vad som är bekvämast. Om man behöver se till att ha bra vätskebalans när passet börjar för att man vill slippa ha vätska med sig - OK, då gör man det. Struntar man i det för att man ändå kan dricka när man springer så, OK det är bara att ta med sig vätska.
Senare forskning har visat att talet om stor kapaciitetssänkning av måttlig vätskebrist är överdrivet. Marathonsegrare är åtminstone ibland klart undervätskade. Så det är ingen dramatik i valet.
Det som möjligen kan ha större effekt på ens tävlingskapacitet är huruvida man dricker bara vatten eller någon energidryck under träningspassen. Här tror jag som i många andra fall att det kan vara bra med omväxling, ibland springa långpassen med bara vatten, ibland med dryck som även innehåller socker och salt. I ena fallet tränar man fettförbränning, i det andra kan man köra lite hårdare och träna uthållighet av andra delar av systemet.
Grundregeln att göra som man själv tycker passar en tror jag är en bra grund.