7 februari 2013 kl 12:42
Roland: man kan absolut säga att jag pulstränar.
Men jag utgår ju aldrig ifrån några värden utan går på känslan. Erfarenheten har lärt mig att sätta nivån beroende på passets längd. Ett "bekvämt" långpass för mig ska kännas bekvämt hela vägen och springer jag in riktigt fräsch efter 20km+ så anser jag att passet gett nytta utan slitage :) även om jag ibland kan känna att jag "underpresterat".
Mikael: no pain no gain är ju en sliten klyscha. Men den har ju en viss grund som man kan använda både för och emot den devisen beroende på målsättning.
Avser du inte att komma upp i den "föreskrivna mängden" per vecka som anses lämplig för att få bäst nytta av lågpulspassen så kan man träna 3-4 pass per vecka efter ett helt annat upplägg med lite hårdare pass, något lugnare längre pass och då få en snabbare fartutveckling samt givetvis även en förbättrad kondition. Det ska en frisk kropp tåla med ett bra upplägg då man får tillräcklig vila och återhämtning mellan passen.
Den snabbare fartutvecklingen leder dock till en platå i utvecklingen där man egentligen inte kommer vidare och inte kommer förbättra sina resultat på längre sträckor nämnvärt utan ökad mängd. Man kanske blir snabb på upp till 14-15km men allt utöver det är för slitigt.
...och då är vi där igen: för att orka med den ökade mängden och flera pass så får man sänka farten och kör man längre pass så har man en stor nytta av lågpulsträningen varierat med ett par snabbdistanspass mellan varven.
Den transitionen kan man ju lyckas med på så sätt att om man tränat hårt och halvmycket under en längre period så är det skonsamt för kroppen att börja springa lugnare och väsentligt längre. Nyttan ifrån den hårdare träningen kvarstår och den ökade mängden i lägre fart ger ju en annan slags nytta på sikt.
Man kan se det som att man kan göra en transition åt bägge håll beroende på målsättning: du kan gå ifrån mängdträning och kanske ha en period där du inte har tid att träna lika ofta och då köra lite hårdare/snabbare pass för att få lite fartutveckling och kvalitetspass utöver den man får av mängdträningen.
Om du följer ett träningsprogram som känns alldeles för lätt och om man har en träningsbakgrund så ser jag bara fördelar med att överträffa programmet eller kanske skippa vidare till nästa nivå - även om det är ett långloppsträningsprogram.
Att fastna i joggfart och bara köra långpassen ger ofta en blygsam fartutveckling jämfört med att gå ut och sota ur kroppen mellan varven med fartpass eller ett par tröskelpass. Har sett många fler exempel på att dessa inte klarar att springa snabbdistans utan att krokna TIDIGT än motsatsen; att en halvhyfsad medeldistansare kan pallra sig runt ett långpass i joggfart.
Att titta på andra löpares puls och jämföra med sin egen blir ganska ointressant och kan vara ganska missvisande - speciellt om de har tränat sedan barnsben och man själv är inne på andra året. Däremot att försöka hitta ett pulsgrundvärde som bas för sina pass är ju ingen dum idé. Men man bör kanske tillåta sig själv att låta det värdet få ha lite spelrum för dagsform och träningsmängd och kanske hellre jämföra pulsutvecklingen efter passet istället för att springa och kolla på pulsen hela tiden och bli lite stressad av klockan så fort pulsen går upp ett slag extra.
